Regeringens direktiv till kommittén för domstolsväsendets organisation

KU-anmälan 1995/96:11 (407-1995/96) av Birgitta Hambraeus (c)

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.

PDF

Regeringens direktiv till kommittén för domstolsväsendets organisation(pdf, 228 KB)

Birgitta Hambraeus
Riksdagsledamot (c)
1996-09-16
Dnr 407-1995/96

Regeringen skyller på riksdagen för att lägga ned landsbygdens tingsrätter.

I direktivet till kommittén om domstolsväsendets organisation (1995:102) påstås på s. 4 att riksdagen delade regeringens uppfattning om att inskrivningsverksamheten på sikt borde flytta från tingsrätterna. (Prop 1993/94:214, bet 1993/94:BoU19, rskr 1993/94:375). Denna verksamhet och andra sidofunktioner utreds i annat sammanhang, sägs det på s 6. "Utredningen har därför att utgå från att dessa sidofunktioner i framtiden inte skall ligga kvar hos tingsrätterna." På sid 15 ges kommittén direktiv att utgå från att det ska finnas en domstol i varje residensstad, med vissa undantag, mot i dag 97 tingsrätter. "Att antalet tingsrätter kommer att minska är ofrånkomligt" (s. 1) Detta överensstämmer inte med riksdagens beslut.

I 1993/94: BoU19 och JU21 uttrycker riksdagen tvärtom stor tveksamhet när det gäller att lägga ned tingsrätter och om dessa ska mista de sidofunktioner som nu kan göra även mindre tingsrätter kostnadseffektiva. "Frågan huruvida inskrivningsväsendet skall integreras med den nya organisationen för fastighetsbildning och fastighetsregistrering måste enligt utskottets mening bedömas med beaktande av flera olika faktorer. Detta synsätt kommer enligt utskottets mening också till uttryck i justitieutskottets betänkande 1993/94:JU21 (s.15-17) vari behandlas flera motioner i vilka förespråkas att inskrivningsväsendet inte skall skiljas från tingsrätterna. I sitt av riksdagen godkända betänkande understryker justitieutskottet bl a vikten av domstolarnas lokala förankring. Samtidigt betonas vikten av att hänsyn tas till såväl av sysselsättnings- och regionalpolitisk natur." (BoU19 s 7.8.)

Regeringen har naturligtvis rätt att ge statliga utredningar vilka direktiv den önskar. Men genom att åberopa en samstämmighet med riksdagen, ger man sken av att beslut redan fattats och att kommittén endast har att utreda hur riksdagsbesluten ska verkställas.

KU bör granska hur regeringens direktiv till kommittén för domstolsväsendets organisation överensstämmer med riksdagens uttalanden.

Birgitta Hambraeus