Älgjakten

Motion 1992/93:Jo807 av Jan Erik Ågren (kds)

I dag bedrivs älgjakten i huvudsak som licensjakt med
tilldelning av ett visst antal djur för avskjutning (vuxet djur
och/eller kalv). Inom områden som för 1987 års jakt
registrerats som älgjaktsområde med s k generell tilldelning
får älgjakt ske enligt äldre bestämmelser till utgången av år
1994. Dessa områden benämns generellområden och har en
årlig tilldelning omfattande ett vuxet djur och en årskalv.
En kort jakttid, ett fåtal dagar, gäller för jakten inom
generellområden. Nyligen har riksdagen också beslutat om
möjligheten till bildande av s k älgskötselområden som
innebär större frihet för markägare och jägare att själva
bestämma avskjutningsnivå. Detta istället för licensjakt.

Om gällande riksdagsbeslut avseende den generella
älgjakten blir verklighet innebär det att många markägare
och jaktarrendatorer med mindre marker kommer att
förlora rätten att fälla vuxen älg. Detta är enligt min mening
oacceptabelt. Många skäl finns för att de med mindre
marker också fortsättningsvis skall få rätten att bedriva
älgjakt. Det kommer alltid att vara så att mindre markägare
av en eller annan anledning inte får eller vill ingå i större
licensområden. Varför skall man just på detta område gå
mot ökad kollektivisering istället för att bevara friheten och
mångfalden? Det kan inte vara av omsorg om jakt- och
viltvården i stort, för intresset för detta kommer ju att
minska om möjligheterna till jakt på vuxen älg försvinner
för dem med mindre marker.

Riksdagen har möjlighet att justera beslutet om
avvecklandet av den generella älgjakten så att sådan jakt
med rätt att fälla vuxet djur tillåts också efter år 1994.
Eftersom riksdagen kan behöva ett mer utförligt
beslutsunderlag föreslår jag ett uppdrag till regeringen att
snarast utarbeta ett förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den generella älgjakten.

Stockholm den 21 januari 1993

Jan Erik Ågren (kds)