Näringsdepartementet som beredningsorgan

KU-anmälan 2000/01:15 (2800-2000/01) av Ola Karlsson (m)

Ola Karlsson
Riksdagsledamot (m)
2001-02-02
Dnr 300-2800-2000/01

Till Konstitutionsutskottet

Det nya "superdepartementet" som Näringsdepartementet tidigt kallades presenterades av statsminister Göran Persson i regeringsförklaringen den 6 oktober 1998. Det formades av de tidigare Kommunikationsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet samt delar av Inrikesdepartementet. Två statsråd knöts till departementet, Björn Rosengren och Mona Sahlin.

Näringsdepartementet blev en mycket stor organisation med en liten politisk ledning. Drygt tre tidigare departement skulle ledas av två ministrar. Effekten av två år med organisationen kan nu utvärderas. Resultatet är att mycket få propositioner har lagts fram. Sedan valet 1998 har Näringsdepartementet endast avlämnat 22 st egna förslag. Utöver dessa har man lagt fram 13 propositioner som föranletts av EG-direktiv vilka innebär lagstiftningsskyldighet för medlemsstaten Sverige samt en proposition avseende finansieringen av en EG-direktivsproposition.

Departementet har vidare hanterat så många frågor att statsråden inte hunnit sköta Sveriges åtaganden i EU. När det gäller ministerrådsmöten har statsråd från Näringsdepartementet inte deltagit i ett enda energiråd sedan valet 1998. I möten avseende telekommunikationsfrågor har man endast deltagit i hälften. I ministerråden gällande transportfrågor har statsråden varit frånvarande från vart tredje möte, och när det gäller möten om industrifrågor är frånvaron 40 procent. Näringsdepartementet har vidare hanterat ett stort antal viktiga frågor på ett bristfälligt sätt. Sammanslagningen av Telia med Telenor är kanske det tydligaste exemplet. Upphandling av konsulttjänster ett annat. Regelförenklingarna med Simplex-gruppen ett tredje. Introduktionen av Telia ett fjärde. Infrastrukturpropositionen har varit utlovad flera år men inte kommit.

Problemen inom Näringsdepartementets verksamhet är en följd av alltför stor organisation kombinerat med liten politisk ledning. Att ledningen varit alltför liten bekräftades av att departementet i september 2000 utökades med ytterligare ett statsråd, Ulrika Messing. Ansvarig för organisationen och vilka som sitter i ledningen är statsministern.

I Regeringsformen, RF, 7 kap anges att regeringskansliet är indelat i departement. Hur indelningen skall se ut anges däremot inte. Av RF 7 kap framgår också att ärenden skall beredas, syftet är att säkerställa de offentliga beslutens kvalitet.

Konstitutionsutskottet bör granska hur Näringsdepartementet sedan förra valet har fungerat såsom ett kvalitativt beredningsorgan enligt de principer RF anger.

Ola Karlsson