ALMI och NUTEK

Motion 2001/02:N279 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-05
Numrering
2001-10-05
Hänvisningsförslag
2001-10-05
Utskottsförslag
2001-10-05
Granskning
2001-10-05
Registrering
2001-10-05
Hänvisning
2001-10-11
Bordläggning
2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om prioritering i ALMI:s och NUTEK:s verksamheter avseende arbete med kvinnors företagande och mainstreaming.

2 Inledning

Bland de nationella jämställdhetsmålen är jämn fördelning av makt och inflytande och lika möjligheter för kvinnor och män vad gäller eget företagande centrala aspekter. Båda könen ska vara representerade inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer för att både kvinnor och män ska kunna påverka samhällsutvecklingen på lika villkor. Det är också en viktig makt- och resursfråga (skr. 1999/2000:24).

Sverige, som internationellt räknas som föregångare när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män, har när det kommer till näringslivet en mycket lång väg kvar. Det gäller både representationen i bolagsstyrelser, där vi utvecklar vår syn i en annan motion, och möjlighet till makt över sin försörjning som företagare.

Maktstrukturerna i samhället är uppbyggda med mannen som norm. Privilegiet att tolka verkligheten och vad som är normalt innehas av dem som besitter maktpositioner. Det finns en stark homosocialitet i grupper som innehar makt, dvs att man inom grupperna tenderar att endast se och bekräfta personer vilka har liknande sociala positioner och erfarenheter. Detta återskapar normen och begränsar möjligheterna för personer utanför ”den egna gruppen”. Ett exempel finner vi i att män som omges av andra män i ledande ställning tenderar att vid nyrekrytering endast se sig om efter andra män.

Genom detta återskapas de traditionella könsstrukturerna och det könssegregerade mönstret fortplantar sig. Detsamma gäller uppfattningen om ”företagaren” som en man.

3 Spridning av den kunskap som finns

Det finns i dag en mängd föreställningar kring kvinnor och företagande. En del av detta ligger i att det saknas kunskap, en annan del ligger i att den kunskap som finns inte kommer till praktisk användning. En kunskapskälla om kvinnors företagande finns i forskningsprogrammet FEM, där professor Carin Holmqvist är programansvarig.

FEM utgör en bra bas för att ifrågasätta normen och ger verktyg för att bemöta de myter som återskapas och som begränsar synen på kvinnor som företagare och med detta även kvinnors möjligheter.

3.1 Fakta ur forskningsprogrammet

Vi vet att kvinnor startar en tredjedel av alla nya företag i Sverige. I dag finns ca 100 000 kvinnor som är företagare i Sverige, dvs nästan 25 % av den totala företagarstocken. Som jämförelse kan man konstatera att dessa är fler än de kvinnliga sjuksköterskorna.

Kvinnors andel av nyföretagandet har fördubblats under 90‑talet, från 15 % till 31 %. Antalet företag startade av kvinnor har tredubblats under tio år. Kvinnor har inte en annorlunda vilja när det gäller företagsexpansion. 50 % av de kvinnliga företagarna skulle vilja att företaget växte om möjlighet fanns. Motsvarande siffra för männen är 57 %. Att företagande kvinnor skulle ha en syn som präglas av låg omsättning beror inte på deras kön utan på i vilken bransch man befinner sig i. I dag finns kvinnor som företagare i högre utsträckning än män i branscher som service och handel, branscher som omfattar företag med låg omsättning. De flesta företagen startas inom tjänstesektorn. Dessa företag startas av både kvinnor och män.

3.2 Företagande som manligt könat begrepp

Sammantaget ger forskningsresultaten en bild av att kvinnors företagande har många likheter med mäns företagande, däremot är företagandet som begrepp starkt manligt könat. De skillnader som finns är starkt kopplade till de traditionella könsrollerna i samhället, något som blir speciellt synligt i familjeföretag.

Det visar sig också att det i dag finns skillnader mellan mäns och kvinnors företagande.

Kvinnors företagande karaktäriseras av anpassning till familjesituation och osynlighet. Kvinnliga företagare väljer också i högre utsträckning än manliga att sälja tjänster till privatpersoner, snarare än till företag. Manliga företagare väljer i högre utsträckning än kvinnliga att starta byggföretag. De är dock få i jämförelse med antalet manliga företagare i tjänstesektorn. Kvinnor som entreprenörer är ingen homogen grupp, utan präglas av mångfald och anpassning. Kvinnors företagande skapas i ett kulturellt och socialt sammanhang. Man kan se stora skillnader mellan olika länder, regioner, sektorer och sociodemografiska faktorer. Dessa faktorer påverkar alla aspekter i företagande, exempelvis val av verksamhet och tillväxtambitioner.

