angående avdragsrätten för bostadskostnader vid inkomstbeskattningen.
Motion 1973:1024 av herr Hermansson m. fl.
Mot. 1973:1024
2
Nr 1024
av herr Hermansson m. fl.
angående avdragsrätten för bostadskostnader vid inkomstbeskattningen.
Det nuvarande beskattningssystemet med avdrag för gäldräntor har
stor hyressänkande effekt då det gäller egenägda småhus, medan motsvarande
möjligheter inte finns för andra bostadskonsumenter.
Detta har inneburit att bostäder i allmännyttig och kooperativ förvaltning
inte blivit lika konkurrenskraftiga som de egenägda och att
större lägenheter i flerfamiljshus får dyrare boendekostnader än i småhus
med äganderätt.
Enligt vissa beräkningar kostar en lägenhet i egenägt småhus ca 30 %
mera att producera per m2 än motsvarande yta i ett flerfamiljshus, men
boendekostnaden blir ändå ca 30 % lägre för lägenheten i småhuset än
i flerfamiljshuset. Ett i sammanhanget märkligt förhållande består däri,
att medan hyran bestämmes med hänsyn bl. a. till räntan, får fastighetsägaren
göra avdrag härför vid taxeringen!
Till detta kommer att av två familjer med samma inkomst erhåller
den som har möjlighet att välja ett egenägt småhus förutom en lägre
boendekostnad ofta ett högre bostadstillägg.
Systemet med avdragsrätt för småhusägare, medan andra boendekategorier
inte har denna möjlighet, har kommit att snedvrida inriktningen
av bostadsbyggandet och bostadsefterfrågan och innebär att bostadskonsumenternas
valmöjligheter begränsas. Effekten av avdragsrätten är
störst i nybyggda stora och dyra hus, medan den som ägt ett småhus
i många år eller har ett mindre, billigare hus inte alls har samma fördelar.
Även innehavare av hyres- och bostadsrätt måste emellertid ges
möjlighet till skattemässiga avdrag vid inkomstdeklarationen för att
åstadkomma större rättvisa mellan olika boendeformer.
Ett ensidigt slopande av avdragsrätten för småhus kan emellertid inte
genomföras, då avdragsrätten för skuldräntor gäller även för andra skulder
och då detta skulle innebära att många småhusägare skulle komma
i en mycket svår ekonomisk situation och kanske tvingas att lämna sina
hem.
Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i annat sammanhang att avdragsrätten
för skuldräntor begränsas till ett sammanlagt skuldbelopp
på 125 000 kr. Om man tillämpar en sådan begränsning skulle alla småhusägare
fortfarande få göra avdrag, med följd att orättvisan i att de
Mot. 1973:1024
3
dyraste villorna och de högsta inkomsterna får de största fördelarna
skulle upphöra.
Hyresgästernas Riksförbund har för sin del i sitt bostadspolitiska
handlingsprogram belyst frågan om avdragsrätten för bostäder och har
där skisserat en schablonmetod som skulle kunna användas i syfte att
skapa större rättvisa mellan olika boendeformer. Enligt denna metod
skulle hyresgäst och bostadsrättsinnehavare medges rätt till avdrag med
10 % av utgående hyra och avdraget ske sedan taxering verkställts i
vanlig ordning. Härigenom skulle man undvika att avdragets storlek blir
beroende av inkomsten. Möjligt är att även andra metoder kan användas.
Bostadsskattekommittén arbetar nu med dessa frågor, men vi har
ändå velat uppmärksamma problemet och anser att riksdagen som
sin mening bör ge till känna att även innehavare av hyres- och bostadsrätt
skall ges möjlighet till avdrag av samma storleksordning som enligt
vår uppfattning bör gälla för egenägda småhus.
Med stöd av det anförda föreslås
att riksdagen med uttalande av sin anslutning till principen om
likställdhet i fråga om att svara för räntekostnaden mellan hyresgäster
och egenägda småhus måtte anhålla om att regeringen
överlämnar motionen till bostadsskattekommittén för
beaktande i sitt fortsatta utredningsarbete.
Stockholm i januari 1973
C.-H. HERMANSSON (vpk)
LARS WERNER (vpk)
i Tyresö
NILS BERNDTSON (vpk)
i Linköping
EIVOR MARKLUND (vpk) GUSTAV LORENTZON (vpk)
TORE CLAESON (vpk)
Övrigt om motionen
Intressenter





