Ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen (prop. 1986/87:37)
Motion 1986/87:Bo102 Erling Bager m. fl. (fp)
Motion till riksdagen
1986/87:Bol02
Erling Bager m. fl. (fp)
Ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen
(prop. 1986/87:37)
I proposition 1986/87:37 föreslås bl. a. vissa ändringar i hyreslagen som rör
tjänste- och personalbostäder, en förlängning av den tidsbegränsade bestämmelsen
om hyresgästinflytande över reparationer, en förändrad terminologi
i vissa lagar som innebär att uttrycket ”folkrörelsekooperativ” försvinner,
en viss lättnad för bostadsrättsföreningar i lagen om förvärv av
hyresfastighet samt en försöksverksamhet med s. k. kooperativ hyresrätt.
Tjänste- och personalbostäder
Departementschefen behandlar först frågan om besittningsskydd i tjänstebostäder
med bostadstvång vid anställning inom stat och kommun samt
inom lantbruket.
Till skillnad från den arbetsgrupp inom bostadsdepartementet som sett
över bestämmelserna föreslår regeringen att nuvarande regler behålls. Det
faktum att en anställning i stat och kommun är förenad med bostadstvång
skall alltså även i fortsättningen innebära att besittningsskyddet kan brytas.
I likhet med arbetsgruppen anser regeringen att samma regler skall bestå
även inom lantbruket.
Vi är inte lika övertygade som regeringen om att enbart det faktum att
staten eller en kommun är arbetsgivare är en tillräcklig garanti för att bostadstvång
alltid är sakligt grundat. Så länge den nuvarande ordningen inte
visat sig medföra några större problem i praktiken kan vi dock instämma i
regeringens förslag.
Till skillnad från regeringen anser vi emellertid att det finns goda skäl att
behålla nuvarande regler även för fastighetsskötarebostäder.
Regeringens förslag innebär att en hyresgäst skall ha rätt till förlängning
av hyresavtalet efter tre år även om anställningen har upphört. För att trots
denna regel få bryta hyresförhållandet måste hyresvärden ha synnerliga
skäl. Denne skall kunna styrka att han på grund av det begränsade bostadsutbudet
måste erbjuda en egen lägenhet för att kunna rekrytera en fastighetsskötare.
Det är enligt vår uppfattning en alltför långtgående bestämmelse, som
bortser från värdet av att ha en fastighetsskötare bosatt i den fastighet han
ansvarar för. Det är visserligen tekniskt fullt möjligt att bedriva fastighetsskötsel
i andra former. Men det finns ofta andra fördelar med att ha fastighetsskötaren
bosatt i huset. Det kan kännas tryggare för vissa hyresgäster,
det kan göra det lättare att hålla ordning och undvika skadegörelse. Stats
makterna bör därför inte försvåra för fastighetsägare som vill organisera
fastighetsskötseln på detta sätt. Vi vill särskilt framhålla att redan dagens
lagtext innehåller en skälighetsregel till visst skydd för hyresgästen.
Regeringen föreslår vidare att överenskommelser om hyresvillkor i kollektivavtal
skall kunna tillämpas även på hyresgäst som inte är medlem i
den avtalsslutande organisationen men sysselsätts i arbete som avtalet avser.
Syftet är bl. a. att enligt mönster från vissa lagar på arbetsmarknaden
skapa likartade förhållanden för alla arbetstagare inom ett avtalsområde.
Det finns rättviseskäl som talar för detta förslag. Arbetsgivaren/hyresvärden
har inte ens möjlighet att träffa avtal med en enskild arbetstagare/
hyresgäst om villkor som överensstämmer med kollektivavtalets om dessa
avviker från hyreslagen till hyresgästens nackdel. I praktiken torde sådana
enskilda avtal bara vara aktuella vid anställningen. En sådan möjlighet bör
enligt vår uppfattning öppnas.
Annorlunda ställer det sig med ändringar i kollektivavtalens villkor för
de redan boende. I detta fall ges den enskilde inget val. Det framgår av
propositionen att det som regel skall anses skäligt att följa kollektivavtalets
regler. För den enskilde, som ju inte kan påverka beslut i en organisation
han/hon inte är med i, kommer det alltså heller inte att löna sig att överklaga.
Det kan från principiella utgångspunkter diskuteras i vilken utsträckning
den enskilde skall behöva underkasta sig regler som han eller hon inte haft
någon som helst möjlighet att påverka. 1 den mån det på detta sätt skall
finnas möjligheter att låta kollektivavtal gälla även för den som inte är
medlem i den avtalsslutande organisationen bör de begränsas till det som
gäller arbetsförhållandena i strikt mening. 1 ett remissyttrande när de nuvarande
reglerna tillkom, påpekade arbetsdomstolens ordförande det diskutabla
i att låta organisationer disponera över utanförståendes rätt till bostad.
