20 Motioner i Andra Kammaren, N:o 108

Motion 1895:108 Andra kammaren

20 Motioner i Andra Kammaren, N:o 108.

Med anledning häraf tillåter jag mig, för att tillmötesgå eu ganska
allmän önskan, härmed föreslå,

• hi ''Ti'' ! •v ■[ '' • ufirfgohi THj

att 41 § 1 mom. af gällande konkurslag måtte på
det sättet ändas, att orden »inom eller utom rätten»
må utgå, samt efter orden »Härtill må dock ej utses
Rättens ordförande» tilläggas orden »eller ständig ledamot
af Rådstufvurätt i stad».

Stockholm den 27 januari 1895.

■ TOi Q.V

Aug. Peterson.

• ''v - w.v.,; .a vivi /

No 108.

Af herr A. G. Ericsson i Väsby, angående ändrad lydelse af mom.

2 och 4 i § 16 af förordningen den 16 februari 1864
om nya strafflagens införande.

Hå Riksdagen år 1894 beslöt, att församlingarne eller kommunerna i
vårt land hädanefter sjelfva få besluta om uppläsande i kyrka af kungörelser
och enskilda meddelanden, och då de flesta kommuner i följd deraf
redan torde fattat beslut om annat sätt att offentliggöra kungörelser än att
uppläsa dem i kyrka, så torde ej kunna förnekas, att genom dessa beslut
allmogen kan komma till den uppfattningen, att alla meddelanden, af hvad
slag det vara må, genom denna reform numera äro från kyrkan och predikstolen
bortvisade. •• ''■"■■i ■ r A Emellertid

stadgar lagen i vissa fall, att kungörande i kyrka nödvändigt
skall ske, och stadgar tillika böter för den, som underlåter att på föreskrifvet
sätt inlemna kungörelse.

Kongl. förordningen af den 16 februari 1864 § 16 mom. 2 har följande
lydelse: ■ '' . i •. ii ,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 108.

21

Hvar, som något hittar, han bör det genast kungöra, och lysa låta tre
söndagar å rad, i närmaste kyrka å landet eller i alla stadens kyrkor, så ock
å häradsting eller rådstufva. — — — — — — — — — — — —

Konungen två delar och tridung den som hitte.

Samma förordning § 16 mom. 4 lyder.

Hittar man häst, oxe, ko, får, get eller hvad fä det är; läte eu gång

lysa — -------; — ;------------:----

— — då ege han fä som hitte.

Strafflagens 22 kap. § 19 lyder.

Låter man ej så lysa fynd eller hittegods, som i lag stadgadt är; höte
högst dubbla värdet af det hittade. Förtiger man fynd eller hittegods, då
egaren eller annan berättigad dertill sig anmäler eller eljest tillkännagifver;
straffes med böter eller fängelse.

l)å den uppfattning, hvarom jag ofvan talat, lätt kan leda till förseelser
mot dessa lagrum, och då, särskild! hvad beträffar hittegods, en kungörelse
i kyrka i vissa fall torde få anses mindre tillfyllestgörande, tillåter
jag mig föreslå,

att Riksdagen för sin del besluter följande förändrade
lydelse af kongl. förordningen af den 16 februari 1864
§ 16 mom. 2 och 4.

§ 16 mom. 2. Hvar, som något hittar, han bör det
genast kungöra i den församling, der godset är upphittadt,
på det sätt församlingen besluta om enskilda kungörelsers
offentliggörande, eller ock låta kungöra det i någon
ortstidning, så ock å häradsting eller rådstufva, -— —
Konungen två delar och tridung den som hitte.

§ 16 mom 4. En lika motsvarande förändring.

Om remiss anhålles.

Öfverlemnande jag åt vederbörande utskott att med bibehållande af
motionens syfte göra de ändringar, som pröfvas nödiga.

Stockholm den 26 januari 1895.

A. G. Ericsson.

Väsby -