Arbetsskadeförsäkringens tillämplighet på
Motion 1988/89:Sf235 av Hans Göran Franck m.fl. (s)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Socialförsäkringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1989-01-25
- Bordläggning
- 1989-02-01
- Hänvisning
- 1989-02-02
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1988/89:Sf235
av Hans Göran Franck m.fl. (s)
Arbetsskadeförsäkringens tillämplighet på
fosterskador
Den 7 oktober 1986 framställdes i en interpellation till socialministern ett
förslag om en utvidgning av arbetsskadeförsäkringens tillämpningsområde,
på så sätt att lagen i framtiden skall omfatta även ofödda barn.
Bakgrunden till min framställning var då, liksom nu, att det under senare
år har förts fram välgrundade misstankar om att det skulle kunna föreligga ett
samband mellan gravida kvinnors arbete vid bildskärm och fosterskador. Det
är dock inte endast vid bildskärmsarbete som man tror att foster riskerar
skador. Samband har även befunnits föreligga mellan fosterskador och
moderns arbete med bl a kemikalier och bly.
Skälet till att just bildskärmsarbete togs upp som exempel på arbetsmiljö
som misstänkts vara skadlig för foster var att några kvinnor, som varit
sysselsatta med arbete vid bildskärm under sina graviditeter och därefter fött
skadade barn, hade begärt att försäkringskassan skulle pröva de uppkomna
skadorna enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. I några fall som prövades
av försäkringskassan blev bedömningen att lagen om arbetsskadeförsäkring
inte är tillämplig eftersom skadan drabbat ett foster.
Socialministern anförde i sitt svar på interpellationen bl a följande: ”Lagen
(1987:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF), som infördes den 1 juli 1987,
omfattar alla förvärvsarbetande och avser att ge i princip full ersättning för
inkomstförlust för den som drabbas av skador i sitt arbete. Den nu aktuella
problematiken diskuterades inte i samband med lagens införande.” Vidare:
”Såvitt jag känner till har något fall ännu inte förts vidare till prövning i
försäkringsrätten. Således har inte heller försäkringsöverdomstolen, som
slutligt avgör tillämpningsfrågorna inom socialförsäkringen, haft tillfälle att
pröva om fosterskador av det slag Hans Göran Franck tar upp i sin
interpellation kan anses vara att betrakta som arbetsskada. Mot denna
bakgrund är jag för närvarande inte beredd att ta ställning till frågan om
ändringar i lagen om arbetsskadeförsäkring.”
Vi uppfattar socialministerns svar så att hon efter det att försäkringskassans
beslut prövats av högre instanser kunde vara beredd att föreslå
ändringar i lagen. Därefter har i två motioner, 1986/87:Sf226 av Anita
Johansson (s) m fl och Sf322 av Rosa Östh och Bengt Kindbom (c), begärts en
utvidgning av lagen om arbetsskadeförsäkring i syfte att även barn med
fosterskador skall omfattas av försäkringen. Motionärerna ansåg att en
lagändring på området är nödvändigt bl.a. på grund av de starka misstankar
som finns om ett samband mellan gravida kvinnors arbete vid bildskärm och
fosterskador.
Utskottet har i SfU 1987/88:2 uttryckt förståelse för de problem som Mot. 1988/89
påtalades i motionerna. Utskottet ansåg emellertid att problemet bör lösas Sf235
genom förebyggande åtgärder och inte genom utvidgning av LAF som
begärdes i motionerna. Utskottets uppfattning synes i stort gå ut på att
bildskärmsarbetande kvinnors oro skall respekteras men att problemet med
bildskärmsarbete och misstänkta fosterskador kan lösas tillfredsställande
genom att avtal träffas mellan arbetsmarknadens parter om rätt för gravida
att slippa bildskärmsarbete.
Emellertid är föräldrar och barn som redan drabbats av skador i arbetslivet
inte för egen del betjänta av förebyggande åtgärder.
