Ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen (prop. 1986/87:37)
Motion 1986/87:Bo105 Kjell A. Mattsson m. fl. (c)
Motion till riksdagen
1986/87:Bol05
Kjell A. Mattsson m. fl. (c)
Ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen
(prop. 1986/87:37)
1 proposition 1986/87:37 om vissa ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen
föreslås bl. a. att nuvarande regler för tjänstebostäder med bostadstvång
inom statlig eller kommunal verksamhet, lantbruket eller av
annan anställning, som är av sådan beskaffenhet att arbetsgivaren inte kan
förfoga över bostaden bibehålls. Däremot föreslås att den särskilda regleringen
av hyresförhållandena för fastighetsskötare upphör. Vi har inget
att erinra mot dessa förslag.
Vi konstaterar även med tillfredsställelse att giltighetstiden för den s. k.
tapetreformen, vars syfte är att öka enskilda hyresgästers inflytande över
reparationer i den egna lägenheten, förlängs ett år. Vi har inte heller något
att erinra mot de regler som föreslås gälla vid försäljning av bostadsrätt på
offentlig auktion.
Bostadsrättsorganisationernas och
bostadsrättsföreningarnas ställning i lagstiftningen
I propositionen framhålls att det för närvarande finns tre större organisationer
i vilka bostadsrättsföreningar är organiserade, nämligen HSB, Riksbyggen
och Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC).
Föredraganden understryker vidare att dessa organisationer och föreningar
behandlas på olika sätt i lagstiftningen — dvs. i klartext att HSB och Riksbyggen
för närvarande har en gynnad ställning, vilket t. ex. innebär att det
för HSB och Riksbyggen inte behöver ske någon tillståndsprövning vid
förvärv av en hyresfastighet.
Den särställning HSB och Riksbyggen intar i lagstiftningen har kritiserats
i motioner från bl. a. centerpartiet och föredraganden säger sig vara
beredd att i ”viss utsträckning” ompröva tidigare ställningstaganden. I propositionen
föreslås med anledning härav att uttrycket ”folkrörelsekooperativ
riksorganisation” i 14 § bostadsrättslägen byts ut mot den ”mer neutrala”
beteckningen ”riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar,
som är representerad i föreningarna och skall godkänna
föreningens stadgar”.
I realiteten innebär de valda formuleringarna med hänsyn till SBC:s
organisatoriska uppbyggnad att lagstiftningen även i fortsättningen endast
är tillämpbar på HSB och Riksbyggen.
Det är enligt vår mening mycket anmärkningsvärt att regeringen i lagstiftningen
försöker särbehandla vissa organisationer. Det är främmande
för svensk rättstradition att stifta speciallagar för vissa organisationer. Lag
stiftningen måste vara allmängiltig och inte utformad på ett sådant sätt att
organisationer som arbetar inom samma område ges skilda förutsättningar
för sin verksamhet. Uttrycket ”folkrörelsekooperativ riksorganisation” i
bostadsrättslagen bör därför enligt vår mening ersättas med formuleringen
”riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar”.
Kooperativ förvaltning av hyreshus
1 propositionen föreslås att en försöksverksamhet om fem år med s. k. kooperativ
hyresrätt enligt den s. k. SKB-modellen inleds. SKB (Stockholms
bostadskooperativa bostadsförening) upplåter sina lägenheter med hyresrätt,
dvs. på begränsad tid. Vid avflyttning återfår medlemmen sin insats
och SKB tar hand om lägenheten. Under tiden medlemmen innehar lägenheten
betalar SKB en viss ränta på insatsen. Räntan tillförs lägenhetens
reparationsfond.
Motivet för försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt anges av föredraganden
vara att det är en möjlig väg att öka inflytandet för hyresgästerna.
Det är dock mycket tveksamt om de enskilda hyresgästernas inflytande
över sitt eget boende stärks genom kooperativa hyresrätter. Bl. a. skall
kommunen tillstyrka verksamheten och minst en ledamot i föreningens
styrelse vara utsedd av kommunen. De kooperativa hyresrätterna kan dock
möjligen bidra till en lugnare prisutveckling på bostadsmarknaden i orter
med bostadsbrist. Vi vill därför inte motsätta oss en försöksverksamhet med
kooperativ hyresrätt.
Vi vill dock understryka att grundläggande för kooperativ verksamhet är
att en kooperativ förening är tillkommen för att ta till vara medlemmens
intressen. ”Bostadskooperativ” borde därför ha en utformning som ansluter
till de traditionella kooperativa principerna och medlemmen — ”den
boende” — vara delägare i fastigheten genom erläggande av en viss bestämd
insats. Den boende har då ansvaret för den egna bostaden i fastigheten
på samma sätt som i en bostadsrättsförening. Bostadskooperativet
bör också på samma sätt som i bostadsrättsföreningen ansvara för underhållet
av de delar av fastigheten som nyttjas gemensamt samt utvändigt
fastighetsunderhåll. Den boendes inskränkning i förfoganderätten i förhållande
till bostadsrätten är att den boende vid avflyttning säljer lägenheten
till bostadskooperativet, vilket har att beakta att verksamheten inte från
någondera parten skall bedrivas i vinstsyfte. Därmed kan boendekostnaderna
hållas på en lägre nivå än vad som annars skulle bli fallet.
Enligt vår mening bör således även en form med "kooperativ äganderätt
av bostäder” prövas — dvs. samverkan mellan boende i en ekonomisk förening
skall vara möjlig. Detta skulle bl. a. kunna vara en väg som — vid
rimliga insatser — bidrar till att förbättra möjligheterna för ungdomar och
yngre familjer som söker bostad. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag
om en ny lagstiftning med denna innebörd.
Fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
Enligt gällande regler vid fastighetsförvärv för ombildning av fastighet till
bostadsrätt har fastighetsägaren skyldighet att vid en försäljning erbjuda
Mot. 1986/87
Bol05
15
hyresgästerna att köpa den — om två tredjedelar av hyresgästerna i fastigheten
bildat en bostadsrättsförening och gjort intresseanmälan hos inskrivningsmyndigheten.
Undantag från denna rätt till s. k. hembud är hyresgäster
i statens, kommunens och allmännyttans fastigheter.
Enligt vår mening bör förköpsrätten gälla alla hyresfastigheter oavsett
vem som är ägare. Vidare bör det vara tillräckligt med en enkel majoritet vid
en intresseanmälan för att reglerna om förköpsrätt skall tillämpas. Detta
bör självfallet även gälla för hyresgästerna i statens, kommunens och allmännyttans
bostäder.
Det ankommer på vederbörande utskott att göra nödvändiga ändringar i
annan lagstiftning till följd av våra förslag.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen beslutar att uttrycket "folkrörelsekooperativ riksorganisation”
i bostadsrättslagen (1971:479) ersätts med "riksorganisation
eller regional organisation för bostadsrättsföreningar” och
avslår proposition 1986/87:37 i denna del,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om en
lagstiftning som möjliggör samverkan mellan boende i form av en
ekonomisk förening i enlighet med vad som anförs i motionen,
3. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av hyresfastigheter
(1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och lagen om
rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (1982:532)
vad avser reglerna för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet
med vad som anförs i motionen.
Stockholm den 18 november 1986
Kjel! A. Mattsson (c)
Rune Thorén (c) Birgitta Hambraeus (c)
Agne Hansson (c) Ivar Franzén (c)
Mot. 1986/87
Bol05
Svenskt Tryck Stockholm 1986
16
