Ämnet idrott i gymnasieskolan

Motion 1988/89:Ub283 av Britta Bjelle (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :Ub283

av Britta Bjelle (fp)

Ämnet idrott i gymnasieskolan

För intagning till högre utbildning måste man om platserna inte räcker till
göra ett urval bland de behöriga sökande. För detta urval finns särskilda
poängberäkningsregler. Som huvudprincip kan sägas att man räknar fram ett
medelvärde av betygen i samtliga obligatoriska ämnen i avgångsbetyget.

Om det sedan visar sig att betyget i idrott/gymnastik är lägre än eller lika
med det framräknade betygsmedelvärdet skall det inte räknas med. Det kan
naturligtvis finnas skäl för ett sådant synsätt. Emellertid är det av mycket
stort värde att man som ung lär sig att sköta och hålla sin kropp i trim.
Gymnastik medverkar till att den allmänna prestationsförmågan höjs och
främjar en ändamålsenlig arbetsteknik. Dessutom har gymnastik en allmänt
kroppsutvecklande uppgift.

Ämnet gymnastik/idrott har på senare år dessutom utvecklats till att bli
mer av idrott och idrottsprestationer än ren gymnastik. Ämnet heter för
övrigt idrott i dag. I grundskolans läroplan anges bland målen för ämnet
idrott följande: ”Genom undervisningen skall eleverna lära känna grundformerna
för rörelse och tillägna sig ett funktionellt rörelsesätt. De skall få
möjlighet att uppleva rytm, att i rörelse uttrycka känslor och sinnesstämningar
samt att utveckla sin självtillit och skapande förmåga. Eleverna skall skaffa
sig kunskaper om riktiga arbetsställningar och arbetsrörelser. Trots att målen
i läroplanen pekar på att gymnastiken skall ha en given plats i undervisningen,
tycks fristående gymnastik knappast förekomma på lektionerna. I stället
ägnas dessa mest åt bollspel.

I en rapport från idrottsämnet i gymnasieskolan i Hallands län påpekas
med skärpa att det moment som får den allt överskuggande tidsmängden är
bollspel. Man kan konstatera att kursplanen för gymnasieskolan i och för sig
är bred och varierande men vill man att eleverna skall få mer undervisning i
gymnastik krävs en uppstramning av ämnet. Det skulle kunna ske t.ex.
genom att kursplanen anger att varje idrottslektion borde inledas med en
uppvärmning bestående av fristående gymnastik. Ämnet idrott/gymnastik
borde därför lyftas fram som ett värdefullare ämne än som görs i dag.

Med hänsyn till att förslitningsskador blivit allt vanligare i arbetslivet och
åldern för förtidspensionering sjunker, kan man fundera över om det är
möjligt att göra gymnastiken värdefullare i skolan och därmed eleverna
bättre rustade för arbetslivet när de slutar skolan. I varje fall kan man
konstatera att poängräkningsreglerna för ämnet idrott ger fel signal till unga
människor. Dessa kan lätt uppfatta det så att gymnastik inte är ett viktigt
ämne.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värdet av gymnastik och gymnastikbetygets
betydelse.

Stockholm den 23 januari 1989

Britta Bjelle (fp)

Mot. 1988/89
Ub283

10