Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths handläggning av tilläggsbudget rörande "Forum för levande historia"

KU-anmälan 2008/09:22 (050-878-2008/09) av Margareta Israelsson (s)

Anmälare: Margareta Israelsson, riksdagsledamot (s)

Datum: 2008-12-04

Dnr 050-878-2008/09

Begäran om granskning av kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroths handläggning av tilläggsbudget rörande "Forum för levande historia"

I tilläggsbudgeten för 2008 (prop. 2008/09:2) finns under utgiftsområde 17 anslaget 28:33 Forum för levande historia ett förslag om att minska anslaget med 1,5 miljoner kronor för att möjliggöra en tillfällig utökning av anslag 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete också det inom UO 17.

I propositionen saknas en motivering till varför denna minskning ska ske. Jag ställde därför under frågestunden den 2 oktober 2008 en fråga till kulturministern där jag bad henne motivera nedskärningen av anslag 28:33. Till min stora häpnad fick jag svaret att det rörde sig om "ett personalärende" som på detta sätt skulle klaras ut. Någon närmare förklaring av varför ett personalärende skulle hanteras på detta sätt fick jag ingen förklaring till.

Jag följde då upp frågan med en interpellation (ip 2008/09:29) i samma ärende. När den besvarades den 21 oktober 2008 yttrade kulturministern bl. a. följande:

"Jag utgår från att Margareta Israelsson trots allt känner till bakgrunden till omprioriteringen. Jag vidhåller att det inte är lämpligt att man här diskuterar ett enskilt personalärende som dessutom uppkom under den förra regeringens tid. Det var kanske dumt av mig att nämna detta över huvud taget i kammaren."

Detta är ett väldigt underligt uttalande. Kulturministern verkar mena att det skulle räcka om hon och jag känner till vilka förhållande som döljer sig bakom förslaget till förändring i budgeten. Regeringens motiv för budgetpropositionen är förvisso ingen privatsak eller något för slutna sällskap. Motiven utgör grunden för ett beslut som riksdagens alla ledamöter bör ha lika och fullständig möjlighet att få information kring.

I kulturutskottets yttrande till finansutskottet rörande tilläggsbudgeten (2008/09:KrU2y) finns angivet att anslagsförändringen avser att "i efterhand reglera vissa personalkostnader gentemot Uppsala universitet". Denna uppgift har utskottet "inhämtat från Regeringskansliet". Här blir det uppenbart att regeringen haft ett motiv till förslaget i tilläggsbudget som inte återfanns i propositionen och som ansvarigt statsråd inte velat informera riksdagen om, trots direkt uppmaning att göra så.

När så slutligen tilläggsbudgeten diskuterades i kammaren den 19 november 2008 tog jag så upp frågan om motiven bakom anslagsförändringen ytterligare en gång. Jag fick då svar av Anna Liliehöök (m) som bland annat sade: "Jag tänker som sagt inte kommentera bakgrunden jag heller. Jag är inte införstådd med exakt vad det rör sig om, men det är som sagt var ett enskilt personalärende som knappast är någonting vi debatterar här i kammaren." samt av Cecilia Wikström (fp) som sade: "Jag känner mycket väl till vad det handlar om, och jag är beredd att efter debatten tala med Margareta Israelsson om det och berätta i detalj vad det handlar om ifall inte Margareta Israelsson redan känner till det."

Förvisso har alla som säger att man inte ska debattera enskilda ärenden i riksdagen rätt. Nu är ju dock regeringens budget utformad på ett så underligt sätt att det bakom ett specificerat förslag till förändring av budgeten ligger enbart ett enskilt personalärende. Att utformningen dessutom sker på ett sådant sätt att det är de verkliga motiven bakom förslaget inte redovisas och, eftersom det rör enskild, inte kan diskuteras i kammaren gör inte saken bättre.

Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att regeringens proposition i denna del inte kan anses uppfylla kravet i RF 9:3 om att riksdagen ska anvisa anslag till angivna ändamål. Ändamålet med regeringens förslag är ju inte att förstärka bidragen till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete utan att ge regeringen möjlighet att disponera medel för ett personalärende som rör andra anslag.

Det finns också all anledning för konstitutionsutskottet att granska om budgetpropositionen kan anses hålla tillräcklig information för att beredningskravet enligt regeringsformen kan anses uppfyllt. Utan de frågor jag vid upprepade tillfällen ställt hade riksdagen inte haft kännedom om regeringens verkliga avsikter med propositionen i denna del. Även om beredningskravet i regeringsformen är allmänt hållet, måste det väl ändå vara så att det förutsätter att regeringen lämnar en fullständig redogörelse av vad man avser med sina förslag. Det är i detta exempel tyvärr närmare till att beteckna regeringens agerande som direkt vilseledande.

Jag vill därför att konstitutionsutskottet granskar lämpligheten i regeringens agerande avseende anslagen 28:2 och 28:33 på UO 17 i samband med tilläggsbudgeten (2008/09:2).

Margareta Israelsson