Regeringens ansvar i samband med FN-sanktioner

KU-anmälan 2001/02:25 (3167-2001/02) av Kenneth Kvist, Mats Einarsson (v), (v)

Kenneth Kvist, Mats Einarsson
Riksdagsledamot (v), (v)
2002-01-21
Dnr 300-3167-2001/02

Granskningsanmälan

Terrorism skall och måste bekämpas. Men kampen mot terrorism får inte medföra att rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter åsidosätts. Kampen mot terrorism är – utöver att skydda människoliv – ett led i kampen för att värna just demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter. Ändamål helgar inte medlen. Om rättens principer kränks om än i förment välvilliga syften eroderar rättsstaten.

"Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna" – som Svenska staten i RF 2 kap 23 § förbundit sig att följa heter det i bl.a. i artikel 6. "Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättas enligt lag." Vidare heter det: "2. Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig intill dess hans skuld lagligen fastställts." Vidare: "3. Var och en som blivit anklagad för brott har följande minimirättigheter a) att utan dröjsmål på ett språk han förstår och i detalj, underrättas om innebörden och grunden för anklagelsen mot honom".

Tre svenska medborgare Abdirisak Aden, Yusuf Ahmed Ali och Abduaziz Ali har har sedan drygt två månader fått sina tillgångar frysta utan att de delgivits misstanke om brott, utan att det presterats något som närmare anger grunden för anklagelsen mot dem och utan att saken prövats i svensk domstol. Det enda som anförs tycks vara att de varit kunder i en somalisk bank, som misstänks ha förbindelser med bin Ladins terroristnätverk. Ingen rättegång eller förundersökning pågår ännu enligt uppgift.

Svenska medborgare i Sverige har alltså – som informationsläget nu ser ut – uppenbart behandlats i strid mot såväl den svenska regeringsformens som den europeiska konventionens om mänskliga rättigheter principer.

Enligt RF styr regeringen riket och utövas den offentliga makten under lagarna.

Konstitutionsutskottet bör därför granska regeringens roll och ansvar i det relaterade fallet. Därvid bör särskilt beaktas följande frågeställningar. Vilket ansvar har regeringen att inom landet värna de rättsprinciper som RF och konventionen om de mänskliga rättigheterna uttrycker? Hur har regeringen agerat i berörda internationella fora för att i detta sammanhang värna dessa rättigheter? Har regeringen i det aktuella fallet i Sverige agerat i enlighet med det ansvar för rättsprinciperna som tillkommer den?

Kenneth Kvist, Mats Einarsson