8 Motion i Andra Kammaren, N:o 22

Motion 1872:22 Andra kammaren

8 Motion i Andra Kammaren, N:o 22.

väckande och utbildande åt eu manligare sjelfständighet och kraftigare anda hos det
uppväxande slägte!.

De skola ock säkerligen, utan olägenhet för folket, omfattas med intresse af
yngliugarne och draga dessas hag frän andra mindre lofvärda tidsfördrif och sålunda
blifva både af ett godt uppfostrande inflytande på ungdomen och på samma gång höja
landets försvarskraft ganska väsendtligt.

På grund häraf får jag sålunda vördsamt föreslå,

dels att Kongl. kungörelsen af den 13 November 1860, i hvad
den rörer lega och friköp, må upphäfva», och dels att obligatoriska
militära öfningar inom kommunerna må stadgas för ynglingarna
mellan konfirmations- och beväringsåldern.

Stockholm den 23 Januari 1872.

■/. N:son EngUtnder,
från Kronobergs lån.

I .*« 32.

Af Herr J. Engiailder: Om ändring i 70 § af Kongl, förord,ningen
den 21 Mars 1862 om konmimalstyrelse på landet.

Då nu eu mycket trägnare tjenstgöring än förr för kronofogdarne inträdt dels
genom de tjensten tillhörande göromål och dels de mångahanda och oftast obilliga statistiska
uppgifter som fordras, hvilka taga en icke obetydlig del åt deras tjenstetid i
anspråk, anser jag det lämpligt, att 70 § i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse för
landet blefve så ändrad, att kommunalnämnden sjelf finge, hvad kommunala restantier
vidkommer, samma åliggande sig öfverlåta, som nu tillhör kronofogdarne; ty derigenom
skulle ovilkorligen kommunalnämnden noggrannare sköta sina åligganden vid inantalsskritningarne
och tillse det icke andra personer påfördes utgifter till staten än sådana, som
äfven kunde betala till kommunen, likaså skulle många obehag undvikas orsakade åt långsamma
redovisningar.

Med

r

Motioner i Andra Kammaren, N:o 23.

9

Med anledning häraf får jag alltså vördsamt föreslå, det 70 § i Kongl. förordningen
den 21 Mars 1862 om komrnunalstyrelse på landet måtte erhålla följande lydelse:

»Öfver de skattskyldige, som sina kommunalutskylder vid uppbördstämman
ej inbetalt, och för hvilka kommunalstämman ej
beviljat afskrifning, upprättar kommunalnämnden restlängd; och
åligger det kommunalnämnden att de resterande utskylderna i vederbörlig
ordning indrifva och redovisa.»

Stockholm den 23 Januari 1872.

./. Ntson Enyl änder,
från Kronobergs län.

.

JV:o 23.

Af Herr A. W. Westerdai: Angående skyldighet för staten att bestrida
de kostnader i fattigvårdshänseende, som kunna erfordras
för sådan svensk medborgare, hvilken öfver ett år
vistats i Norge.

Inom åtskilliga provinser, företrädesvis de som gränsa intill Norge, förspörjes en
allmän och berättigad klagan öfver de dryga ersättningsanspråk, som från norska kommuner
framställas mot svenska för lemnad sjuk- och fattigvård åt i Norge sig uppehållande
svenska arbetare, och då såväl Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående
fattigvården af den 9 Juni 1871 som Kongl. förordningen angående behandlingen af
frågor om ersättning för understöd, som af fattigvårdssamhälle i ett af de förenade
rikena Sverige och Norge lemnas nödlidande personer från det andra riket, af den 15
Februari 1855 icke utjemna dessa så att säga internationela förhållanden, har en förändring
härutinnan synts mig vara af nöden.

Åberopade Kongl. förordning den 9 Juni 1871 föreskrifver uti dess 32 § 2 moment,
att, i fråga om ersättning för understöd, som af fattigvårdssamhälle i det ena af

Bih. till Riksd Prof. 1872. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 3 Häft.

2