Angående en hållbar biavel

Motion 2021/22:2222 av Helena Storckenfeldt (M)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämnad
2021-10-01
Granskad
2021-10-01
Hänvisad
2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jordbruksverket bör få i uppdrag att se över rekommendationerna kring varroabehandling och dess mätmetoder i syfte att främja en långsiktigt hållbar biavel och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Våra pollinatörer utgör en betydelsefull del av ekosystemet och är direkt avgörande för många arters fortlevnad. Utan dem skulle våra skördar minska betydligt. Förutom det arbete som görs för de vilda pollinatörerna såsom humlor och solitärbin är det av stor vikt att ha en långsiktigt hållbar lagstiftning för avelsarbetet med honungsbin.

Kvalstret varroa påträffades första gången i Sverige 1987 och har nu brett ut sig och orsakar stora förluster för biodlare i Halland och hela södra Sverige. Kvalstren suger blod från bina och i för stora koncentrationer slår de ut hela samhällen. Bina har strate­gier för att själva hantera varroakvalstren; till exempel hjälps de åt att putsa varandra samt öppnar och rensar kokonger som är infekterade. När varroakoncentrationen blir för stor behövs däremot behandling med till exempel thymol eller myrsyra för att samhället ska överleva.

Svensk Biavel är ett gemensamt projekt mellan Svenska Biodlares Riksförbund och Biodlingsföretagarna som sedan 2011 lagt till ökad varroatolerans som ett av deras prioriterade avelskriterier. För en långsiktigt hållbar biavel behöver vi avla på bin som har förmåga att själva hantera varroakvalster för att i förlängningen få fram bin som är resistenta.

Dessvärre framkommer inte detta hållbarhetstänk inom biavel i Jordbruksverkets skrifter och rekommendationer. Jordbruksverket rekommenderar till exempel behand­ling med oxalsyra även vid väldigt låga koncentrationer av varroa. Om man behandlar även vid låga koncentrationer ges bina inte en chans att själva hantera problemet. Meto­derna kan snarast liknas vid den användning av antibiotika i förebyggande syfte som vi ser inom utländsk köttindustri.

Vidare bedömer Jordbruksverket koncentrationen av varroa genom så kallat nedfallstest som bland annat omnämns i Jordbruksverkets text om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka hos bin (SJVFS 2002:46). Testet går ut på att en vit bricka placeras under samhället i 14 dagar, och därefter räknar man hur många kvalster som fallit ner. Metoden är kritiserad då samhällen som i hög grad hanterar varroan själva och putsar bort kvalstren med denna metod bedöms ha en hög koncentra­tion. Skrifterna bör uppdateras så att en mer korrekt metod såsom test med skakburk utgör normen.

 

 

Helena Storckenfeldt (M)

 

 

Yrkanden (1)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jordbruksverket bör få i uppdrag att se över rekommendationerna kring varroabehandling och dess mätmetoder i syfte att främja en långsiktigt hållbar biavel och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Miljö- och jordbruksutskottet
    Betänkande 2021/22:MJU21
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Behandlas i betänkande (2)

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.