Ett fall av misstänkta fosterskador på grund av bildskärmsarbete överklagades
till högsta instans, d.v.s. försäkringsöverdomstolen. Försäkringsöverdomstolen
beslutade den 2 juni 1988 att inte bevilja prövningstillstånd i
målet. Försäkringsrättens dom som överensstämmer med försäkringskassans
beslut står därmed fast, d.v.s. lagen om arbetsskadeförsäkring innefattar inte
försäkringsskydd för fosterskador. Ingen instans har därmed sett något skäl
att utreda eventuellt samband mellan arbete vid bildskärm och fosterskador.
Forskningen angående sambandet mellan fosterskador och bildskärmsarbete
fortsätter. I juli 1988 presenterades emellertid en amerikansk studie där
man kunde konstatera att kvinnor som arbetar mer än 20 timmar per vecka
vid bildskärm drabbas nästan dubbelt så ofta av missfall, som kvinnor som
inte arbetar vid skärm. Studien publicerades i tidskriften American Journal
of Industrial Medicin och väckte stort uppseende i USA: Detta var första
gången sambandet mellan missfall och bildskärmsarbete slagits fast i en
epidemiologisk studie. Amerikanska experter betecknade undersökningen
som seriös och välgjord. Den amerikanska studien har inte kunnat påvisa
någon ökad risk för fosterskador och missbildningar i samband med
bildskärmsarbete. Sådana har dock noterats vid djurförsök som har gjorts i
Sverige. Ultuna fick i uppdrag att studera magnetfältets biologiska effekt
efter det att forskare vid Karolinska institutet i Stockholm funnit en kraftig
ökning av missbildade foster bland möss som utsatts för magnetiska fält.
Även Ultunas studie visade en förhöjd frekvens av missbildningar, dock inte i
samma omfattning som den vid Karolinska institutet.
Arbetarskyddsstyrelsens medicinska expert i bildskärmsfrågor, Ricardo
Edström, uttalade att den amerikanska undersökningen är klart intressant,
men att det behövs mer underlag för att arbetarskyddsstyrelsen skall ändra
sina föreskrifter.
Eftersom forskningen fortfarande inte kunnat klarlägga sambandet mellan
bildskärmsarbete och fosterskador är det naturligtvis viktigt att man genom
fortsatt forskning försöker få klarhet i vilka arbetsmiljöer som kan ge
fosterskador och därigenom förebygga denna typ av skador. Det faktum att
sambandet mellan arbetsmiljön och fosterskador inte är klarlagt gör det
desto angelägnare att lagstifta till skydd för det ofödda barn som kan
drabbas. Lagen om arbetsskadeförsäkring är en skyddslagstiftning som
garanterar arbetstagarna en skälig levnadsnivå för det fall att de slås ut från
arbetsmarknaden genom sjukdom eller handikapp på grund av skador i
arbetslivet. Föräldrar som får ett handikappat barn lider alltid en stor
personlig och ekonomisk skada. Det är t.ex. ovanligt att föräldrar med 4
handikappade barn kan fortsätta att arbeta heltid. Eftersom LAF avser att ge Mot. 1988/89
i princip full ersättning för inkomstförlust för den som drabbas av skador i sitt Sf235
arbete, framstår det som orimligt att ofödda barn inte skall omfattas av lagens
skydd. Vårt förslag om lagändring går ut på att lagen om arbetsskadeförsäkring
direkt skall ta sikte på de ofödda barnens situation och därmed omfatta
även fosterskador.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om utvidgning av
lagen om arbetsskadeförsäkring, som innebär att även barn med
fosterskador omfattas av lagen i enlighet med vad som anges i
motionen.
Stockholm den 13 januari 1989
Hans Göran Franck (s)
Anita Johansson (s)
Åke Wictorsson (s)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om utvidgning av lagen om arbetsskadeförsäkring som innebär att även barn med fosterskador omfattas av lagen i enlighet med vad som anges i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om utvidgning av lagen om arbetsskadeförsäkring som innebär att även barn med fosterskador omfattas av lagen i enlighet med vad som anges i motionen.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

