Allmännyttig bolagsform

Motion 2003/04:L336 av Leif Jakobsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en ny företagsform, aktiebolag utan vinstintresse.

Motivering

Den sociala ekonomin är ett ganska okänt begrepp i Sverige men är en väsentlig del i utvecklingsstrategier i många andra länder. Det är ekonomiska aktiviteter som står i bjärt kontrast till kvartalskapitalismens kortsiktiga perspektiv. Det är verksamheter som inte i första hand handlar om ekonomisk avkastning utan om samhällsnytta. Mycket arbete, inte minst inom EU:s ram, pågår för att uppmärksamma och utveckla den sociala ekonomin. Därför är det nödvändigt att lagstiftningen i Sverige öppnar och underlättar för den sociala ekonomins tillväxt.

Möjligheten att bedriva näringsverksamhet i Sverige idag är begränsad till associationsformer som alla har det gemensamt att regelverken syftar till maximal nytta och/eller maximal ekonomisk avkastning till ägarna. Samtidigt pågår mycket utvecklingsarbete inom ramen för den gemensamma sektorn där man söker mindre och överblickbara organisationsformer med tydliga beslutsvägar och ansvarsförhållanden.

För de flesta blir aktiebolagsformen den associationsform man väljer, trots att den i grunden inte fokuserar på de drivkrafter som i huvudsak motiverar entreprenörerna. Drivkraften bakom de flesta försök med fristående skolor, vårdinrättningar etc. är att fokusera på en pedagogisk idé, en vårdideologi eller en arbetsorganisation som inte finns inom den existerande offentliga sektorn. Själva verksamheten är målet för engagemanget – inte den eventuella vinsten, som aktiebolagslagen fokuserar på.

Den ekonomiska föreningen är inte heller ett alternativ. Den fokuserar på medlemmarnas nytta medan det allmänna ska tjäna alla medborgare. Aktiebolagsformen väcker, på grund av fokuseringen på maximal vinst till ägarna, starka känslor och motvilja när det handlar om gemensamt finansierad verksamhet. Trots att de drivande bakom andra organisationsformer drivs av att pröva andra verksamhetsinriktningar eller arbetsorganisationer blir frågan om vinstutdelningen central i debatten. Dessutom finns det idag inom utbildnings-, vård- och omsorgssektorn privata aktörer som sätter just vinsten i fokus. Sådana aktörer anser inte jag ska bedriva gemensamt finansierad utbildnings- och vårdverksamhet.

Därför behövs en företagsform som passar för aktörer som vill förnya och utveckla till det allmännas bästa. Frågan har också aktualiserats i delbetänkandet På de boendes villkor (SOU 1999:148) där en ny associationsform förordas för de allmännyttiga bostadsbolagen som idag i stor utsträckning gått från stiftelseformen till aktiebolagsformen, inte i första hand motiverat av att man önskar maximal avkastning utan p.g.a. av stiftelseformens stora osäkerhet i ägarkontrollen och ansvarsfrågorna. Lösningen för allmännyttiga bostadsbolag blev lagen om allmännyttiga bostadsbolag där de särskilda uppgifterna och utdelningsbegränsningarna reglerades. Det handlar alltså inte om en ny bolagsform utan om en påbyggnad på aktiebolagsformen.

Ett annat område där frågan om annan associationsform diskuteras är inom elitidrotten där bl.a. fotbollen och ishockeyn diskuterar aktiebolagsformen för själva elitverksamheten. Det gemensamma för alla dessa verksamhetsfält är att verksamheten i sig är samhällsnyttig och att drivkraften är en vilja att förbättra för det allmänna – inte den privata egennyttan.

Tyvärr hänvisas dessa ändå idag till aktiebolagsformen då den är väl känd och har tydliga ansvarsregler, men den fokuserar inte på verksamhetens mål utan på den ekonomiska avkastningen.

I många andra länder finns associationsformer för non profit‑verksamhet som bättre svarar mot den verksamhet som bedrivs. I Sverige saknas den möjligheten, vilket jag anser vara en stor brist. Begreppet non profit är naturligtvis svårt att definiera, men utgångspunkten kan ju vara det regelverk som gäller för allmännyttiga bostadsbolag. Ägaren/ägarna tillåts ta ut en vinst på det kontant insatta ägarkapitalet som motsvarar den långsiktiga statslåneräntan. På så sätt blir utdelningen inte en vinst utan en kapitalanvändningsavgift som motsvarar en långsiktigt säker kapitalplacering. Vinst som stannar i det allmännyttiga företaget kan användas till utveckling, nysatsningar etc., utan begränsningar.

Införandet av en ny associationsform för allmännyttig verksamhet skulle fylla en stor funktion för utvecklade verksamhetsformer inom offentliga sektorn, för det ideella föreningslivet att ta ytterligare initiativ inom den sociala ekonomin och för utvecklandet av den allmännyttiga bostadssektorn.

Regeringen har tagit initiativ till att föra frågan vidare och en särskild utredare har visat på att man ganska enkelt skulle kunna införa en modifierad aktiebolagsform, aktiebolag utan vinstintresse.

Stockholm den 2 oktober 2003

Leif Jakobsson (s)