Alkohol och droger bland ungdom

Motion 1998/99:So459 av Ingrid Näslund (kd)

Inledning

Även om alkoholkonsumtionen totalt i stort sett legat på en
stabil nivå kring sex liter per innevånare under de senaste
åren finns det tecken som påminner om situationen under
perioden 1965-1977. Vi hade då en rad alkoholpolitiska
experiment som försäljning av mellanöl i detaljhandeln och
försök i tre län, bl.a. Göteborgs och Bohus län, med starköl i
butikerna. Försöksverksamheten med starköl blev så
förödande att den måste avbrytas och detta banade även väg
för att mellanölet togs bort från den vanliga handeln.

Under samma period hade Sverige även ett antal försök med att lätta på
vissa restriktioner när det gällde narkotika i form av förskrivning av narko-
tika och fria sprutor. När det gällde skolungdomars tobaksbruk var inställ-
ningen ganska slapp till rökrutor även på en del grundskolors skolgårdar.

Lärdomar av misslyckade
experiment

En ungdomsgeneration ådrog sig allvarliga skador, som en
del ungdomar aldrig hämtade sig från.

De lärdomar politikerna drog av denna period resulterade i en restriktivare
alkohol- och narkotikapolitik. Som exempel kan nämnas:

? återföring av stark- och mellanölsförsäljning till systembolaget
?
? lördagsstängning av systembolagets butiker
?
? kraftfulla satsningar i samverkan med föreningslivet för att visa på andra
livsstilar
?
Det ledde till att Sverige under perioden 1977-1984 lyckades
sänka sin alkoholkonsumtion med drygt 20 % och att
narkotikapolitiken fick en klar inriktning mot ett
narkotikafritt Sverige.

Alkoholtillståndet bland
ungdomar lika allvarligt
som i slutet av 70-talet

Tabell som visar befolkningens konsumtion av
alkoholdrycker från 15 år och uppåt
År
Sprit
Vin
Starköl
Öl klass
IIB
Öl klass
IIA
Total
t
1976
3,9
1,4
0,2
2,1
0,1
7,7
1977
3,7
1,5
0,4
1
0,7
7,3
1978
2,6
1,7
0,7
-
1,1
7
1984
2,6
1,7
0,9
-
0,9
6,1
1996
1,5
1,9
1,4
-
1,3
6
1997
1,3
2
1,4
-
1,1
5,8
Källa: Alkoholinspektionen

Tabellen visar att svenskarna nu dricker mer öl än under det
sista året av mellanölsperioden. Ungdomar under 18 år står
för en betydande del av konsumtionen i form av folköl,
vilket rör sig om olaglig försäljning, och något äldre ungdom
svarar för en hel del av den ökade starkölsförsäljningen. All
erfarenhet talar för att en hel del ungdomar riskerar att bli
alkoholberoende.

I CAN:s rapport 1998 i samverkan med Stockholms stad och landsting
noteras att ungdomar i grundskolan ökar sin alkoholkonsumtion och att
flickor nu dricker starksprit i högre grad än pojkar. Den allmänna trenden är
att flickor nu dricker lika mycket eller mer än pojkar, vilket är oroväckande,
eftersom flickor liksom kvinnor har en lägre alkoholtolerans än pojkar och
män. Risken för att flickor skall hämmas i sin utveckling är därför stor.
Därför är det viktigt att kommunerna får ett instrument att kontrollera
folkölsförsäljningen.

Ett tecken på den allvarliga situationen är att en del ungdomar redan i 20-
årsåldern betraktas som alkoholister. I radioprogrammet Efter 12 samtalade
reportern den 24 oktober 1998 med en ung man i 20-årsåldern, som sedan ett
och ett halvt år lever som nykter alkoholist.

Ett annat skäl att komma till rätta med alkoholbruket bland ungdom är att
alkoholintag ökar våldsbenägenheten. Vi har sett alltfler exempel på grov
misshandel och även flera mord där ungdomar varit både offer och förövare.
I en majoritet av fallen skulle förmodligen de grova våldsbrotten inte ha skett
alkoholen förutan.

Lättnader i restriktioner
diskuteras

Trots den allvarliga situationen bland ungdom när det gäller
alkohol och ett ökande bruk av narkotika diskuteras lättnader
i restriktionerna, som kommer att öka tillgängligheten. All
forskning visar att det finns ett starkt samband mellan
tillgänglighet och alkoholskador. Lättnaderna gäller dock
inte narkotika. Där är det svenska samhället fortfarande i stor
utsträckning enigt om målsättningen ett narkotikafritt
samhälle. De röster som höjs för att göra lättare narkotika
laglig utgör undantag. Debatten i Europa är dock oroande
och attitydförändringar kan ske inte minst via TV och
Internet. Ett alkoholbruk som går allt längre ner i åldrarna
kan också bana vägen för narkotikamissbruk. Forskning
visar att man sällan börjar med narkotika som första drog.

