Åkerinäringens förutsättningar

Motion 2000/01:T477 av Per-Richard Molén m.fl. (m, kd, fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkta skatter och borttagande av företagsskatter.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om genomförande av Småföretagsdelegationens förslag för att få
till stånd ett bättre företagsklimat i Sverige. 2

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kontroll och sanktionsmöjligheter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige måste ta en aktivare roll i Europasamarbetet.
5.
1 Yrkande 1 hänvisat till SkU.

2 Yrkande 2 hänvisat till NU.

Motiv för vårt förslag

Den svenska åkerinäringen verkar både på en internationell och svensk
transportmarknad som är starkt konkurrensutsatt. De svenska företagen
konkurrerar inte enbart inom den egna näringen och med andra
transportmedel utan också med utländska åkeriföretag. Många upplever
att konkurrensen med utländska åkeriföretag är svårast att möta eftersom
man menar att konkurrensen inte alltid sker på lika villkor. Nuvarande
situation leder till att åkare, chaufförer och transportledare arbetar under
pressade förhållanden. Till bilden hör också den utsatthet och fokusering i
trafiken som gäller för tung lastbilstrafik.

De svenska åkeriföretagen verkar i konkurrens med företag från andra
länder på en alltmer öppen och gemensam marknad. Den 1 juli 1998 borttogs
den sista regleringen gällande cabotage (det innebär tillfällig inrikestrafik i
ett
land med fordon som är registrerat i annat land). Den nya situationen kräver
att den svenska åkerinäringen ges möjlighet att konkurrera på likvärdiga
villkor. En viktig faktor är därvid företagens kostnadsbild. Skillnader i
företagens kostnader leder till skillnader i konkurrensvillkoren, vilket i sin
tur
medför att företagen i ett land med hög kostnadsnivå riskerar att förlora
marknadsandelar och därmed också arbetstillfällen.

För det svenska näringslivet med betydande import och export, är det
angeläget att ha tillgång till en konkurrenskraftig svensk åkerinäring för att
klara sina transporter till och från Sverige. Det kan inte ligga i Sveriges
intresse att via nationella beslut försämra den svenska åkerinäringens villkor i
sådan utsträckning att vi i Sverige blir ensidigt beroende av utländska aktörer
på området.

Även om det finns ett gemensamt regelverk inom EU så har nationella
regler och bestämmelser alltjämt stor betydelse. Det finns därmed skillnader i
konkurrensförutsättningarna som framför allt de svenska åkerier som är
verksamma inom utrikestrafiken utsätts för. De svenska åkeriföretagen har
liksom den svenska rederinäringen bidragit till att distributionskostnaderna
kunnat pressas. De svenska konsumenterna är av naturliga skäl också
angelägna om att livsmedel och andra konsumtionsvaror, som importeras, inte
påförs onödigt höga fraktkostnader.

De konkurrensnackdelar som svenska åkare har gentemot utländska ligger
således i kostnadsbilden där de tre största kostnadsposterna är löner, bränsle
och avskrivningar. Småföretagardelegationens förslag skulle hjälpa
åkeriföretagen då de t.ex. föreslår att beskattningen av tjänstebilar bör
schabloniseras, en enklare registrering av företag samt en förenkling av
tullprocedurerna.

Utvecklingen visar att inrikesåkerierna hittills har klarat konkurrens genom
rationaliseringar och samgåenden. Branschstrukturen håller på att förändras,
företagen blir allt större genom att medelstora företag går samman. Vi får en
struktur med stora företag och små nischföretag. Utrikesåkerierna däremot har
tappat stora volymer till konkurrenter från andra länder. Idag har man i stor
utsträckning utländska chaufförer, man anlitar utländska dragbilsåkerier och
allt fler åkerier etablerar verksamheter i andra länder. Utvecklingen kommer
att fortsätta om inte villkoren för de svenska åkerierna förbättras.

Konkurrensen från utländska åkeriers inrikestrafik har hittills tydligast
visat sig inom den s.k. dragbilsverksamheten, dvs. den trafik som består av
dragbilar som kopplar på en trailer för vidare transport. Därtill har också
utländska åkerier tagit över transporter av framförallt större sändningspartier
som ska transporteras mellan några få punkter med viss regularitet.

Men detta är troligen bara början. När exempelvis Öresundsbron står
färdig kan vi förvänta oss ytterligare konkurrens i södra Sverige även inom
andra vägtransportsektorer.

