2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 118

Motion 1897:118 Andra kammaren

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 118.

På grund af hvad jag här anfört och åberopat, får jag föreslå,

det Riksdagen besluter nedsätta tullen på

fläsk, rökt, till............................................................ 25 öre

och på fläsk, andra slag, till................................. 10 »

allt pr kilogram.

Stockholm den 29 januari 1897.

C. G. Thor.

I motionen instämmer
Oswald Emthén.

N:o 118.

Af herr C. Gr. Thor, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående förordnande
af ombud att deltaga i den innevarande år i
Briissel sammanträdande konferensen rörande arbetareliemsfrågan
vi. in.

Bland de tecken, som i vår tid visa, att de mindre bemedlade söka att,
i hvad på dem ankommer, i högsta möjliga grad betrygga sin ekonomiska
ställning och om möjligt hjelpa sig sjelfva, är det, att tanken
på möjligheten att förskaffa sig egna hem af dem med stort intresse
omfattas. I de större städerna hafva sålunda bildats bostadsföreningar,
som uppfört hus, till hvilka medlemmarne, efter viss tids inbetalningar
antingen i form af hyror eller på annat sätt, blifva egare. Äfven på
landsbygden hafva s. k. egna-hems-föreningar uppstått, som afse att
skaffa medlemmarne eget tak öfver hufvudet och en jordbit, om ock
liten, af hvilken de kunna påräkna afkastning. Den mycket stora betydelse,
en sådan rörelse har för landet i dess helhet, inses vid första
eftertanke af eu och hvar, och jag anser, att statsmagterna böra noga
gifva akt på och stödja dessa företag. Om ock icke direkta anslag

Motioner i Andra Kammaren, N:o 118.

3

härför nu böra lemnas, så böra dock, enligt mitt förmenande, alla tillfällen
iakttagas, som kunna främja sakens utveckling. I Brussel kommer
under instundande sommar en internationel konferens rörande arbetarebemsfrågan
att hållas, och har inbjudning ingått äfven till Sveriges
regering att dit sända ombud. Denna konferens kommer att sysselsätta
sig med följande frågor:

1) På hvilket sätt skall man bäst skaffa arbetarne egna bostäder?

2) Böra offentliga myndigheter och institutioner befatta sig med
lösningen af arbetarehemsfrågan?

3) Hvad kan på lagstiftningens väg uträttas för att skaffa arbetarne
egna jordlotter och billiga hus?

4) På hvilket sätt skola bolag eller föreningar för byggande af
arbetarebostäder åstadkomma nödiga penningmedel till sin byggnadsverksamhet? 5)

När bör arbetarnes eganderätt till bus och jord erkännas —
vid första eller sista afbetalningen?

Som häraf synes, komma de särskilda förhållanden, som angå egnabems-frågan
med afseende å såväl stad som land att behandlas, och det
kan antagas, att specialister på bvartdera området komma att närvara
och medverka.

Då det ej med säkerhet kan förutsättas, att någon person finnes,
som i önsklig grad är hemmastadd på båda dessa områden, torde det
blifva nödigt att sända två ombud till denna konferens, ett, som bar
att specielt egna sig åt frågan ur stadssynpunkt, och det andra ur
landssynpunkt. Då jag är viss om att detta skulle lända till denna
vigtiga frågas framåtförande, och då kostnaderna för två ombuds sändande
ej böra vara afskräckande, så tager jag mig friheten föreslå,

det Riksdagen besluter att i skrifvelse till Kongl.
Maj:t hemställa, det Kongl. Maj:t ville utse och till
konferensen i Brussel innevarande år rörande arbetarehemsfrågan
sända två ombud, samt att Riksdagen till
bestridande af kostnaderna härför beviljar ett förslagsanslag
af två tusen kronor.

Stockholm den 29 januari 1897.

C. G. Thor.