Departementschefen — även då en socialdemokrat — uttalade för sin
del att en sådan ordning inte vore lämplig.
Vi delar den uppfattningen. Beslut om villkorsändring i kollektivavtal
bör alltså bli gällande för den som inte är medlem i den avtalsslutande
organisationen endast om hyresvärden och hyresgästen är överens.
Bostadsrättsfrågor
Regeringens förslag i denna del syftar bl. a. till att utmönstra termen ”folkrörelsekooperativ”
ur ett antal bostadspolitiska lagar. Det är ett senkommet
erkännande av att bl. a. lagrådets kritik — där termen utdömdes som otjänlig
i lagtext — var berättigad.
Någon omprövning i sak är det dock inte fråga om. Avsikten är fortfarande
att HSB och Riksbyggen skall särbehandlas. Men hellre än att använda
en lagtekniskt undermålig term som kodord för HSB och Riksbyggen väljer
regeringen nu att beskriva deras organisationsstruktur i lagtexten: ”sådan
riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar,
som är representerad i föreningarna och skall godkänna föreningarnas
stadgar”. Syftet är detsamma: att diskriminera SBC, Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation.
Mot. 1986/87
Bo 102
5
Folkpartiet motsätter sig fortfarande denna diskriminering. SBC är inte
mindre folkrörelse än de bägge andra organisationerna.
Regeringen har heller inte kunnat visa varför den organisationsstruktur
som HSB och Riksbyggen valt skulle göra dem så mycket bättre rustade än
SBC att motsvara regeringens förtroende. Det finns ingen anledning för
regeringen att på detta sätt lägga sig i organisationernas inre uppbyggnad.
Vi föreslår därför att undantaget för kravet på förvärvstillstånd skall gälla
för riksorganisation, regional organisation av bostadsrättsföreningar och
bostadsrättsförening som är ansluten till riksorganisation.
Dessutom vill vi i linje med våra tidigare förslag undanta bostadsrättsföreningar
som med stöd av en majoritet av hyresgästerna förvärvar en hyresfastighet.
På denna punkt går regeringen oss nu till mötes.
I förslaget till ändring i tillståndslagen hänvisas på denna punkt till bostadsrättslagen
60 a §, där det ställs krav på att beslutet om förvärv skall
stödjas av minst två tredjedelar av hyresgästerna. Vi föreslår att detta krav
mildras till hälften för att underlätta bildandet av bostadsrättsföreningar.
Vi föreslår vidare att detta krav skall gälla samtliga föreningar. Det nuvarande
undantaget för HSB och Riksbyggen bör slopas.
Regeringen behandlar även den möjlighet att införa hembudsskyldighet
som genom en lagändring 1985 tillförsäkrades HSB och Riksbyggen. Departementschefen
framhåller att han inte är helt främmande för tanken att
utvidga denna möjlighet till alla bostadsrättsföreningar. Tills vidare nöjer
han sig dock med att göra samma terminologiska justering som i tillståndslagen.
Det är utomordentligt oroande att bostadsministern tycks umgås med
planer på att utvidga möjligheterna till hembudsskyldighet. Nuvarande lagtext
innebär förvisso att olika bostadsrättsföreningar behandlas olika. Det
kan knappast vara denna asymmetri i sig som bekymrar regeringen som ju
godtar diskriminering i andra, närliggande sammanhang. Det är snarare
möjligheten att åstadkomma ytterligare regleringar som tilltalar bostadsministern.
Förhållandena bör inte utjämnas genom att hembudsmöjligheterna utvidgas.
Utvecklingen bort från den fria överlåtelserätten mot två sorters
bostadsrätt, en reglerad och en oreglerad, måste vändas. Många av de skäl
som anförts mot bostadsrättskommitténs långtgående hembudsförslag talar
för att även den nu gällande hembudsskyldigheten avskaffas.
Vi motsätter oss givetvis diskrimineringen av SBC även i fastighetsmäklarlagen
och föreslår därför en konsekvensändring av regeringens förslag.
Kooperativ hyresrätt
Regeringen föreslår vidare en särskild lag om försöksverksamhet med kooperativ
hyresrätt. Det framgår av propositionen att regeringen framför allt
har hämtat inspiration från den s. k. SKB-modellen i Stockholm.
Denna modell innebär att en ekonomisk förening äger fastigheter vars
lägenheter upplåts åt föreningens medlemmar med hyresrätt. Medlemmarna
måste bl. a. betala en viss insats till föreningen, pengar som återbetalas
när medlemmen utträder.
Mot. 1986/87
Bo 102
6
Regeringens förslag antyder en ambivalent hållning till bostadsrätterna,
en hållning som är främmande för folkpartiet. Vi vill i stället uppmuntra
bostadsrättsboende och göra det lättare för de boende att i bostadsrättens
form överta sina lägenheter.
