Arbetsskadeförsäkringen

Motion 1998/99:Sf282 av Lena Sandlin (s)

De svenska socialförsäkringarna är inte generellt
könsdiskriminerande. Men de förändringar i
arbetsskadeförsäkringen som trädde i kraft 1993 med skärpta
bevisregler innebar att det främst var lågavlönade kvinnor i
arbetarklassen som förlorade. De kunde inte längre få sina
belastningsskador godkända som arbetsskador. Männens
belastningsskador har däremot godkänts i högre
utsträckning. Förändringarna 1993 strider mot EG-rättens
likabehandlingsprincip som stipulerar ett generellt förbud
mot indirekt könsdiskriminering i socialförsäkringarna.
Denna indirekta könsdiskriminering i
arbetsskadeförsäkringen måste upphöra. De kvinnor som
genom långvarigt repetitivt arbete fått belastningsskador ska
naturligtvis få sina belastningsskador godkända.

Den 1 juli 1993 avskaffades dessutom arbetsskadesjukpenningen, vilket
inneburit att folk inte bryr sig om att anmäla sin skada, vilket i sin tur gör
det
svårt för samhället att bekämpa arbetsskador.

Samhället skulle vinna på att i tid kunna upptäcka, förebygga och rehabili-
tera arbetsskador. Genom att arbetsskador inte anmäls till följd av utebliven
ersättning kan de samhällsekonomiska kostnaderna i framtiden komma att bli
betydligt större och svårare att komma till rätta med. Regeringen bör se över
arbetsskadeförsäkringen för att nå ökad jämställdhet och ökad samhälls-
ekonomisk effektivitet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsskadeförsäkringen.

Stockholm den 28 oktober 1998

Lena Sandlin (s)