Ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen (prop. 1986/87:37)
Motion 1986/87:Bo103 Rolf Dahlberg m. fl. (m)
Motion till riksdagen
1986/87:Bol03
Rolf Dahlberg m. fl. (m)
Ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen
(prop. 1986/87:37)
I proposition 1986/87:37 föreslås ett antal förändringar i nuvarande hyresoch
bostadsrättslagstiftning.
Bostadsföreningarnas ställning i lagstiftningen
I propositionen föreslås den semantiska ändringen att uttrycket folkrörelsekooperativ
riksorganisation byts ut mot en mer neutral beteckning. Ändringen
får den betydelsen att i stället för att klart utsäga att lagstiftningen
endast gäller för HSB och Riksbyggen måste andra bostadsrättsföreningar
som vill arbeta under samma villkor som HSB och Riksbyggen införa samma
centralistiska stadgar och styrning som dessa organisationer. Att med
hjälp av lagstiftning prioritera särskilda organisationer eller personer är för
oss helt främmande. Att språkdräkten förändras gör inte saken bättre.
Regeringen föreslår att ändringen skall göras bl. a. i de paragrafer i bostadsrättslagen
som reglerar hembud. Vi har aldrig godtagit att bostadsrättsinnehavare
skall vara tvungna att godta ett hembudsförfarande. Vi kan
därför inte godkänna några förändringar som kvarlämnar denna möjlighet.
Riksdagen bör i stället förändra lagstiftningen så att alla möjligheter att
införa hembud försvinner.
Riksdagen bör inte godkänna det föreslagna utbytet av ordet folkrörelsekooperativ
i övrig lagstiftning. I stället bör regeringen återkomma till riksdagen
med ett förslag där alla bostadsrättsföreningar jämställs i lagstiftningen.
Kooperativ förvaltning av hyreshus
1 propositionen föreslås att en försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt
inleds. Skälet sägs vara att utöka inflytandet för hyresgästerna vilket skulle
öka med denna boendeform.
Enligt propositionen bör kommunerna ha det övergripande ansvaret för
försöksprojekten. Om ett projekt av någon anledning inte går att genomföra
bör det, enligt departementschefen, finnas garantier för att de boende inte
drabbas. I specialmotiveringen anförs att det kan vara lämpligt att kommunen
ställer garanti för ätt de insatser som de boende gör i föreningen skall
kunna återfås när de flyttar. Sådana garantier sägs vara särskilt värdefulla
på orter med överskott på lägenheter. 1 sådana fall torde det nämligen vara
svårt för föreningen att alltid återbetala insatsen, vilken är bunden i fastigheten.
Avsikten är att de projekt som igångsätts även skall kunna fortsätta
efter försöksperiodens slut.
Enligt lagförslaget skall regeringen lämna föreningar tillstånd att påbörja
försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt. Regeringen får vid denna
prövning enligt 3 § punkt 3 i lagförslaget då ”ställa sådana villkor för föreningens
verksamhet att syftet med försöksverksamheten kan uppnås”. Begreppet
”syftet” definieras inte i den föreslagna lagen. I de allmänna motiven
sägs endast att ”syftet är framför allt att tillskapa en självförvaltningsform
inom hyresrättens ram”. I specialmotiveringen kommenteras detta på
följande sätt: ”Vad gäller punkt 3 bör regeringen ha frihet att uppställa
sådana villkor för föreningens verksamhet att syftet med försöksverksamheten
uppnås. Det bör efter hand visa sig vilka villkor som härvid kan bli
aktuella.”
En sådan lagstiftningsteknik kan inte godtas. Den föreslagna lagen är
tidsbegränsad och gäller till utgången av år 1991. I övrigt finns inte några
geografiska begränsningar eller några inskränkningar beträffande hur
många föreningar eller bostäder som lagen kommer att tillämpas på. Lagens
utformning gör det möjligt för regeringen att föreskriva helt skilda
villkor mellan olika föreningar i landet. Det kommer inte att gå att förutsäga
hur lagen i enskilda fall kommer att tillämpas av regeringen. Enligt vår
mening har riksdagen ett ansvar för hur antagna lagar kommer att tillämpas
i praktiken. Det ligger visserligen i sakens natur att försöksverksamheter
ofta får försiggå inom tämligen vida ramar. Att riksdagen skall lämna regeringen
nära nog fria händer vad gäller tillämpning av regler som utgör
undantag från gällande lag kan dock inte accepteras. Även av detta skäl
skall propositionen i denna del avslås.