Skattesänkning på alkohol har aviserats för att komma tillrätta med
hembränt och smuggelsprit även om man vet att prissänkningar leder till ökat
bruk. Tobaksskatten har redan sänkts och därmed priset. Eftersom narkotika
är olaglig i Sverige, har vi där inget annat medel än att med all kraft bekämpa
smugglingen. Tullens och polisens resurser har under senare år skurits ned. I
stället för skattesänkningar borde ansträngningarna att effektivt motverka
såväl narkotikasmuggling som tobaks- och spritsmuggling intensifieras och
tull och polis få de resurser som krävs för att komma till rätta med
problemen.

Lördagsstängning av systemet har på sistone varit ställt under debatt.
Argumentet har varit att servicen måste förbättras på systemet. Kvällsöppet
en eller två kvällar skulle säkert vara en acceptabel lösning. Lördagsöppet
eller inte bör inte bygga på dåligt underbyggda opinionsundersökningar utan
på de fakta som finns tillgängliga om vad lördagsstängningen innebar.
Forskarrapporter visar följande effekter av lördagsstängningen:

? ca 5000 färre omhändertagande av berusade
?
? ca 900 färre ingripanden vid lägenhetsbrott
?
? ca 500 färre misshandelsbrott
?
? ca 700 färre ingripanden vid annat bråk
?
Vi avvisar experimenterande med lördagsstängning som kan
leda till ökning av misshandel och bråk.

Attitydförändringar måste
till

Den viktigaste faktorn för att få ned bruket av alkohol,
narkotika och tobak är utan tvekan information som leder till
attitydförändringar. Det går att vända en trend. Det visade
sig från 1977-1984. Den restriktiva politiken spelade en stor
roll men framför allt skulle vi vilja peka på att alla drog åt
samma håll och var positiva till att försöka vända trenden
som höll på att förstöra en ungdomsgeneration. I skolorna
var undervisningen inriktad på att vända trenden. Ett par
elever utbildades t.ex. i Göteborg i varje klass på högstadiet
för att sedan kunna påverka sina kamraters attityder. Ännu
mer betydde kanske att föräldrar, vuxna och samhälle
diskuterade sina alkoholvanor och vågade vara förebilder för
sina egna och andras tonåringar. Även media ställde upp och
skrev om drogfritt men även alkoholfritt som något positivt
och inte som något att förlöjliga. Om man vill få ned
alkohol- och drogbruk bland ungdom måste hela samhället
ge tydliga signaler, som alla pekar åt samma håll.

Undervisning och utbildning
måste bli bättre

Det är dags för ett trendbrott i dagens Sverige. Det går att
vända trenden. Frågan är om samhället i stort vill och orkar
ta itu med problemet. Skolan måste ta sitt ansvar för
utbildning om livsstil, hälsa och droger. Skolan måste också
få resurser att anlita t.ex. de ungdomsorganisationer med
inriktning mot en drogfri livsstil, som har utvecklat bra
undervisningsprogram i form av teater och film.
Utbildningsutskottet visade i en rapport som följd av en
hearing under förra mandatperioden att undervisningen om
alkoholens skadeverkningar har försämrats betydligt.
Barnavårdscentral och skola måste få bättre utbildning för att
kunna identifiera och hjälpa de barn som växer upp i familjer
med alkohol- och narkotikaproblem för att de ska kunna få
en bättre start i livet. De projekt som arbetar med dessa barn,
som sägs uppgå till minst 150 000, måste få resurser för sin
viktiga verksamhet.

Ge frihet och förtroende åt
nykterhetsorganisationerna
att fördela sina bidrag

Det är inget bra förslag i proposition 1998/99:100 volym 6
att Socialstyrelsen skall kontrollera fördelningen av bidrag
till nykterhetsorganisationerna efter hörande av
folkhälsorådet. Det vore bättre om man gav dessa
organisationer med stor erfarenhet av praktisk alkohol- och
drogprevention frihet att själva fördela sina bidrag.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre resurser för kommunerna att kontrollera
folkölsförsäljningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt stängning av systembolagets butiker på lördagarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattesänkningar,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillräckliga resurser till tull och polis,1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade insatser för att stärka det förebyggande arbetet i
skolväsendet,2

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda åtgärder för barn från missbrukande familjer,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksdagen bör återförvisa förslaget om att Socialstyrelsen skall
fördela bidrag till nykterhetsorganisationerna.

Stockholm den 28 oktober 1998

Ingrid Näslund (kd)

1Yrkandena 3 och 4 hänvisade till JuU.

2Yrkande 5 hänvisat till UbU.