Skillnaderna i konkurrensförutsättningar drabbar inte bara åkerierna utan
även sysselsättningen, miljön, trafiksäkerheten och samhällsekonomin i stort.
I utrikestrafiken har många arbetstillfällen försvunnit, miljön påverkas
negativt genom att de utländska fordonen, som trafikerar Sverige inte har
samma krav på sig att tanka den miljövänligare och dyrare miljöklass 1-
dieseln som tillhandahålls i Sverige. Vidare försämras trafiksäkerheten genom
att utländska fordon i betydligt högre grad än svenska bryter mot trafikregler
som exempelvis kör- och vilotider. Därtill kommer att staten förlorar
skattemedel genom att fordonen tankar utomlands, att brott mot regler inte
beivras samt att vägavgifterna är svåra att kontrollera.

Statistik visar att utländska fordon bryter tre gånger oftare än svenska mot
kör- och vilotidsreglerna. Samtidigt kan sanktionerna endast i undantagsfall
verkställas. Vid trafikkontroller måste böter kunna drivas in på plats
alternativt skall fordonet stoppas för vidare färd tills böterna betalas. Detta
system tillämpas i de flesta andra länder.

Drivmedel är vid sidan av arbets- och kapitalkostnad de stora
kostnadsposterna. Sedan 1994 har skatten på drivmedel skärpts, vilket
försämrat kostnadsläget. Enbart dieselskatten har höjts med mer än 60 öre per
liter om regeringens budgetproposition vinner riksdagens bifall. Under den
gångna mandatperioden har dessutom förslag förts fram om ytterligare höjda
bränsleskatter. Kommunikationskommittén och Skatteväxlingskommittén har
lagt fram förslag om höjda bränsleskatter. Även inom
Fordonsbeskattningsutredningen har detta diskuterats. Nu senast har
regeringen föreslagit en höjd dieselskatt med 10 öre per liter. Den
skatteväxling som regeringen talat om blir inte en realitet. Om en sådan
genomförs hade ett normalt s.k. tjänsteåkeri behövt en sänkning av de sociala
avgifterna med ca tre procent, enbart för att motverka de ökade kostnaderna
för dieselskattehöjningen. Om denna politik får fortsätta, leder det otvetydigt
till en omfattande utflaggning av svenska åkeriföretag och ökad
miljöbelastning.

Vår oro bekräftas också av Åkeriförbundet, som sedan mer än ett år
offentligt beskrivit sin syn på branschens problem. Man har sagt att många
åkare i dag tvingas att fuska med skatter och av staten uppställda regler, som
är betydligt hårdare än de som tillämpas för de utländska åkeriföretagen.

Två av varandra oberoende undersökningar visar att problemen blir stora.

Högskolan i Växjö liksom Statens institut för kommunikationsanalys
(SIKA) har visat att svenska åkerier har ca 20 procent högre kostnader än de
värsta konkurrenterna från Danmark, Holland och Tyskland. Det är framför
allt de mycket höga lönebikostnaderna i Sverige som är problemet. Som
exempel kan nämnas att ett svenskt åkeri får betala ca 40 procent utöver lönen
i sociala avgifter. En dansk endast tio procent.

Svenska Åkeriförbundet har, tillsammans med Transportarbetareförbundet
och Biltrafikens Arbetsgivareförbund, uppvaktat regeringen vid olika
tillfällen sedan drygt ett år. Ännu har vi inte sett någon form av åtgärd från
regeringens sida, förutom dieselskattehöjningen som ju är en direkt negativ
åtgärd.

För att förbättra åkeribranschens villkor vill vi därför gemensamt betona
fyra punkter:

- Sänkta och konkurrenskraftiga skatter. De borgerliga partiernas alternativ
sänker skatterna och vi är eniga om att skadliga företagsskatter måste tas
bort. Skattebördan bör anpassas till EU-nivåer.

- Enklare regler. De förslag som småföretagsdelegationen presenterat bör
genomföras. Detta skulle gynna åkeribranschen som präglas av många små
företag.

- Kontroll och sanktionsmöjligheter. Regler för bl.a. vilotid under körningar
bör samordnas och kontrollen av att reglerna efterlevs måste också bli
effektivare. Kontrollen av fordon måste skärpas och åtgärder genomföras
som leder till att en bot som skrivs ut i Sverige också blir betald av den
utländska åkaren.

- Europa. Eftersom transportnäringen är en bransch som i högre grad än
andra branscher består av mobila produktionsmedel, betyder likvärdiga
villkor mycket för konkurrenskraften. Sverige måste därför ta en mer aktiv
roll i EU-samarbetet.

Stockholm den 5 oktober 2000

Per-Richard Molén (m)

Johnny Gylling (kd)

Elver Jonsson (fp)