Antisemitism

Motion 2012/13:Kr215 av Annelie Enochson och Mikael Oscarsson (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att informera om antisemitism, nazism och kommunism.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en redogörelse för vidtagna åtgärder mot antisemitism, nazism och kommunism.

Motivering

1900-talet lär gå till historien som ett av de mörkaste århundradena vad gäller synen på människovärdet. Visserligen har brutalitet och folkmord förekommit genom hela den mänskliga historien, men aldrig förr har så många skändats och mördats som under det förra seklet. Ondskan fick nya ansikten under 1900-talet och fann nya metoder att plåga människor. Minnet av dessa illdåd lever kvar och kommer förhoppningsvis att leda till att upprepningar av ondskans triumfer kan undvikas.

Nazismen och Förintelsen står i särklass. Det nazistiska hatet mot människor som inte passade de ariska och rasbiologiska villolärorna gjorde att miljontals människor kallblodigt mördades. Hatet riktade sig framförallt mot det judiska folket som nästintill utplånades på den europeiska kontinenten och i världen. Det ideologiskt betingade hatet drabbade även till exempel romer och homosexuella. Också människor med avvikande etisk uppfattning som till exempel kristna präster och nunnor eller Jehovas vittnen förföljdes och avrättades.

Den svenska staten har under senare år gjort berömvärda insatser för att hedra Förintelsens offer. En bok har getts ut, forskning har understötts och en särskild myndighet, Forum för levande historia har inrättats. Nu finns emellertid farhågor att det svenska engagemanget håller på att mattas av. Det är illavarslande i synnerhet i den tid då nynazistiska och främlingsfientliga krafter då och då sticker fram. Det är därför angeläget att staten gör nya insatser för att nazismens offer ska hedras och Förintelsen aldrig glöms eller upprepas.

Kommunismen är en annan ideologi som skördat många offer. Under kommunistiska diktaturer har, enligt försiktiga uppskattningar, 100 miljoner människor offrats. Av de kommunistiska länderna kvarstår framför allt Nordkorea, Kina och Kuba, där förtryck fortfarande råder och människor ännu kastas i fängelse för att de ifrågasätter diktaturen och hävdar sin rätt till mänskliga fri- och rättigheter.

En avgörande skillnad mellan det nazistiska och det kommunistiska förtrycket är att informationen om det senare fortfarande inte spritts i samma grad. Ännu kan det finnas svenska politiker som utger sig för att vara både kommunister och demokrater – en logisk kullerbytta utan förankring i verkligheten. Där kommunismen dragit fram har människovärdet alltid kränkts och demokratin krossats. Vi kan också se hur olika odemokratiska och våldsamma metoder blir vanligare i Sverige. Det kan säkert till viss del härledas från okunnighet om demokratins värde samt om kommunismens fasansfulla brott mot och kränkningar av människovärdet. Därför är det viktigt att informera om kommunismen i samhället, i skolan och i alla sammanhang.

Regeringen gav Forum för levande historia i uppdrag att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Uppdraget innebar att en informationsinsats, i tillägg till det arbete som Forum för levande historia gör om nazismen, också ska ske om kommunismen och resultatet presenterades i mars 2008. I samband med att utställningen visades arrangerades seminarier och annan utåtriktad verksamhet på detta tema. Det är viktigt att detta arbete fortsätter.

Ett gemensamt drag i nazism och kommunism är inslaget av antisemitism. Under senare år har rapporterats om en tilltagande antisemitism i världen och i synnerhet i västra Europa. I Sverige finns starka varningssignaler om att antisemitism håller på att slå rot hos extrema ungdomsgrupper. Detta yttrar sig också i brott, så kallade hatbrott, och antalet anmälda hatbrott med antisemitiska motiv ökar.

Antisemitismen riktas därtill mot det judiska folket men maskeras alltför ofta under en täckmantel där staten Israel kritiseras. Givetvis ska den israeliska regeringens agerande, liksom alla andra regeringars beteende, diskuteras öppet och kritiseras om så är nödvändigt men det unika i fallet är att klassiska antisemitiska beteenden och lögner dammas av för att därefter appliceras på staten Israel. Därför behövs en opinionsbildning och kampanj emot antisemitismens fula tryne. Det är tydligt att det inte räcker med att upplysa om Förintelsen. Det behövs också information för att kunna avslöja när antisemitismen gör nya försök att få genomslag i samhället.

Det är av yttersta vikt att informera om antisemitism, nazism och kommunism och regeringen bör återkomma med en redogörelse för vidtagna åtgärder.

Stockholm den 27 september 2012
Annelie Enochson (KD)	Mikael Oscarsson (KD)