Äktenskapsbalk m. m. (prop. 1986/87:1)
Motion 1986/87:l104 Carl Bildt m. fl. (m)
Motion till riksdagen
1986/87:L104
Carl Bildt m. fl. (m)
Äktenskapsbalk m. m. (prop. 1986/87:1)
I propositionen framlägger regeringen bl. a. förslag till lag om sambors
gemensamma hem. Enligt förslaget skall den egendom som har anskaffats
för gemensamt bruk delas lika när ett samboförhållande upplöses. Den
egendom som berörs är i första hand bostad och bohag. Lagförslaget innehåller
vidare regler som syftar till att begränsa en sambos möjlighet att råda
över sin egendom utan den andres godkännande.
Det finns starka skäl som talar mot att det införs en lag om sambors
gemensamma hem. Vi motsätter oss därför den föreslagna lagen.
Reglering leder till rättsosäkerhet
Äktenskapet, utformat till barnens skydd och makarnas ömsesidiga stöd, är
den mest förpliktande och tryggaste samlevnadsformen. Sedan lång tid tillbaka
har vi haft klara rättsregler gällande äktenskapet till skydd för makar
och barn.
En av de stora fördelarna med äktenskapet är att det utgör ”ett juridiskt
paket”. Ett stort antal regler finns som syftar till att klart och tydligt reglera
förhållandet mellan makarna inbördes och i förhållande till utomstående.
Av särskild vikt är att det är uppenbart för alla och envar nar ett äktenskap
har ingåtts eller upplösts. Så är ingalunda fallet beträffande samboende.
Samboende kan förekomma i många skiftande former. En del par kan
tänkas ha dubbla bostäder och helt separata ekonomier medan andra bor i
en lägenhet och har gemensam ekonomi. Ett samboende kan utvecklas och
förändras över tiden och formas helt efter hur de berörda individerna önskar
ha det. Det är därför mycket svårt att lagstifta om samboende.
Regeringens lagförslag kommer, om det genomförs, säkerligen att ge
upphov till ett otal tvister inför domstol. En mängd problem kommer att
uppstå i praktiken. Det måste utredas när samboendeförhållandet inleddes,
vilken bostad som har använts, när föremål har anskaffats och om de har
använts gemensamt av parterna m. m. Lagrådet har uppmärksammat dessa
aspekter och framhållit: ”Osäkerheten i detta hänseende medför att sambolagens
regelsystem, som ju automatiskt skall bli gällande på samboförhållanden,
kanske kan komma att bli tillämpligt på en samlevnadspart som
inte alls är införstådd med det. Det måste betecknas som en brist att en
person som har börjat bo ihop med en annan inte alltid skall kunna med
bestämdhet förutse, om och när den uppkomna relationen med den andre
skall anses ha nått den punkt då sambolagen slår till. Mot denna lösliga
ordning kan ställas vad som gäller i fråga om äktenskap.” Lagrådet har
vidare understrukit att det kan ”bli nödvändigt med omfattande och ömtå
Mot. 1986/87
L104
Motverka ”B-äktenskap”
Regeringens förslag öppnar vägen för ”äktenskap av andra klass” eller ”Bäktenskap”.
Lagrådet har vid sin granskning av förslaget anfört: ”Det är
befogat att ställa frågan om det verkligen finns fullgoda skäl att — när det
föreligger en så enkel metod för ett par att etablera en gemenskap i form av
samlevnad — uppställa ett alternativt regelsystem, som skall konkurrera
med det äktenskapsrättsliga.”
Genom att införa ett antal regler begränsar man samboendes möjligheter
att själva bestämma över sin tillvaro. Men samtidigt är regleringen inte på
långa vägar så heltäckande som gäller för äktenskap och kan inge människor
en falsk känsla av trygghet. Detta leder på sikt till att ett ”behov”
uppstår av ytterligare regler i takt med att människor upptäcker ”bristerna”
i sambolagstiftningen. Följden blir att reglerna om samboende fortlöpande
skulle komma att justeras och långsamt närma sig vad som gäller för äktenskap.
Det rimliga i en sådan utveckling kan verkligen ifrågasättas.
Människors valfrihet minskar
En lagreglering av samboförhållanden är ett utslag av en förmyndarattityd.
Det allmänna går in och reglerar förhållanden som inte behöver regleras.
Det finns ju en juridisk paketlösning för den som önskar utnyttja den,
nämligen äktenskapet. Många vill stå utanför den regleringen och väljer
därför samboförhållandet. Den möjligheten kommer i fortsättningen att
kräva en särskild avtalslösning mellan parterna. Att införa sambolagstiftning
innebär därmed en inskränkning av medborgarnas valfrihet.
Onödig lagstiftning
Det finns inget behov av en sådan lag som regeringen föreslår. Såsom vissa
remissinstanser framhållit kan uppkommande rättsfrågor som hittills lösas
i rättspraxis. En sådan utveckling motsvarar vad som anses vara naturligt i
lig utredning för att få underlag för prövningen av om samboförhållandet
kan anses ha upphört eller ej”.
Många olika faktorer kommer att behöva vägas samman om en domstol i
framtiden skall pröva om ett samboförhållande har existerat. Domstolar får
i sådana fall ofta tvingas grunda sina beslut på skönsmässiga avgöranden.
På samma sätt lämnas utrymme för skönsmässighet när det är fråga om
delning av egendomen. 1 vissa fall kan ju samboförhållandet ha varat så
kort tid att det vore orimligt med en lika delning om ena parten ursprungligen
ägde betydligt mer än den andra. Det införs därför diverse jämkningsregler
i lagen. Detta i sin tur medför att det kommer att bli svårt för samboende
att i förväg kunna förutse hur egendomen kan komma att delas. Den
personliga integriteten kan också hotas genom de ofta ingående utredningar
som blir aktuella för att avgöra när ett samboförhållande har påbörjats
och avslutats eller om det över huvud taget har existerat. Man kan utgå ifrån
att endast en minoritet av dem som påbörjar ett samboförhållande kommer
att förebygga sådana problem genom att själva avtala om vad som skall
gälla vid en eventuell upplösning av förhållandet.
andra länder, exempelvis Danmark, Norge, Storbritannien, Förbundsrepubliken
Tyskland och Frankrike. 1 övriga nordiska länder är man också
negativt inställd till tanken på en generell lagstiftning om sambor. För personer
som inte vill ingå äktenskap men ändå önskar en klar reglering av sina
mellanhavanden finns alltid möjligheten att ingå avtal. Mycket tyder på att
många människor inte är medvetna om att framtida tvister kan uteslutas
eller begränsas på sådant sätt. Det är angeläget att medborgarna informeras
om dessa förhållanden.
Sammanfattningsvis menar vi att äktenskapet är den bästa formen för
skapandet av stabila familjeförhållanden och juridiskt välordnade villkor
för de berörda. Regeringens lagförslag undergräver äktenskapets betydelse,
inskränker valfriheten för medborgarna och skapar i onödan krångliga förhållanden
för många människor.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen avslår propositionen såvitt avser förslag till lag om
sambors gemensamma hem.
Stockholm den 10 november 1986
Mot. 1986/87
L104
Cart Bildt (m)
Lars Tobisson fm)
Anders Björck (m)
Ingegerd Troedsson fm)
Ingrid Sundberg (m)
Rolf Clarkson (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Sonja Rembo (m)
Per-Olof Strindberg fm)
Nils Carlshamre fm)
Rolf Dahlberg (m)
Bo Lundgren fm)
Arne Andersson fm)
i Ljung
6
