Ändrade regler för fackligt veto enligt medbestämmandelagen

Motion 1981/82:1981 Sten Svensson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1981/82:1981
Sten Svensson m. fl.

Ändrade regler för fackligt veto enligt medbestämmandelagen

Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen
måste ha vissa gränser, annars försvåras företagets verksamhet och blir
alltför byråkratisk. Företaget måste t. ex. ha rätt att ta fram planeringsunderlag
utan att först förhandla med de fackliga organisationerna. Ett exempel
är upprättande av budget. Likaså bör vissa delar av arbetsgivarens rent
interna verksamhet ligga utanför förhandlingsskyldigheten, såsom exempelvis
tillsättande av verkställande direktör i aktiebolag. Av betydelse i
sammanhanget är att det till en chefs viktigaste uppgifter hör att företräda
arbetsgivaren i förhållande till underställd personal. Det är därför rimligt
att arbetsgivaren själv utan förhandling får rätt att utse chefen. Vidare
medför den primära förhandlingsskyldigheten stora problem för chefskandidaternas
integritet. Rättsutvecklingen har genom arbetsdomstolens domar
emellertid gjort att företaget i de nämnda exemplen är skyldigt att på
eget initiativ ta upp förhandlingar med den fackliga organisationen. Här
behövs en lagändring så att förhandlingsskyldigheten enligt medbestämmandelagen
begränsas.

Erfarenheten visar att medbestämmandelagens regler om fackligt veto
vid entreprenad m. m. har utnyttjats av lokala fackliga organisationer utan
stöd av lagen eller intentionerna i dess förarbeten. Det faktum att ett
företag inte är bundet av kollektivavtal anses ofta tillräckligt för att fackföreningen
skall motsätta sig att företaget anlitas. Många gånger accepteras
detta av beställaren — trots att orsaken till vetot inte är förankrad i
medbestämmandelagen - för att denne även i fortsättningen skall kunna
ha ett gott förhållande till den fackliga organisationen.

Följande exempel som är hämtat från Svenska byggnadsarbetareförbundet
avdelning 5 visar hur det kan gå till. Avdelningen tillsänder byggföretag
ett brev med följande innehåll:

Ang. Er förteckning enligt branschöverenskommelse rörande 38 § i MBL.

På grund av den kännedom vi nu har om nedanstående underentrepenör,
skall företaget avföras från Eder förteckning. Vill Ni använda nedanstående
underentreprenör, skall förhandling från Er sida påkallas i ärendet.

Underentreprenör som är avförd och ej godtagen på Er förteckning:

Med hälsning

SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET AVD 5

Mot. 1981/82:1981

6

Innebörden av branschöverenskommelsen är att företag sorn finns med i
den nämnda förteckningen kan anlitas utan särskild förhandling medan
företag som inte finns med på listan inte kan anlitas utan föregående
förhandling. En strykning från listan innebär i praktiken att det strukna
företaget inte kommer att anlitas.

I det aktuella fallet hade avdelningen inte varit i kontakt med företaget
innan strykningen skedde. Avdelningen saknade därför kunskap om företaget.
Dock visste man att företaget inte hade kollektivavtal med Svenska
byggnad sarbetareförbundet.

De byggföretag som blev tillskrivna av avdelningen hade av naturliga
skäl ingen anledning att särskilt kontakta företaget och meddela strykningen.
Det var endast en tillfällighet som gjorde att företaget fick del av
brevet.

Företaget är en mekanisk verkstad med anställda som är medlemmar i
Metallindustriarbetareförbundet. Företaget är bundet av kollektivavtal
med Metall. Det arbete företaget utför på byggarbetsplatser består av
mekaniskt arbete, svets, smide etc. och faller under avtalet med metall.
Företaget bedriver även i övrigt verksamheten på ett seriöst sätt.

Agerandet från Byggnadsarbetareförbundets avdelning 5 torde strida
mot intentionerna med 38-40 §§ i medbestämmandelagen. Fallet torde inte
heller vara en engångsföreteelse eftersom avdelningen använde ett standardbrev
där endast mottagaren och det strukna företaget satts in.

Exemplet samt ifrågavarande lagregels utformning visar att medbestämmandelagen
inte i detta fall uppfyller berättigade krav på rättssäkerhet. Det
minsta man kan kräva är att reglerna utformas så att berörda företag får
rätt att yttra sig och bemöta eventuella anklagelser både vid formella
MBL-förhandlingar enligt 38 § och i samband med det förenklade förfarande
med strykningar som gäller bl. a. inom byggnadsavtalets område.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om ändring i medbestämmandelagen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 26 januari 1982

STEN SVENSSON (m)
GÖTE JONSSON (m)

BENGT WITTBOM (m)