Allergibesvär vid dålig ventilation i bostäder

Motion 1986/87:Bo504 Marianne Karlsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Bo504

Marianne Karlsson (c)

Allergibesvär vid dålig ventilation i bostäder

Utredningen om allergifrågor (S 1986:2) tillkallades enligt regeringens
bemyndigande den 6 februari 1986 för att utreda frågor kring förebyggande
av allergier och andra överkänslighetsreaktioner. Utredningens arbete
beräknas avslutas under 1987.

En i allergisammanhang ofta förbisedd orsak till överkänslighet och
sjukdom är den minskade ventilationen av bostäder och lokaler.

En utredning som företogs i Norge för ett antal år sedan visade att cirka en
tredjedel av de patienter som togs in på sjukhus hade problem med
luftorganen.

Det har konstaterats att man i genomsnitt vistas inomhus i ca 20 timmar per
dygn, därför har inomhusklimatet stor betydelse.

Det har i debatten under senare år framkommit att ventilationen i husen
sedan 1930-talet kraftigt minskats för att åstadkomma ett energisparande.
Förr krävdes ett kraftigt tillskott av friskluft för att tillgodose uppvärmningskällans
syrebehov som ofta bestod av kakelugn, kamin eller annan fastbränsleanordning.
En bieffekt var att huset försörjdes med friskluft samtidigt som
fuktig och förorenad luft avlägsnades.

Under andra världskriget och perioden därefter ålades tillsynsmyndigheterna
att minska landets energiförbrukning varvid krav ställdes på tätning
och isolering av husen samtidigt som ventilationskraven sänktes. Under
denna period som sträckte sig till 1970-talets slut sänktes ventilationen från ca
1-1,5 luftomsättningar per timme till ca 0,5 omsättningar per timme och
ibland ännu lägre.

Detta ledde till omfattande fukt- och mögelproblem vilket drabbade husen
i form av byggskador och värdeminskning. Långt tidigare hade den
försämrade kvaliteten drabbat de som vistas i husen i form av allergibesvär i
luftorganen och sjukdom.

Men människor vänjer sig och vår läkarkår har sin utkomst i att ordinera
läkemedel före att ordinera bättre ventilation då detta i verkligheten utgör ett
intrång i byggbranschens kompetensområde.

I dag uppskattas ca 1 miljon svenskar lida av någon form av luftallergi eller
överkänslighet mot dålig luft. Utredningar i USA har visat att inomhusluften
ofta är ca 70 gånger mer förorenad än utomhusluften. Om man skall ha i
minnet att dagens miljödebatt ofta handlar om utomhusluftens försmutsning
av industriutsläpp.

Vid akut risk för skadlig luftförorening genom utsläpp, exempelvis
Karlskogakatastrofen eller Tjernobyl uppmanades de boende att stanna

inomhus vilket måste tolkas som att de ansvariga bedömer ventilationen vara
så undermålig att utomhusluft inte tränger in i husen - ett tecken på att
ventilationen är undermålig.

Det är behovet att spara energi som är det egentliga motivet till att våra hus
inte ventileras tillräckligt. Följden har blivit att begagnad och skadlig luft
recirkuleras och att olika typer av produkter för apparater för rening av
recirkulerad luft har utvecklats till en betydande industriproduktion i landet.

Dålig ventilation kostar folkhushållet mångmiljardbelopp årligen i form av
byggskador, fukt och mögelangrepp. Många människor lever under ständig
ohälsa med betydande produktionsbortfall samtidigt som vårdapparaten
överbelastas och vårdköer uppstår inom andra sjuksektorer. Det handlar här
om en allvarlig misshushållning av landets resurser.

Ventilationens betydelse för skolhälsan har allvarligt underskattats.
Särskilt allvarligt är att svensk industri som i dag är världsledande inom
ventilationsteknik med specialitet att återvinna värme ur ventilationsluft har
gjort det tekniskt möjligt att öka luftomsättningen 5-10 gånger utan att
husägaren drabbas av ökade uppvärmningskostnader då friskluften hållits
tillbaka på grund av att myndigheternas politik under senare år gynnat dem
som söker finna avsättning för sin energiproduktion framför dem som vill
åstadkomma en effektivare energianvändning. Avvecklingen av det statliga
stödet till kommunernas energirådgivning är bara ett exempel härpå, ett
annat är att energiproducenterna när de avger planer på utbyggd energiproduktion
inte behöver ställas mot alternativa kostnadskalkyler för investeringar
i energisparåtgärder.

Här finns en viktig arbetsuppgift för statens industriverk att se till att
alternativa kostnadskalkyler föreläggs politikerna liksom de kostnader som
exempelvis drabbar samhället i form av höga vårdkostnader eller byggskador.

Det måste bli klart för var och en att den friskluft som behöver tillföras
husens ventilation kan förvärmas av frånluften så att alla medborgare får råd
att andas hälsosam och komfortabel luft även om energiprisutvecklingen
innebär ökade kostnader för konsumenten.

Ventilation ger friskare människor, förvärmd luft ökar komforten, borttransport
av fukt och förorening skyddar husen samtidigt som värmeåtervinning
förbättrar landets ekonomi och sänker hushållens energikostnader.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsens utredning om
allergifrågor särskilt beaktar ventilationens betydelse och att en
utvidgad utredning representerande energimiljö och bostadsdepartementets
sakkunniga får i uppdrag att under år 1987 framlägga förslag
till åtgärder för att förbättra ventilationen i husbeståndet i enlighet
med motionens konstateranden.

Stockholm den 22 januari 1987
Marianne Karlsson (c)

Mot. 1986/87
Bo504

6