20 Motioner i Andra Kammaren, N:o 41

Motion 1896:41 Andra kammaren

20 Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, våga vi vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte besluta inrättandet af ett riksbankens
afdelningskontor i Yenersborg år 1897, under de
vilkor och bestämmelser med afseende på kontorets verksamhet
och rörelse, som derom torde föreskrifvas.

Stockholm den 24 januari 1896.

B. Dahlgren, - J. M. Johansson C. A. Carlsson

Assarebyn. i Mellbyn. i Hede.

Elof Nilsson,

Kattleberg.

N:o 41.

Af herr N.
åt en assistent vid växtfysiologiska laboratoriet i botaniska
institutionen vid universitetet i Lund.

Den vid Lunds universitet uppförda nya botaniska institutionen, som
sedan vintern 1892 varit i bruk, har, såsom ock ändamålet med dess uppförande
var, öppnat nya områden för den botaniska undervisningen vid
universitetet, hvilka emellertid kräfva ökade lärarekrafter. Den nuvarande
institutionsföreståndaren har också, på samma gång anslag begärdes till en
ny botanisk institutionsbyggnad, uttryckligen framhållit nödvändigheten deraf,
att lön anvisades till en laborator i växtfysiologi, derest anslag beviljades till
institutionsbyggnaden. Det större akademiska konsistoriet i Lund begärde
äfven, sedan ifrågavarande byggnad blifvit färdig, ett dylikt anslag och har
upprepade gånger förnyat denna begäran. Kongl. Maj:t har likaledes tvenne
gånger, nemligen åren 1892 och 1893, af Riksdagen för detta ändamål äskat

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

21

anslag, som emellertid af Riksdagen icke bifallits, ehuru statsutskottet sistnämnda
år tillstyrkt detsamma.

För att ändamålet med den nya institutionen under sådana förhållanden
icke skulle förfelas, fann institutionsföreståndaren sig föranlåten att täcka
förslag om en sådan fördelning af den botaniska undervisningen mellan ordinarie
och extra ordinarie professorn, att endera af desse lärare vid inträffande
ledighet skulle öfvertaga den fysiologiska och den andre den systematiska
botaniken, genom hvilken fördelning en laborator möjligen kunde undvaras.

Förslaget, som tillstyrkts af de akademiska myndigheterna, har äfven
blifvit af Kongl. Maj:t i nåder faststäldt. Men äfven sedan denna förändring
blifvit genomförd är det, på sätt institutionsföreståndaren, då han framlade
ifrågavarande förslag, uttryckligen betonade, oundgängligen nödvändigt, att
läraren i fysiologisk botanik får en assistent till biträde vid öfhingarne. För
läraren i systematisk botanik tinnes redan en konservator som tillika är
amanuens och har att biträda professorn uti de honom i botaniska trädgården
och den systematiska afdelningen af botaniska museum åliggande göromål.
Men professorn i fysiologisk botanik kommer, sådana förhållandena nu äro,
att fullständigt sakna allt biträde. Och dock kommer den drygaste delen af
undervisningen att hvila på honom. Ty förutom de fyra offentliga föreläsningarne
i veckan, som åligga en professor och den propedeutiska undervisning,
som han kan finna sig föranlåten att öfvertaga, får han tvenne förmiddagar
i veckan leda de sytotomiska och tvenne andra förmiddagar de fysiologiska
öfningarne. Tillika skall han hafva vården af den biologiskt-morfologiska afdelningen
af museum. År han då tillika ordinarie professor, kommer han äfven att
hafva uppsigten öfver hela den stora botaniska institutionen samt alla de
åligganden i öfrigt, hvilka tillkomma en ordinarie universitetsprofessor i
egenskap af konsistorieledamot m. m.

Hvar och en bör lätt nog kunna inse, att alla dessa göromål öfverstiga
en persons krafter, desto mera som den universitetslärare, som vill sköta sitt
lärarekall på ett för universitetet och honom sjelf tillfredsställande sätt, derjemte
måste följa med sin vetenskaps utveckling och äfven om möjligt sjelf
bidraga till densamma.

De behof, som den nya botaniska institutionen afser att fylla, äro
hvarken från rent vetenskaplig eller den praktiska nyttans synpunkt ovigtiga,
utan tvärt om af den största betydelse. Institutionsföreståndaren har i motiveringen
till sina i ämnet framlagda förslag klart och bestämdt framhållit
fysiologiens stora vetenskapliga betydelse i våra dagars naturforskning samt
den stora vigt för vår modernäring, som kunskap i växtfysiologi eger. Det
är från universiteten som i första hand denna kunskap skall inhemtas och
från dem spridas till fackskolorna.

Bih. till lliksd. Frot. 1896. 1 Sami. 2 Afd, 2 Band, 9 Käft.

4

22

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Den störa betydelsen af att undervisning i växtfysiologi skall kunna
erhallas vid våra universitet har af Riksdagen både insetts och behjertats,
da den anvisat medel till uppförandet af ett växtfysiologiskt laboratorium
vid universitetet i Lund.

Att denna inrättning hittills kunnat fylla sin bestämmelse, har uteslutande
berott derpå, att en af universitetets i undervisningens tjenst mest
verksamme docenter atagit sig att utan ersättning och alldeles ensam leda
de växtfysiologiska öfningarne, i hvilka ej blott många af universitetets egna
lärjungar deltagit, utan äfven elever från Alnarps landtbruksinstitut, för hvilka
senare varit anordnad en särskild lärokurs.

Universitetet har äfven för framläggande vid denna riksdag hos Kongl.
Maj:t gjort underdånig framställning om ett årligt anslag af 1,500 kronor
pa ordinarie stat till arfvode åt en assistent vid det växtfysiologiska laboratoriet
i Lund.

Då Kongl. Maj:t ej ansett sig kunna i sin proposition till Riksdagen
upptaga denna universitetets begäran, hvilket desto mindre kan bero på
underkännande af sjelfva behofvet som Kongl. Maj:t, på sätt jag ofvan
yttiat, redan tvenne gånger i och för denna undervisnings ordnande af
Riksdagen äskat ett dubbelt så stort anslag, nemligen till aflöning åt en
laborator vid samma institution, så finner jag mig nu, med stöd af hvad
ofvan blifvit anfördt, föranlåten vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville till aflöning åt en assistent uti
växtfysiologiska laboratoriet i botaniska institutionen vid
universitetet i Lund på ordinarie stat anvisa ett årligt
anslag af ett tusen femhundra kronor.

Stockholm den 22 januari 1896.

Robert Eklundh.

Häruti instämma:

I. Bengtsson. W. Skatte. Gustaf Eögstedt

från Helsingborg.

Stockholm, Associations Boktryckeriet, 1896.