Regeringens användning av medel till Europainformation

KU-anmälan 1997/98:16 (30-1997/98) av Bengt Hurtig (v)

Bengt Hurtig
Riksdagsledamot (v)
1997-10-08
Dnr 30-1997/98

Begäran om granskning av användning av medel till EU-information

I beskrivningen av användningen av de medel till Europainformation, som regeringen begärde i budgeten för 1997, skrevs att en saklig och bred informationsverksamhet om regeringens politik i EU-frågor inklusive regeringskonferensen var angelägen.

Nu startar UD och regeringskansliet en kampanj "jag är nyfiken EU" om Amsterdamfördraget. Informationsmaterialet i en folder "jag är nyfiken EU" är åtminstone på tre punkter osaklig och ger snarast intryck av att vara en ren skönmålade partsinlaga. Inget nämns om att de presenterade ståndpunkterna är kontroversiella.

På sid. 13 påstås att det speciella asylprotokoll för EU-medborgare som finns i fördraget inte strider mot 1951 års Genevekonvention. Denna uppfattning har direkt bestridits av UNHCR som i ett pressmeddelande den 20 juni i år slår fast motsatsen. Många frivilligorganisationer har också protesterat.

På sid. 15 påstås att den nordiska passunionen inte påverkas av de nya reglerna i Amsterdamfördraget Detta är fel av två skäl

För det första har Schengenavtalet som enligt Amsterdamfördraget ska införlivas i EU-rätten ett helt annat innehåll än den nordiska passunionen. Amsterdamfördraget innebär ett direkt förbud mot gränskontroll mellan EU-länder medan den nordiska passunionen innebär passfrihet kombinerad med fortsatt gränskontroll.

För det andra är det ännu inte klart vad beslutsprocessen i Danmark, Norge och Island kommer att leda till. Därmed kan man inte idag slås fast att en nordisk passunionen, med passfrihet mellan de nordiska länderna, kommer att bestå.

på sid 18 i foldern slås det fast att "Nu införs en offentlighetsprincip som liknar den svenska". det är ett påstående som saknar täckning i Amsterdamfördraget. De nya regler om öppenhet som fördraget stadgar har ännu inte utarbetats och kan därför inte heller ha införts. Det är idag omöjligt att jämställa svensk offentlighetsprincip med EU:s blivande regler. Det är mycket osannolikt att t.ex. någon meddelarfrihet införs i EU:s institutioner

Det är olyckligt att beviljade medel används på ett sätt som inte varit avsikten. UD:s trovärdighet skadas i många medborgares ögon när direkta felaktigheter och skönmålningar distribueras som saklig information

Det är mycket lätt att nu visa hur UD genom sin informationsverksamhet i form av trycksaker gav snedvriden och osaklig information före folkomröstningen 1994 och som i efterhand har visat sig vara fel på det sätt som kritikerna de hävdade. Ett par exempel påståendena om att Sverige hade undantag som skyddade Systembolaget och att EU godtagit den svenska systemet för tillverkaransvar för bilavgassystem.

Jag hemställer därför att konstitutionsutskottet granskar hur regeringen handlagt ärenden som innebär användning av de beviljade medlen till Europainformation inom utgiftsområde 5 och utrikesminister Lena Hjelm-Wallens tjänsteutövning i detta avseende.

Bengt Hurtig