Anpassning efter avtjänat fängelsestraff

Motion 2004/05:Ju275 av Sonja Fransson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre stöd för anpassning till samhället efter avtjänat fängelsestraff.

Motivering

Straffet är samhällets sätt att reagera mot att någon överträtt de gemensamma spelreglerna. För oss socialdemokrater handlar det dock inte på något vis om att samhället ska hämnas genom att kränka eller förnedra den som dömts för ett brott. Grundläggande principer om respekt för människovärdet ska gälla även inom kriminalvården.

Att dömas till ett straff innebär att man blir berövad sin frihet antingen genom vistelse på en anstalt eller genom att man tvingas underkasta sig åtgärder inom frivården. Den tid som straffet varar måste användas för behandling som syftar till att den dömde inte ska återfalla i brott. Färre återfall innebär färre brott och färre brottsoffer. Men i dag återfaller tyvärr fyra av tio som suttit i fängelse. Den andelen måste sjunka. En huvuduppgift för kriminalvården är att minska återfallen.

En annan uppgift är att se till att brottslingar inte rymmer. Det är en grannlaga uppgift att ha säkra fängelser samtidigt som man skall ge en bra och human behandling.

I dag finns en rad olika möjligheter till behandling inom kriminalvården. Intagna har möjlighet att studera eller arbeta innanför murarna. Det finns påverkansprogram som exempelvis syftar till att förändra brottsliga beteenden eller visa på en väg bort från missbruket. Dessa verksamheter är viktiga, men måste utvecklas ytterligare så att den som återvänder till samhället efter avtjänat straff ska ha bättre möjligheter att leva ett laglydigt liv.

Den socialdemokratiska regeringen har inlett arbetet med att utforma en ny lagstiftning för kriminalvården. Ny lagstiftning ska ge möjlighet till en kriminalvård med ett ännu mer utvecklat behandlingstänkande. Detta är alldeles utmärkt men det räcker inte.

Det behövs också ett utslussningsstöd ut i samhället efter fängelsevistelsen. Det går inte att börja ett nytt liv om man inte har bostad, utbildning eller arbete när man kommer ut. Även om man är drogfri och vill börja om sitt liv som en hederlig samhällsmedborgare fungerar det inte om man blir beroende av att "slagga på soffan hos före detta drogkompisar" som en intern uttryckte det, dåär man snart tillbaka igen i kriminalitet.

Jag anser att vi förutom behandling och utbildning på fängelserna också måste satsa på utslussning. Det är viktigt att bygga upp ett samarbete med kommuner och sociala myndigheter då det gäller bostäder, med utbildningsanordnare och arbetsförmedling för att få utbildning eller arbete. Att stödja människor som avtjänat sitt straff och vill börja ett nytt liv utanför murarna är alldeles nödvändigt om vi vill minska antalet återfallsförbrytare.

Detta måste kriminalvården ta ett större ansvar för.

Stockholm den 22 september 2004

Sonja Fransson (s)