Inte heller är skälet till att kvinnor startar företag främst att undvika arbetslöshet. Totalt startas 14 % av de nya företagen i Sverige på grund av arbetslöshet, eller hot om arbetslöshet. Generellt är kvinnors drivkraft för att starta eget framförallt positiva, 64 % anger att ”få arbeta självständigt” eller ”få förverkliga sina idéer” som huvudsakliga skäl till att starta eget.

3.3 Kvinnor begränsas av manlig norm

Allt som allt visar forskningen att kvinnor som företagare inte är en homogen grupp vars beteende styrs av könet. Kvinnor är en grupp där det finns skillnader vad gäller klass, ålder, etnisk bakgrund och sexuell läggning. Dock är kvinnor en grupp som delar erfarenheter av att vara just kvinnor. Kvinnor agerar och bemöts av omvärlden utifrån den rådande könsmaktsordningen, där män premieras och bekräftas med makt och kvinnor underordnas och ständigt får förhålla sig till den manliga normen. När det gäller företagande är dessa förhållanden makalöst starka. Den offentliga bilden är obehagligt entydig. Det är män som uttalar sig i företagarfrågor, det är män som syns i media och i det offentliga samtalet. Kvinnor finns med som undantag och representation för ett särintresse. Bilden av att företagaren är en man upprätthålls och reproduceras. Kvinnors företagande osynliggörs och marginaliseras.

Detta har självklart betydelse för hur kvinnor behandlas när de agerar på företagararenan. De rådande förhållandena påverkar kvinnornas strategier och mottagande aktörers bemötande. Det är utifrån denna förståelse vi måste agera och hitta strategier.

Bland regeringens åtgärder för stärkt företagsamhet och utvecklat entreprenörskap är en utgångspunkt att åtgärderna ska utgå från de nationella jämställdhetsmålen och således komma kvinnor och män till lika stor del. Det tidigare arbetet när det gäller kvinnors företagande har framför allt handlat om finansiering och rådgivning, via NUTEK och ALMI företagspartner. Det av NUTEK initierade forskningsprogrammet FEM, om kvinnors företagande som syftade till att ge kunskap om kvinnors företagande och de kvinnliga företagarna ger en bra grundkunskap. Nu krävs fortsatt arbete och implementering av kunskapen hos berörda myndigheter och aktörer.

Inom dessa organisationer, liksom i övrig officiell verksamhet, arbetar man med mainstreaming, dvs integrering av jämställdhetsperspektiv i den ordinarie verksamheten, och särskilda insatser för kvinnor. Dessa strategier har dock visat sig medföra problem. De åtgärder som riktar sig till kvinnor är alltför begränsade för att ha möjlighet att reellt påverka utvecklingen. Dessa delar har också fått stryka på foten till förmån för mainstreaming. För att mainstreaming ska fungera i praktiken krävs att hela organisationen har kunskap. Detta saknas i NUTEK och ALMI som helhet. Kunskap om företagande ur ett könsperspektiv finns hos ett fåtal individer och sektorer i verksamheten, men har inte det fotfäste och status i organisationerna som krävs för att få reellt genomslag. Tillsammans med alltför otydliga direktiv och styrning från regeringen ger detta en situation som inte driver utvecklingen framåt i den utsträckning som krävs.

Sammantaget visar detta på brister i ALMI:s och NUTEK:s verksamheter vad gäller mainstreaming och kvinnors företagande. Vänsterpartiet menar att dessa frågor bör få ökat utrymme. Dels bör man stimulera fortsatt forskning inom området, och utgå från ett feministiskt perspektiv, dels stärka satsningar som särskilt riktar sig till kvinnor. Kunskaperna om mainstreaming och kvinnors företagande måste spridas i organisationen som helhet. För att uppnå detta måste man internt ge frågorna ökade resurser.

Vad som ovan anförts om prioritering i ALMI:s och NUTEK:s verksamheter avseende arbete med kvinnors företagande och mainstreaming bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 30 september 2001

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars Bäckström (v)

Stig Eriksson (v)

Owe Hellberg (v)

Berit Jóhannesson (v)

Tanja Linderborg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Gunilla Wahlén (v)


Yrkanden (1)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om prioritering i ALMI:s och NUTEK:s verksamheter avseende arbete med kvinnors företagande och mainstreaming.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.