Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1983/84:850 Rune Ångström och Kerstin Ekman
/
14
Motion
1983/84:850
Rune Ångström och Kerstin Ekman
Åtgärder för att hindra en utslagning av älvarnas laxbestånd, m. m.
Östersjölaxen har under lång tid utsatts för en kraftig överfiskning.
Ursprungligen har beskattningen skett genom fiske på utvuxen lek vandrande
lax, som återvänt till älvarna efter några års uppväxt i Östersjön.
Huvudparten fångades då i älvarna och en mindre del vid kusten. Havsfisket
var länge obetydligt men efter hand som redskap och metoder för detta
utvecklats har havsfisket nått en sådan omfattning att det nu är helt
dominerande. F. n. fångas ca 80-85% av all lax i havet och ca 15% vid
kusterna. Endast några få procent når älvarna.
Eftersom havsfisket, till skillnad mot kust- och älvfisket, beskattar
växande lax har detta fått svåra konsekvenser förutom att det ryckt undan
underlaget för älvfiske och reproduktion. En beskattning av uppväxande lax
är både selektiv och icke-selektiv på ett olyckligt sätt. Den ej önskvärda
selektionen består i att laxarna fångas bort allteftersom de växer upp. De
snabbvuxna individerna med goda arvsanlag fångas ofta först bort. Detta är
mycket allvarligt ur genetisk synpunkt.
Havsfisket bedrivs inom områden där Östersjöälvarnas olika laxbestånd är
samlade för tillväxt. Beskattningen kan därigenom slå hårt på redan mycket
svaga älvbestånd. Den styrning som är möjlig att tillämpa i kust- och älvfisket
(t. ex. genom kvoteringar eller fiskeregleringar) så att fisket riktas mot
starkare bestånd medan svaga skyddas, kan inte användas i havsfisket.
Detta har nu lett till att laxbestånden i de outbyggda älvarna är allvarligt
hotade genom att allt färre laxar har möjlighet att reproducera sig. I vissa
älvar är bestånden redan utslagna. Även de utbyggda älvarna har drabbats av
svaga återvandringar och i vissa fall är tillgången på avelslax till
kompensationsodlingarna helt otillfredsställande för att ett rimligt avelsurval
skall vara möjligt.
För våra Norrlandslän har laxfisket mycket stor betydelse. Yrkesfisket vid
kusten är ett s. k. kombinationsfiske som är inriktat på flera fiskarter. Fisket
efter strömming, torsk, sik etc. kan i regel inte ge full bärgning för utövarna.
Laxen fyller då en nödvändig funktion som komplement. I Västerbottens län
svarar laxen för i genomsnitt drygt halva årsinkomsten för de
yrkesverksamma kustfiskarna.
I älvarna har traditionellt bedrivits laxfiske både för avsalu och till
husbehov. Detta har nu raserats och älvfiskarna har fått se hur fisket förlorats
utan möjlighet att påverka skeendet, än mindre att de på något sätt
kompenserats.
För fritidsfisket är också laxen intressant. Inte minst skulle återuppbyggda
laxbestånd i de outbyggda älvarna kunna utnyttjas till rekreationsfiske. I ett
Mot. 1983/84:850
15
turistiskt utbud skulle det för älvdalskommunerna vara av utomordentlig
betydelse i ansträngningarna att utveckla turismen i områdena nedanför
fjällen. Sportfiskad lax ger enligt norska studier en samhällsekonomiskt sett
flerdubbelt högre avkastning uttryckt i kr./kg än konventionellt fiske,
beroende på positiva sidoeffekter för sysselsättningen.
Vid en bedömning av hur laxbestånden bäst kan utnyttjas står det numera
helt klart att en optimering av det ekonomiska utfallet förutsätter en återgång
från havsfiske på uppväxande lax till kust- och älvfiske efter lekvandrande
utvuxen lax. De viktigaste skälen härför är följande:
att lekvandrande lax håller en högre slaktvikt än lax fångad i havsfisket (nära
dubbel vikt),
att fångstvärdet stiger inte bara på grund av högre totalavkastning i kg utan
också därför att kilopriset är högre för grov lax,
att havsfiskets omkostnader vida överstiger kostnaderna för kust- och
älvfisket,
att det pågår ett otillständigt resursslöseri inom havsfisket. Dels genom att
lax lossnar och förloras från redskapen vid hemtagningen, dels genom att
lax under 60 cm enligt bestämmelserna måste kastas överbord.
