Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Förbud mot avel och import av kamphundsraser
Motion 2026/27:572 av Mikael Oscarsson (KD)
Motionen är inlämnad
- Motionskategori
- Fristående motion
- Tilldelat
- Miljö- och jordbruksutskottet
- Inlämnad:
- 2026-11-16
- Granskad:
- 2026-11-16
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda ett förbud mot avel, import, försäljning och överlåtelse av vissa hundtyper som kan orsaka särskilt allvarliga skador, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda övergångsregler för befintliga hundar av dessa typer, med krav på registrering, kastrering, ansvarsförsäkring, att ägaren är ostraffad samt koppel och munkorg på allmän plats och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Jordbruksverket i uppdrag att ta fram förslag till en rättssäker definition av vilka hundtyper och blandningar som ska omfattas och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur en nationell statistik över hundattacker kan införas och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Antalet hundar av vissa stora och kraftfulla hundtyper har ökat snabbt i Sverige. År 2015 fanns omkring 180 hundar av typen American Bully registrerade hos Jordbruksverket. År 2024 hade antalet passerat 6 000 (TT/Göteborgs-Posten, 10 augusti 2024). Samma hundtyp har förbjudits eller fått särskilda restriktioner i flera europeiska länder.
Enligt Socialstyrelsens statistik vårdades nästan 50 000 personer i sluten eller specialiserad öppenvård efter bett eller angrepp av hund under åren 2008–2021, i genomsnitt omkring 3 500 per år (Läkartidningen 2023;120:22115). Under 2023 skadades 312 personer så allvarligt att de lades in på sjukhus (Socialstyrelsen, preliminära uppgifter). I Uppsala län ökade vårdbesöken till följd av hundattacker med 44 procent under tre år (UNT, 8 april 2025). Även andra hundar drabbas. I en enkät från försäkringsbolaget Agria uppgav var fjärde hundägare att de hade varit med om en hundattack där deras egen hund skadades, och fyra procent att hunden dog. Ökningen kan ha flera förklaringar, till exempel att antalet hundar har ökat totalt sett. Det saknas i dag nationell statistik som gör det möjligt att närmare analysera vilka hundar som orsakar skadorna och hur allvarliga de är (se avsnitt 6).
Sedan den 1 maj 2026 har länsstyrelserna fått bättre verktyg för tillsyn över hundar genom regeringens proposition ”2025/26:57 Hund under kontroll”. Reformen är viktig, men den tar sikte på hundar som redan har visat sig farliga. Den här motionen tar upp frågan om nytillförseln av vissa hundtyper.
Skadornas allvar
Alla hundar kan bita, och de flesta hundbett orsakas inte av de hundtyper som denna motion avser. Motivet för särskilda regler är därför inte antalet bett, utan hur allvarliga skadorna kan bli. En systematisk översikt med metaanalys från 2019 (Essig m.fl., International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology) fann att pitbulltyper och blandraser, liksom hundar på omkring 30–45 kilo med brett och kort huvud, orsakade störst skada per bett.
Ett förbud mot vissa hundtyper bör ses som en åtgärd mot de allvarligaste skadorna, som behöver kombineras med ett tydligt ägaransvar, fungerande tillsyn och bättre statistik.
Internationella erfarenheter
Storbritannien förbjuder sedan 1991 genom Dangerous Dogs Act bland annat pitbullterrier, japansk tosa och dogo argentino. Sedan den 31 december 2023 är det förbjudet att föda upp, sälja eller överlåta XL Bully. Befintliga hundar får behållas av ägare som har ett undantagsintyg, och hunden ska vara chipmärkt, kastrerad, försäkrad och hållas i koppel och munkorg på allmän plats.
Danmark förbjöd 2010 ett antal hundtyper och införde särskilda krav, bland annat koppel och munkorg, för de hundar som redan fanns i landet. Tyskland har sedan 2001 ett förbud mot import av bland annat pitbullterrier, amerikansk staffordshireterrier och staffordshirebullterrier, och delstaterna ställer särskilda krav på ägarna. I kantonen Basel-Stadt i Schweiz krävs tillstånd för att äga bland annat pitbullterrier, amerikansk staffordshireterrier, rottweiler och dogo argentino samt korsningar med dessa raser, och American Bully räknas alltid som tillståndspliktig. För att få tillstånd ska ägaren bland annat vara minst 18 år, ha gott anseende styrkt med utdrag ur belastningsregistret, ha haft hund tidigare, ha en ansvarsförsäkring och ha gått hundkurs. Hunden ska ha känt ursprung och kan behöva genomgå ett beteendetest.
Förbud och övergångsregler
Regeringen bör utreda ett förbud mot avel, import, försäljning och överlåtelse av vissa hundtyper. Den som redan äger en sådan hund bör få behålla den, under förutsättning att hunden registreras särskilt hos Jordbruksverket, kastreras, omfattas av en ansvarsförsäkring och hålls i koppel och munkorg på allmän plats. Ägaren bör också, efter förebild från Basel-Stadt, kunna visa ett utdrag ur belastningsregistret som visar att han eller hon är ostraffad. En sådan övergångsmodell innebär att ansvarsfulla ägare inte behöver lämna ifrån sig sina hundar, samtidigt som nytillförseln upphör.
Definition
Många av de aktuella hundtyperna är inte erkända raser, och blandningar är vanliga. Det handlar bland annat om XL Bully, pitbullterrier, japansk tosa och dogo argentino. Storbritannien definierar hundtyperna utifrån fysiska kännetecken i stället för stamtavla. Jordbruksverket bör, i samråd med Polismyndigheten, länsstyrelserna och veterinär expertis, få i uppdrag att ta fram förslag till en motsvarande definition för svenska förhållanden. Definitionen måste vara tydlig nog att tillämpas i praktiken och prövas i domstol.
Nationell statistik
I dag saknas samlad statistik över hundattacker i Sverige. Det gör det svårt att bedöma omfattningen, orsakerna och vilka åtgärder som har effekt. Regeringen bör utreda hur en nationell statistik över hundattacker och skador kan införas. Statistiken bör bland annat omfatta skadornas allvar och vilken typ av hund som var inblandad. Ett sådant underlag behövs också för att kunna följa upp effekterna av ett eventuellt förbud.
|
Mikael Oscarsson (KD) |
|
Yrkanden (4)
- Förslagspunkter 1.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda ett förbud mot avel, import, försäljning och överlåtelse av vissa hundtyper som kan orsaka särskilt allvarliga skador, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 2.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda övergångsregler för befintliga hundar av dessa typer, med krav på registrering, kastrering, ansvarsförsäkring, att ägaren är ostraffad samt koppel och munkorg på allmän plats och tillkännager detta för regeringen.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 3.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Jordbruksverket i uppdrag att ta fram förslag till en rättssäker definition av vilka hundtyper och blandningar som ska omfattas och tillkännager detta för regeringen.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 4.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur en nationell statistik över hundattacker kan införas och tillkännager detta för regeringen.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
Övrigt om motionen
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.