Anslag till grundutbildning

Motion 2004/05:Ub334 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av systemet med s.k. prislappar vid fördelning av grundutbildningsanslaget till universitet och högskolor.

Motivering

Grundutbildningen vid universitet och högskolor finansieras med statsbidrag. Anslaget betalas ut per helårsstudent, dvs. student/er registrerad/e för helårsstudier i två terminer (40 poäng), och per helårsprestation, dvs. 40 tenterade poäng, enligt en särskild taxa som fastställs av regeringen.

I samband med regeringens beslut om anslag beslutar riksdagen om det "takbelopp" som anger hur mycket maximalt kan betalas ut till ett lärosäte. Taxan per student respektive helårsprestation varierar kraftigt mellan olika utbildningar. För innevarande år (2004) varierar ersättningen från 17 045 kronor (humaniora, teologi, samhällsvetenskap) till 258 269 kronor (medier) och ersättning per helårsprestation från 16 789 kronor (HJS) till 206 884 kronor (medier). Högskoleverket redovisar i sin årsrapport 2004 hur ersättningen per utbildningsplats inte riktigt hänger med kostnadsökningen och att resursinsatserna per student i realiteten minskar. Sedan 1994/95 har de reala resurserna för grundutbildningen minskat med drygt 20 %.

Under de tio år som gått sedan 1994/95 har många nya utbildningar kommit till, andra har ändrats både till form och innehåll. Utbildningarna vid våra universitet och högskolor anpassar sig både till samhällets behov och utveckling, utifrån studenternas efterfrågan och givetvis utifrån vad ekonomin tillåter. Vidare bör noteras att systemet med prislappar är inte bara ett sätt för staten att fördela medel mellan universitet och högskolor utan det har också utvecklats till ett riktmärke för hur mycket olika utbildningar får kosta.

Efter 10 års erfarenhet av detta system för fördelning av statliga medel till grundutbildningar vid universitet och högskolor är det dags för en översyn. En sådan översyn bör ge svar på frågor som: Vad grundar sig skillnaderna mellan olika utbildningar på? Grundar de sig på aktuella antaganden om utbildningarnas uppläggning eller har utbildningarna ändrats i så hög utsträckning att fördelningen bör se annorlunda ut? Vilka krav har en student rätt att ställa på utbildningen vare sig den är teknisk, humanistisk eller inom medier eller det konstnärliga området? Kan frågor om rättvisa och jämställdhet utifrån kön, etnicitet, klass, geografiskt läge etc. tillföra något i detta sammanhang? En översyn ur många perspektiv bör snarast genomföras i syfte att ge en uppdaterad grund för den s.k. prislappen för utbildning vid universitet och högskolor.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2004
Britt-Marie Danestig (v)
Lennart Gustavsson (v)	Camilla Sköld Jansson (v)
Anders Wiklund (v)