Användningen av biologiska bekämpningsmedel

Motion 1985/86:Jo232 Margareta Palmqvist m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Jo232

Margareta Palmqvist m.fl. (s)
Användningen av biologiska bekämpningsmedel

Modern jord- och skogsbruksteknik har inneburit att naturresurser har
kunnat utnyttjas alltmer effektivt. Vinsterna har flerdubblats jämfört med
gamla metoder, och lönsamheten har därmed blivit allt bättre, men delvis
har det skett till priset av rubbningar i naturens egen balans mellan olika
ekologiska system.

Vissa insekter och mikroorganismer, som förökat sig i en omfattning
som lett till stora skador på grödor och skog, har kunnat bekämpas med
olika kemiska preparat. Ogräs har kunnat utrotas utan att nyttoväxterna
skadades. Då dessa bekämpningsmedel gav oss nya möjligheter att öka
odlingsvinsterna mottogs de till en början med entusiasm. Men forskning
och erfarenheter har visat att man också åstadkom nya rubbningar i balansen
inom och mellan olika ekologiska system.

Biotekniken öppnar nu nya vägar. Med hjälp av avancerad genteknik tar
man nu fram tåligare växtarter, som är mer köldhärdiga, mindre mottagliga
för angrepp från mikroorganismer och insekter och med större förmåga att
hämta kväve från luften.

Biologiska medel för bekämpning av icke önskvärda insekter och mikroorganismer
kan nu framställas. Med bioteknikens hjälp försöker man
finna artspecifika, naturliga bekämpningsmedel. Men för att få önskvärd
effekt av dessa ”skräddarsydda” medel måste de tillföras i mycket större
mängd än de förekommer i sitt naturliga sammanhang. Eftersom det rör sig
om levande organismer, kan de föröka sig på oväntat sätt, om de sprids i
naturens komplicerade biologiska system. I detta avseende skiljer de sig
alltså väsentligt från de kemiska preparaten.

Erfarenheter från användningen av kemiska bekämpningsmedel visar att
inte bara jorden, luften och vattnet påverkas utan även djur och människor.
Ibland har orsakssammanhangen varit tydliga, men oftast har mödosamt
forskande krävts för att klarlägga komplicerade kedjor av orsaker till
skador på natur, djur och människor.

Även biologiska bekämpningsmedel — liksom växter med förändrade
egenskaper - kommer att förändra våra livsbetingelser, förhoppningsvis
till det bättre. Men det finns anledning att mycket noggrant följa utvecklingen
både för att kunna ta till vara nyttan av nya rön och för att om
möjligt förhindra nya misstag.

Biologiska bekämpningsmedel finns redan på marknaden, och vi har
anledning att vänta oss en kraftig expansion inom detta område.

Några av de frågor man måste söka besvara, innan ett nytt medel får
komma till användning, är:

- Kan genetiskt förändrade mikroorganismer förorsaka infektioner eller
giftpåverkan på människor och djur?

- Vad får en förändring av mikroorganismernas sammansättning för betydelse
för allergier?

- Kommer man att finna nya egenskaper hos svampar och deras sporer
som är mindre eller mer allergiframkallande?

- På vilket sätt påverkas ekologiska system?

- Kan bio-geokemiska processer i naturen påverkas?

Enligt en rapport i Biotechnology News från november 1985 förbereds
nu i USA tillstånd för försök i naturlig miljö av 87 olika forskningsresultat.
Samtliga innebär vidareutveckling av genetiskt förändrade organismer. De
flesta försöken har — utifrån erfarenheten under förberedande forskning —
bedömts som riskfria (76) eller med liten risk (10). I ett fall anges att risken
är okänd.

Ansökningarna avser möjlighet att få pröva genetiskt förändrade bakterier,
bl. a. som insektsmedel, bakteriedödande och kemikalienedbrytande
medel, men också att få odla genetiskt förändrade växter med t. ex. ökad
resistens mot köld, bakterier, svampar och insekter. Resultatet av dessa
försök kommer vi även i vårt land att kunna utnyttja.

Till skillnad från vad som gäller för kemiska bekämpningsmedel är det
för närvarande oklart hur utnyttjande av biologiska bekämpningsmedel
regleras enligt gällande svensk lagstiftning. Därav följer en osäkerhet om
vilken/vilka myndigheter som bör kontrollera användningen av dessa medel.
Det är därför nödvändigt att stifta en särskild lag för reglering av
användning av biologiska bekämpningsmedel. Betydelsen av genteknik för
utveckling av dessa bekämpningsmedel gör att ett existerande expertorgan

- delegationen för hybrid-DNA-frågor - bör utnyttjas som expertorgan
för frågor rörande biologiska bekämpningsmedel, även beträffande de
genetiskt omanipulerade. Hybrid-DN A-delegationen har utöver sin gentekniska
expertis även en omfattande expertis beträffande de aktuella
biologiska områdena.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en reglering av användningen av
biologiska bekämpningsmedel.

Stockholm den 24 januari 1986
Margareta Palmqvist (s)

Inger Hestvik (s) Ingegerd Anderlund (s)

Erik Jansson (s)

Mot. 1985/86
Jo232

7