Dödligheten för dessa är mycket hög. Enligt LFI uppgick denna post
under säsongen 1980/81 till inte mindre än ca 15000 laxar vilket är
avsevärt mera än vad som f. n. stiger i alla älvar i landet.
Frågan om åtgärder till skydd för laxbestånden har tidigare handlagts av
riksdagen. I tre motioner, som behandlats av jordbruksutskottet (JoU
1982/83:7) har problematiken påtalats. Enligt utskottets betänkande ansåg
man då fortfarande att problemen till viss del kunde lösas genom fortsatta
särskilda smoltutsättningar utöver dem som kraftindustrin ålagts genom
vattendom. Sådana utsättningar har tidigare skett och finansierats av dels
s. k. EG-medel, dels från prisregleringskassan.
De flesta sakkunniga bedömare anser numera att fortsatta extra
smoltutsättningar tvärtom kan innebära risk för en total utslagning av de
naturligt reproducerade laxbestånden om ej radikala begränsningar av
havsfisket införs. De naturliga laxbeståndens möjlighet att överleva är inte
enbart en fråga om att utnyttja kvarvarande potentiella reproduktionsområden.
De utgör även en garanti för att kraftindustrins laxodlingar kan fullgöra
sina åligganden. Utan den värdefulla genbas som de naturliga laxbestånden
utgör är laxodlingens framtid mycket osäker.
Regeringen har under 1983 utsett generaldirektören i fiskeristyrelsen att
kartlägga och beskriva den aktuella beståndssituationen och det nuvarande
laxfisket i Östersjön. Utredaren anmodas föreslå åtgärder som syftar till att
den naturligt reproducerade laxen kan bevaras och att bestånden kan
upprätthållas på en nivå som medger ett gott och uthålligt fiske.
Det kan därför förefalla mindre angeläget att ånyo ta upp laxfrågan i en
motion. Emellertid har vi från norrländskt håll erfarenhet av att
laxfiskefrågorna alltför ofta diskuteras med utgångspunkt i målet att
Mot. 1983/84:850
16
upprätthålla ett gott havsfiske. Det stora regionalpolitiska värdet i att slå vakt
om ett kustnära laxfiske i Norrlandslänen och ett turistiskt sportfiske i
älvarna har inte getts nämnvärd betydelse tidigare.
Dessutom har det under senare tid framkommit nya möjligheter för
Östersjöns strandstater att radikalt förändra beskattningsmönstret genom
tillämpning av s. k. ranching av lax. Försök i den riktningen pågår sedan
några år vid Bottenhavskusten genom Umeå universitet. Ranchingförsöken
har visat på mycket lovande möjligheter. (PM från institutionen för
ekologisk zoologi, Umeå universitet.)
Ett sådant system skulle öppna möjligheter för strandstaterna att i ett
kustfiske beskatta landegna bestånd vid laxens återvandring från
uppväxtområdena. För att uppnå optimal utdelning av ranching förutsätts
dock att nuvarande laxfiske inom uppväxtområdena successivt helt
avvecklas. Därigenom skulle på sikt även naturbestånden kunna räddas och
återuppbyggas för att på lämpligt sätt beskattas i ett kust- och älvfiske som
tidigare skett.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförs i motionen hemställer undertecknade
1.att riksdagen hos regeringen anhåller, att omedelbara åtgärder
vidtas för att förhindra en utslagning av laxbestånden i älvarna i
enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen anhåller, att internationella
förhandlingar med Östersjöstaterna upptas där enbart laxfisket
behandlas och ej som tidigare då laxen diskuterats som en del i
allmänna fiskeförhandlingar,
3. att riksdagen hos regeringen anhåller, att dessa förhandlingar lyfts
upp på regeringsnivå på grund av problemets mycket allvarliga art,
4. att riksdagen hos regeringen anhåller, att vid förhandlingarna ej
endast diskuteras lösningar av tidigare framförd modell med
fångstbegränsningar i havsfisket (TAC) utan även förs in ett nytt
förhandlingsalternativ med utbyggd ranching avsett för kustnära
fiske på landegna bestånd, jämsides med att det traditionella
havsfisket av uppväxande lax successivt helt avvecklas,
5. att riksdagen hos regeringen anhåller, att om så erfordras särskilda
förhandlingar upptas med producentländerna Finland och Sovjet
angående ranching innan frågan förs vidare till övriga stater.
Stockholm den 18 januari 1984
RUNE ÅNGSTRÖM (fp) KERSTIN EKMAN (fp)
minab/gotab Stockholm 1984 77610


Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket