Återvinning av freon i kylskåp

Motion 1986/87:Jo819 Gunilla André och Bengt Kindbom (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Jo819

Gunilla André och Bengt Kindbom (c)
Återvinning av freon i kylskåp

Ali verksamhet i vårt samhälle måste följa ekologins lagar. Ekologi och
ekonomi är två sidor av samma mynt. Det är inte fråga om vi har råd med
miljöhänsyn, det är i dag fråga om vad det kostar att inte värna naturen.

Ozonmängden har minskat drastiskt över Antarktis och uttunningen tycks
ske i en accelererande takt. ”Ozonhålet” har inte bara blivit djupre utan
också större. Det tycks nu sträcka sig ned över Skandinavien.

Det livsnödvändiga tunna ozonskiktet, vilket skyddar oss från den farliga
ultravioletta strålningen från solen, förstörs enligt forskare främst av freonet.
Vi vet att vi får räkna med ökat antal hudcancerfall också i vårt land. Vad
detta därutöver kan betyda ur biologisk synpunkt är det ingen som vet.
Kunskapen om freonets farlighet är inte ny. Sprejförpackningar som drevs
med freon förbjöds för åtta år sedan. Freonutsläppen har dock ökat med ca
4 % per år sedan dess.

Freonutsläppen är naturligtvis ett internationellt problem. Inriktningen
måste vara att finna ersättningar. Det amerikanska företaget som tillverkar
freon anser att man kan få fram alternativ inom fem år. Med en stark
folkopinion kanske det går att förkorta tiden.

Freonet används vid tillverkning av flera produkter, bl. a. i kyl- och
frysskåp, där en del är kylarvätskan. Det finns således ett stort antal av dessa
produkter ute på marknaden - kyl och frys som efter hand kommer att
behöva bytas och därför hamnar på våra soptippar. Freonet kommer på det
sättet att frigöras och släppas ut i atmosfären.

Det finns i dag teknik för att ta till vara denna form av freon genom att suga
ut den. Om vi räknar med att det finns 7,6 miljoner kyl- och frysskåp i Sverige
och att de byts ut vart tionde år så innebär det att 120 ton kommer ut i
atmosfären. Kan vi ta till vara denna kylvätska innebär det ett bidrag till
bättre miljö. Säkert skulle många människor lämna sina uttjänta kyl- och
frysskåp till ett uppsamlingsställe om det fanns organiserat sådana. För att
stimulera alla att lämna in skåpen borde det finnas ett system som innebar att
en avgift togs ut på nya skåp som sedan betalades tillbaka vid återlämnandet.
Olika pantsystem finns redan på vissa produkter varför det inte torde bli
några större svårigheter att också införa ett sådant i detta fall.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen av regeringen begär förslag till ett system för
återvinning av freonkylvätska i enlighet med vad som anförs i
motionen.

Stockholm den 27 januari 1987

Gunilla André (c) Bengt Kindbom (c)

Mot. 1986/87
Jo819