Äldre adoptivföräldrar

Motion 2009/10:So259 av Jan-Evert Rådhström och Björn Hamilton (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna till adoption för äldre föräldrar.

Motivering

Alla barn har rätt till en grundläggande trygghet och denna trygghet formas under uppväxten. Ingen har rätt till barn, men barn har rätt till en säker och kärleksfull uppväxt. Därför har Sverige ofta legat i framkant när det gäller adoptioner och möjligheten att barn från andra länder med ibland traumatiska upplevelser bakom sig får en chans att komma till vårt land. Därmed kan dessa barn också få en möjlighet till ett bättre och värdigare liv, vilket är någonting som vi måste slå vakt om. Att adoptera ett barn skall inte heller vara en enkel procedur, lika lite som att det skall vara kantat av krångel och överdriven byråkrati. Det som är bäst för barnet skall alltid stå i centrum när det gäller adoptioner och de som vill adoptera skall noggrant prövas. Ett par i dryga 40-årsåldern förvägrades förra året att adoptera ett barn av socialnämnden i sin kommun med hänvisning till att åldersskillnaden skulle vara för stor och att barnet därmed riskerade att utsättas för mobbning på grund av detta. Ett tämligen luddigt och ihåligt argument när det i dagens Sverige finns en stor grupp barn som har allt äldre biologiska föräldrar.

Samtidigt finns det inte heller någon reglering i dagens svenska lagstiftning för hur gamla föräldrar som adopterar får vara. Det finns ingen maxgräns utan detta beslut fattas istället av den berörda kommunen i samråd med Socialstyrelsen. Diskrepansen kan därmed vara stor från kommun till kommun. Det har därför i dag också blivit allt vanligare att man stoppar äldre föräldrar som försöker adoptera. Adoption är inget lättvindigt, men man skall ha i åtanke att det även finns ett adoptionsland inblandat som skall avgöra adoptivföräldrarnas lämplighet utifrån den hemutredning som den lokala socialnämnden gjort. De länder som tillåter adoptioner till bland annat Sverige har alla sina tydliga regler om vad som skall gälla för att man ska bli aktuell som förälder till barn från dessa länder. Länderna har sina egna åldersgränser och vid bedömning av vilket barn man skall kunna få bli förälder till, så tar de givetvis hänsyn till föräldrarnas ålder. Ett äldre par som söker barn kan också då finnas lämpliga för att få ett äldre barn. Ålderskillnaden blir inte större i framtiden mellan barn och förälder om en 45-årig mor får ett 5-årigt barn jämfört med en 40-åring som får ett 2-årigt barn. För att fler barn, såväl yngre som äldre, skall få möjlighet att få ett bättre liv i Sverige genom adoption krävs det andra signaler från samhällets sida. Det är inte riktigt att fastna i statiska gränser för ålder när det är passande att adoptera, utan flexibilitet måste finnas och det är det givande adoptionslandets regler som vi i Sverige måste visa respekt för.

Stockholm den 29 september 2009
Jan-Evert Rådhström (m)	Björn Hamilton (m)