Användningen av tipsmedel 1

Motion 1989/90:Fi717 av Bertil Danielsson och Ewy Möller

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi717

av Bertil Danielsson och Ewy Möller

J Mot.

(båda m) 1989/90

Användningen av tipsmedel 1

Idrottsrörelsen har stor betydelse för samhället. Den bidrar till friskvården,
stimulerar till regelbunden träning och verkar för drogfria miljöer.

Mycket ideellt arbete ligger bakom de framgångar svensk idrott uppnått
och genom det engagemang ledarna visar i ungdomsarbetet läggs en god
grund för de ungas utveckling.

Inom idrottsrörelsen i Sverige verkar ca 2,5 miljoner medlemmar. Det
finns omkring 45 000 lokala idrottsorganisationer med nästan 500 000 ledare.

En stor del av idrottsverksamheten medför kostnader av olika slag. Även
om många utövare och ledare verkar på ideell bas, uppstår oundvikligen betydande
kostnader. Inkomstkällorna är skiftande: entréavgifter, lotterier,
sponsring, kommunala och statliga bidrag m.m.

På senare år har statens engagemang på spelmarknaden utökats. Detta
leder till att utrymmet för folkrörelsernas egna spel minskar. Sedan 1975 har
deras andel minskat från ca 35 procent till ca 20 procent av den totala spelmarknaden.
Detta medför ekonomiska förluster för bl.a. idrotten.

Tipstjänst, vars verksamhet till stor del bygger på idrottsverksamhet, har
en omsättning på ca 5 miljarder kronor. Vinsten för staten är i det närmaste
1,3 miljarder kronor. Återföringen till idrotten av dessa stora inkomster är
obetydlig.

Några förslag som skulle leda till att idrottsrörelsen får del av Tipstjänsts
överskott läggs inte av regeringen. En större del av Tipstjänsts överskott bör
gå till idrotten. Förslagsvis bör en viss andel varje år tillfalla idrotten. Nivån
får inte skifta år från år utan fastställas för längre perioder.

Många klubbar skaffar sig inkomster genom bingospel. Även om vissa
lättnader gjorts i reglerna nyligen, bör bingoskatten helt avskaffas.

Uttaget av skatter och arbetsgivaravgifter påverkar självfallet idrottsrörelsens
ekonomi såväl direkt som indirekt. I ett högskattesamhälle minskar
möjligheterna att finansiera verksamheten genom frivilliga bidrag, deltagaravgifter
och entréavgifter.

Även skatter och avgifter för idrottsutövare och ledare är i många hänseenden
ett hinder för verksamheten och utgör en ekonomisk belastning för
de inblandade. Engagerade människor skall inte tvingas avstå från denna typ
av verksamhet - som i huvudsak bygger på frivillighet - på grund av skatteoch
avgiftsregler.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Fi717-724

Regeringen borde därför göra en samlad översyn av dessa regler i syfte
att införa sådana lättnader att idrottens ledare och utövare kan verka under
drägliga villkor.

Den skatteuppgörelse som träffats mellan socialdemokraterna och folkpartiet
kommer inte att medföra några förbättringar för idrottsrörelsen utan
tvärtom kommer den - enligt idrottsrörelsens egna beräkningar - att medföra
stora förluster för den samlade idrottsrörelsen. Till detta kommer en
ökad byråkrati för dem som verkar som ledare inom idrottsrörelsen. Bland
de negativa förslagen kan nämnas:

- Arbetsgivaravgifter införs på alla skattepliktiga ersättningar och förmåner
som överstiger 1 000 kronor per år.

- Idrottsföreningar och förbund får skyldighet att verkställa preliminärskatteavdrag
från alla kontanta utbetalningar, oavsett om man har huvudarbetsgivare
eller inte.

- Den så kallade 600-kronorsregeln som innebär skattefrihet upp till detta
belopp för naturaförmåner - inklusive tävlingspriser - slopas. Skyldighet
att upprätta och inge kontrolluppgift kommer därmed så fort någon vunnit
pris vars värde är 100 kronor eller mer. Vinnaren blir skatteskyldig för
detta värde.

- Avdrag för bilkostnader i tjänsten begränsas till 12 kronor per mil.

- Den breddade momsbasen leder till avsevärt större kostnader och med
tanke på att flertalet föreningar inte är skattskyldiga för mervärdesskatt och
således inte får dra av mervärdesskatt - slår kostnaden igenom fullt
ut.

- Bensinskatten höjs, vilket tillsammans med mervärdesskattebeläggningen
höjer bensinpriset med cirka 1:50 per liter.

Vi kommer att motsätta oss dessa negativa förslag när de ska behandlas i
riksdagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överförande av vissa medel av Tipstjänsts överskott
till idrottsrörelsen,

[att riksdagen beslutar att avskaffa bingoskatten, ']

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av skatte- och avgiftsregler för idrottens
utövare och ledare1].

Stockholm den 23 januari 1990

Bertil Danielsson (m) Ewy Möller (m)

Mot. 1989/90
Fi717

1 1989/90:Sk637

2