För dem som i stället föredrar hyresrätt bör olika former av boendeinflytande
utvecklas. Underhållsreglerna är ett viktigt steg i rätt riktning.
Men SKB-modellen påminner starkt om ett system med priskontroll och
hembudsskyldighet för bostadsrätter. Det är ett system som folkpartiet avvisar
och därför inte vill införa bakvägen. SKB-modellen riskerar dessutom
att skapa ok|ara ansvarsförhållanden och förutsätter ett kommunalt inflytande
i berörda ekonomiska föreningar som bör avvisas på principiella
grunder. Skälen för detta utvecklas i folkpartiets motion med anledning av
regeringens proposition om lag om ekonomiska föreningar.
I likhet med HSB:s riksförbund anser vi att nuvarande upplåtelseformer
är fullt tillräckliga. Försök att korsa hyresrätt och bostadsrätt riskerar bara
att skapa osäkerhet bland allmänheten om vilka villkor som egentligen
gäller. Det finns starka skäl att renodla upplåtelseformerna och nöja sig
med dem som redan är väl kända och där villkoren är väl genomarbetade.
Hyresgästinflytande över reparationer och underhåll
Genom ett riksdagsbeslut 1983 fick parterna på hyresmarknaden möjlighet
att träffa avtal om s. k. hyresgäststyrt underhåll. På förslag av bostadsutskottet
— som i denna del ändrade regeringens proposition — tidsbegränsades
lagändringen till utgången av 1986. Avsikten var att systemet skulle
utvärderas innan det permanentades. Regeringen föreslår en ny förlängd
tidsbegränsning t. o. m. 1987.
Utvärderingen har genomförts av en arbetsgrupp inom bostadsdepartementet.
I sin PM konstaterar arbetsgruppen bl. a. följande: ”Erfarenheterna
av ett hyresgäststyrt underhåll är positiva. Det har inte framkommit
några negativa synpunkter beträffande 1983 års lagändring.”
Regeringen hänvisar till att arbetsgruppen inte ansett sig ha underlag för
några bestämda bedömningar av långsiktiga effekter i fråga om bostadsföretagens
ekonomi eller underhållsnivån i stort. På denna punkt lär dock inte
ytterligare ett års försöksverksamhet ge ökad klarhet. Arbetsgruppen hänvisar
själv till att systemet är frivilligt och att bostadsföretagen själva kan göra
dessa bedömningar.
Enligt arbetsgruppen finns det inget som tyder på att reformen minskat
målarnas sysselsättning, även om någon konkret bedömning inte kunnat
göras.
Mot denna bakgrund Finns det enligt vår mening anledning att — som
bl. a. Hyresgästernas riksförbund föreslagit — nu permanenta underhållsreformen.
Tidsbegränsningen bör därför avskaffas.
Det torde ankomma på bostadsutskottet att i tillämpliga delar utforma
erforderlig lagtext i enlighet med vad som anförts i denna motion.
Mot. 1986/87
Bo 102
7
Hemställan
Härmed hemställs
1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag beträffande
12 kap. 46 § första stycket 8 jordabalken,
2. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag
utforma 12 kap. 67 § jordabalken enligt följande:
Tillägg till 12 kap. 67 § jordabalken:
Regeringens förslag
Sådana hyresvillkor i kollektivavtal
som avses i första stycket får
tillämpas även när en hyresgäst som
inte är medlem i den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen sysselsätts
i arbete som avses med avtalet,
om
1. arbetsgivaren är bunden av
kollektivavtalet,
2. hyresvärden och hyresgästen
är överens om att villkoren tillämpas
eller villkoren ingår i hyresavtalet
på grund av beslut om villkorsändring
enligt 54 och 55 §§.
3. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § 2 lagen om förvärv av
hyresfastighet i enlighet med vad som anförs i motionen,
4. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § andra stycket lagen om
fastighetsmäklare i enlighet med vad som anförs i motionen,
5. att riksdagen beslutar om ändringar i 60 a § bostadsrättslagen i
enlighet med vad som anförs i motionen,
6. att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket bostadsrättslagen,
7. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om
försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt,
8. att riksdagen beslutar att stryka 12 kap. 15 § tredje stycket jordabalken.
Stockholm den 18 november 1986
Erling Bager (fp)
Karl-Göran Biörsmark (fp) Siw Persson (fp)
Ingrid Hasselström-Nyvall (fp)
Motionärernas förslag
Sådana hyresvillkor i kollektivavtal
som avses i första stycket får
tillämpas även när en hyresgäst som
inte är medlem i den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen sysselsätts
i arbete som avses med avtalet,
om
1. arbetsgivaren är bunden av
kollektivavtalet,
2. hyresvärden och hyresgästen
är överens om att villkoren skall tilllämpas.
Mot. 1986/87
Bo 102
8
