16 v Motioner i Andra Kammaren N;o 105

Motion 1895:105 Andra kammaren

16 v Motioner i Andra Kammaren N;o 105.

dagen framlägga förslag om sådan ändring af 10 kap.
2 § giftermålsbalken, jemte andra i sammanhang dermed
varande lagbestämmelser, att äkta makar må förklaras
berättigade att njuta giftorätt till hälften hvardera
i all den egendom de ega eller ega få, oafsedd
om egendomen består af fast egendom på landet eller
af annan egendom.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 20 januari 1895.

O. G. Erikson. A. P. Gustafsson. #

No 105.

Af herr S. 0. Nyländer, om ändring af tullsatsen ä elektriska
glödlampor.

Som elektrisk belysning numera börjat att allt mera införas såväl i
utlandet som ock här i Sverige, har beliofvet af goda lampor, särskilt
s. k. glödlampor, blifvit ganska stort. Glödlampfabrikationen har ock blifvit
en betydande industri; flere stora fabriker inom utlandet sysselsätta sig med
denna tillverkning, och vårt behof af lampor har hittills blifvit till större
delen derifrån fyldt. Under senare åren har emellertid försök gjorts att
äfven i vårt land tillverka elektriska glödlampor; några fabriker äro redan
i gång, och deras fabrikat har ådagalagt, såväl att denna vara mycket väl
kan hos oss tillverkas, som ock att denna glödlampsfabrikation skulle kunna
utvecklas till en ganska storartad inhemsk industri. Svårighet har dock

17

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105,

mött för våra glödlampsfabrikanter att kunna bestå i konkurrensen med
utlandets stora fabriksanläggningar på detta område, och särskildt från
Tyskland göres försök att genom ett ständigt underbjudande i pris förstöra
marknaden äfven i Sverige för de svenska tillverkarne.

^ id importen af dessa utländska glödlampor har vederbörande, då nu
gällande tulltaxa ej upptager någon särskild rubrik för glödlampor, ansett
dessa böra förtullas såsom »glas andra slag» med 00 öre per kg., motsvarande
omkring 1 •/„ öre per lampa.

Öfver denna tullbehandling anfördes visserligen år 1893 besvär, grundande
sig på ett af flere fackmän lemnadt intyg, att glas ej vore den hufvudsakliga
värdebeståndsdelen i lampor, då sjelfva glaset ej utgjorde mer
än omkring S procent af lampans hela tillverkningsvärde. Men dessa besvär
lemnades utan afseende.

Att den låga tullsats, som sålunda för närvarande tillämpas och som
utgör endast cirka 3 procent af lampans värde, ej kan tillräckligt och verksamt
skydda vår inhemska glödlampsindustri, har erfarenheten redan tydligen
visat. Af de vid 1893 års slut i Sverige befintliga 3 glödlampsfabrikerna
har under sistlidna året en nödgats sluta med sin verksamhet, eu
kan endast med svårighet uppehållas, och den tredje är visserligen ännu i
full gång till följd af i densamma insatt kapitaltillskott, men ovisst är, huruvida
ej äfven denna fabrik måste nedlägga sin verksamhet, om ej den
skarpa konkurrensen med utlandet på något sätt förmildras. Jemförelsevis
stora summor hafva blifvit nedlagda för att här i Sverige söka kunna vidmagthålla
denna tillverkning, och mycket arbetsfolk erhåller derstädes sysselsättning
och tillfälle till arbetsförtjenst. Synnerligen beklagligt skulle det
derför vara, om denna svenska industri skulle nödgas duka under i konkurrensen
med utlandet, och detta desto mer, som de svenska lamporna visat
sig vara omsorgsfullt tillverkade och i qvalitativ! hänseende i allmänhet
bättre än de tyska lampor, som hit importerats, I betraktande häraf och
den svenska varans mera solida och varaktigare beskaffenhet, torde en tullbestämmelse
af t. ex. 10 öre per lampa ej kunna anses blifva betungande
för allmänheten, men är deremot af synnerligen stor vigt för denna industris
bestånd.

En tull af kronor 3: 50 per kg. motsvarar ungefärligen 10 öre per
lampa, och införandet i tulltaxan af denna tullsats å elektriska glödlampor
synes mig derför vara af stort behof påkalladt.

På grund af hvad som sålunda anförts, vågar jag vördsamt hemställa,
Bill. Ull Piksd. Prof. 1805. J Sami. 2 Afd. 2 Band. 20 Höft. 3

18

Motioner i Andra Kammaren, N:o 106.

det Riksdagen behagade besluta, att å elektriska
glödlampor måtte åsättas en tall af 3 kronor 50 öre
per kilogram.

'' i • l j ■", - t 1 • t. • j , < : * '' ;, v'' i ■'' ■ . I i'' t '' : t L : • /. ..,1 Ji.ili

Stockholm den 25 januari 1805.

Oskar Nyländer.

N:0 106.

Af herr C. A. Öar Isson, om förhöjning af tullen å stålpennor.

Då hvarje ny näring på det industriella området med skäl kan fordra
att erhålla det understöd, som ett tullskydd kan lemna för att den nya
industrien må kunna utveckla sig och bestå i kampen med utlandets i
större utveckling varande fabrikation; så förefinnes i vårt land eu dylik industri,
hvars råmaterial är inhemskt och som högeligen påfordrar ett dylikt
understöd, nemligen fabrikationen af stålpennor.

Den nuvarande införseltullen å denna vara är 60 öre per kilogram,
motsvarande ungefär 16 gross, hvilken tullsats utgör endast omkring 6
procent af saluvärdet, och är denna tullbestämmelse, i jemförelse med andra
industrigrenar af likartad beskaffenhet, synnerligen låg.

Det synes mig derför vara väl värdt att beakta, det stålpennefabrikationen
blefve så tillgodosedd medelst ett förhöjdt tullskydd, att densamma
kunde med fördel bedrifvas med landets egna arbetare och af ett råmaterial,
som vårt eget land kan lemna af yppersta beskaffenhet.

På grund häraf vågar jag vördsamt föreslå,