En kooperativ hyresrätt kan enklast beskrivas så att när en hyresgäst
flyttar in betalas en depositionsavgift för lägenheten vilken återfås vid flyttning
från lägenheten. Bytesrätten är begränsad eftersom nya hyresgäster
måste accepteras som medlemmar av föreningen.
Bostadskommittén konstaterade att inget talade för att behov fanns av
denna ytterligare upplåtelseform. Trots detta föreslog en majoritet att en
begränsad försöksverksamhet kunde inledas. Enligt vår mening är detta
oklokt och onödigt. Stockholms kooperativa bostadsförening har funnits
sedan 1916. Verksamheten är väl känd, och riksdagen har vid upprepade
tillfällen avvisat tanken på att i lag utvidga den kooperativa hyresrätten att
gälla i hela landet. Man har i detta sammanhang uttalat att det är önskvärt
med enhetliga regler på bostadsmarknaden och att något verkligt behov av
upplåtelseformen inte föreligger. Förslaget om ett försök med kooperativ
hyresrätt bör avslås.
Enligt vår uppfattning skall de boendes inflytande över sitt boende stärkas.
Detta sker bäst genom ett ökat ägande, direkt eller indirekt. Ägandet
ger ett absolut inflytande över boendet men har också andra värden. Vi har
tidigare föreslagit en rad åtgärder för att öka ägandet av bostäder, både
genom äganderätt och bostadsrätt. De allmännyttiga bostadsföretagen bör
t. ex. erbjuda de boende som så önskar att ta över sina lägenheter med
bostadsrätt. Enligt vår uppfattning är det denna väg man skall gå för att öka
medborgarnas inflytande över sitt boende.
Mot. 1986/87
Bo 103
10
Mot. 1986/87
Bo 103
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen beslutar att upphäva de förändringar i bostadsrättslagen
(1971:479) 11, 14 och 62 §§ vilka gjordes med anledning av
bostadsutskottets betänkande 1984/85:12,
2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget att ordet folkrörelsekooperativ
byts ut ”mot den mer neutrala beteckningen riksorganisation
eller regional organisation för bostadsrättsföreningar som är
representerade i föreningarna och skall godkänna föreningarnas
stadgar”,
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett förslag till
lagstiftning där alla bostadsrättsföreningar jämställs,
4. att riksdagen beslutar att avslå förslag till ny lag om försöksverksamhet
med kooperativ hyresrätt,
5. att riksdagen beslutar att avslå förslag om ändring i 12 kap. 46 §
första stycket 8 p. jordabalken.
Stockholm den 18 november 1986
Rolf Dahlberg (m)
Knut Billing (m) Bertil Danielsson (m)
Margareta Gard (m) Ingela Gardner (m)
Jan Sandberg (m) Göte Jonsson (m)
Fastighetsskötarbostäder
1 propositionen föreslås att den särskilda regleringen av hyresförhållanden
som beror av anställning för skötsel och tillsyn av fastighet upphävs. Har
hyresförhållandet varat längre än tre år skall fastighetsägare uppvisa synnerliga
skäl för att hyresförhållandet skall upplösas.
Enligt vår mening måste man skilja på de fall där fastighetsskötseln även
fortsättningsvis sker med en portvakt och fall där den sker på annat sätt.
Fortfar fastighetsskötseln att ske med hjälp av fastighetsskötare måste
fastighetsägaren ha tillgång till en särskild fastighetsskötarbostad. Detta är
en förutsättning för en god skötsel.
Om tjänsten upphör och skötseln sker på annat sätt är det rimligt att
fastighetsskötaren får bo kvar i sin bostad. Redan dagens lagstiftning täcker
vad som kan vara rimligt. Regeringsförslaget torde inte ändra något i sak.
Riksdagen bör därför avslå förslaget.
Sten Sture Paterson (mj
