Ändring i ärvdabalken

Motion 1988/89:L418 av Berith Eriksson (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: L418

av Berith Eriksson (vpk)
Ändring i ärvdabalken

Genom den nya lagstiftningen som gäller från 1987 har reglerna om arv
förändrats. För makar med enbart gemensamma barn gäller numera att
arvskifte inte sker förrän bägge föräldrarna avlidit. Detta under förutsättning
att föräldrarna inte avtalat om att skifte skall göras tidigare.

För makar med ”särkullsbarn” gäller inte detta. Där gäller att bröstarvingar
har rätt till omedelbart arvskifte. Make kan genom testamente
uppskjuta skifte för en del av kvarlåtenskapen. Skifte av laglotten kan inte
uppskjutas med mindre än att bröstarvinge underlåter att bevaka och
klandra eventuellt testamente efter förälders död. Skall detta låta sig göras
under förälders levnad måste det ske mot vederlag.

Lagstiftningen borde öppnas för avtal om frivillig senareläggning av
laglotten i vissa fall. Som exempel kan anföras följande situation:

Två makar som ingått äktenskap har var och en barn från tidigare, s. k.
särkullbarn. Dessa är beredda att senarelägga hela arvskiftet till dess att
bägge nuvarande makarna har avlidit trots att endast den ene är dess
förälder. Den kvarlevande maken skulle därmed äga rätt att sitta kvar i
”orubbat” bo med full nyttjanderätt av den avlidnes kvarlåtenskap.

För att detta skall möjliggöras krävs att sådant avtal kan ingås redan
under bägges livstid och vara giltigt och utan klandringsmöjlighet. Förutsättningen
är att barnen, arvingarna, är myndiga och frivilligt accepterar
detta. De har därefter, efter förälders död, inte möjlighet att ändra på detta
och utfå sin laglott.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen beslutar öppna möjlighet för ingående av arvsavtal i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1989

Berith Eriksson (vpk)