Alternativa odlingsformer

Motion 1985/86:Jo619 Bengt Silfverstrand m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo619

Bengt Silfverstrand m. fl. (s)
Alternativa odlingsformer

Den snabba utvecklingen av vårt jordbruk sedan andra världskriget har
inneburit en krafigt ökad användning av kemiska bekämpningsmedel och
handelsgödsel. Huvudmålet för dagens konventionella odling har varit
kvantitativ tillväxt - ökade skördar - kortsiktig maximal räntabilitet - så
billiga livsmedel som möjligt. Andra aspekter av kvalitets- och miljömässig
karaktär har skjutits i bakgrunden.

De negativa konsekvenserna av ett kemikalieintensivt jordbruk börjar nu
framträda allt tydligare. Att allmänhetens oro och rädsla för giftrester i
livsmedlen, nedsmutsningen av luft och föroreningar i vattensystem i hög
grad är befogad bekräftas i flera vetenskapliga undersökningar. Som
exempel på störningar i den ekologiska balansen kan nämnas minskad
tillgång på flera viltslag, igenväxning av sjöar och vattendrag (bl. a.
Ringsjön), förorenat grundvatten, och en allt svårare kvävebelastning på
våra kustvatten (bl. a. Laholmsbukten). Bl. a. har syrebrist drabbat allt
större bottenområden längs våra kuster och framkallat omfattande skador på
bottenfaunan.

Miljö- och naturresursdelegationen inom forskningsrådsnämnden har
slagit fast att det jordbruk vi i dag bedriver inte längre kan betraktas som
uthålligt.

Även om kemikaliejordbrukets negativa biverkningar hittills inte resulterat
i något mer påtagligt omtänkande inom jordbrukets organisationer börjar
en reaktion bland främst forskare och småbrukar växa fram till förmån för ett
miljövänligare jordbruk.

Ett genomsnittligt svenskt jordbruk använder i dag ca 80 kr kväve per ha
och år, vilket motsvarar 1/3 av hjälpenergiinsatsen. Av detta erhålls endast ca
20 kg i form av vegetabiliska och animaliska livsmedel. Mellanskillnaden är
att betrakta som förluster till omgivningen, där den blir en negativ belastning
ur ekologisk synpunkt.

De aspekter som kommit i förgrunden när det gäller ett ökat intresse för
alternativa odlingsformer är följande:

1. Produktionens uthållighet

2. Effekter på omgivningen - miljöhänsyn

3. Förbrukningen av ändliga resurser

4. Produkternas kvalitet

Gemensamt för de alternativa odlingsformerna är att markens produktivitet
upprätthålls med i huvudsak organiska gödselmedel. Sjukdomar, skadedjur
och ogräs kontrolleras i första hand med förebyggande åtgärder.

Animalieproduktionens storlek anpassas på varje enskild gård till den
brukade arealen.Den biologisk-ekologiska helhetssynen är grundläggande.

Det finns i flera länder sedan länge redan etablerade alternativa odlingsmetoder
som uppfyller nämnda kriterier och där både utbredning och
forskningsinsatser är mera omfattande än i Sverige. Av de kända etablerade
alternativa odlingsformerna förekommer endast tre i större omfattning i vårt
land, nämligen biodynamisk, organisk-biolgisk och naturenlig odling. Den
areal som odlas alternativt i Sverige omfattar för närvarande ca 4 000 ha
(Källa: Josef Dlouhy - institutionen för växtodling, SLU).

Trots det ökade intresset från flera håll har samhällets satsningar på
alternativa odlingsmetoder varit marginella. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR) har redovisat förslag till forskningsåtgärder bl. a. i syfte att
åstadkomma ett miljövänligare jordbruk.

I den regeringsproposition - 1985/86:74 - som bl. a. bygger på förslag från
SJFR-skriver föredragande statsråd bl. a.:

Den kunskap vi nu har om effekterna på miljön av den stora användningen av
t. ex. handelsgödselmedel gör att vi på olika sätt måste minska denna
användning. Det gäller också i fråga om kemiska bekämpningsmedel. Det är
viktigt att få belagt hur detta kan ske och vilka förändringar i nuvarande
produktionsmedtoder som i så fall bör göras.

Naturvårdsverket konstaterar i sitt yttrande över SJFR-rapporten att det
endast förekommer en begränsad forskning kring alternativa metoder och på
mycket låg nivå. Bl. a. anser verket att vi måste veta mer om hur stallgödsel
skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. Nu gödslas åkrarna ofta
dubbelt, dels med stallgödsel som gården ändå har och måste göra sig av med,
dels med handelsgödsel. Naturvårdsverket vill satsa mer på helt kemikaliefria
odlingsmetoder och tror inte att man på kort sikt kan odla miljövänligt
och samtidigt höja produktionen. Vi delar naturvårdsverkets uppfattning att
miljövården nu måste komma i främsta rummet när det gäller både forskning
och åtgärder på kort sikt.

Om det under en övergångsperiod leder till minskad produktion är det
något vi får acceptera och t. o. m. kan sägas ha råd med, eftersom vi för
närvarande har en stor överproduktion av i första hand spannmål.

Eftersom miljöproblemen inom jordbruket växer och i särskilt intensivt
odlade områden t. ex. i Skåne t. o. m. kan sägas vara akuta räcker det inte
med att satsa på en i och för sig nödvändig forskning på alternativa
odlingsmetoder. Lika viktigt är att uppmuntra de försök som redan inletts
med kemikaliebegränsad resp. kemikaliefri odling samt stimulera de jordbrukare
som är beredda att satsa på miljövänligare odlingsmetoder om
samhället är berett att medverka i försöken.

Det är också viktigt att på företagsnivå studera vilka omläggningskostnader
som uppkommer vid övergången till alternativa odlingsformer samt
klargöra hur lönsamheten påverkas. Därefter är det möjligt att göra mer
tillförlitliga samhällsekonomiska analyser. Mot denna bakgrund föreslår vi
att en del av de medel som regeringen nu uppenbarligen är beredd att satsa på

Mot. 1985/86

Jo619

12

miljövänligare odlingsmetoder i Skåne lämpligen under medverkan av
lantbruksnämnderna, länsstyrelsens naturvårdsenheter, hushållningssällskap
och lantbruksskolor.

Hemställan

Men hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen inom ramen för beviljade forskningsanslag
begär medel för fullskaleförsök med alternativa odlingsmetoder
i Skåne.

Stockholm den 27 januari 1986

Bengt Silfverstrand (s)

John Johnsson (s)

Margit Sandéhn (s)

Birthe Sörestedt (s)

Hans Pettersson (s)
i Helsingborg

P. O. Håkansson (s)
Egon Jacobsson (s)
Maja Bäckström (s)

Mot. 1985/86

Jo619

13

gotab Stockholm 1986 10417