Granskning av regeringens beräkningar av reduktionspliktens effekter

KU-anmälan 2024/25:18 (321-2024/25) av ANNA-CAREN SÄTHERBERG, ELIN SÖDERBERG, KAJSA FREDHOLM (S), (MP), (V)

ANNA-CAREN SÄTHERBERG, ELIN SÖDERBERG, KAJSA FREDHOLM
Riksdagsledamot (S), (MP), (V)
2024-10-17
Dnr 321-2024/25

Anmälan av regeringens beräkningar av reduktionspliktens effekter

Under en pressträff den 27 augusti 2024 presenterade regeringen en ny reduktionsplikt och sänkt drivmedelsskatt. I presentationen står det att ”den nya reduktionsplikten innebär att Sverige väntas nå ESR-målet”. Det sades också av klimatminister Romina Pourmokhtari att förslagen konkretiserar regeringens planer på att uppfylla klimatmålen i EU, eftersom den nya reduktionsplikten innebär en utsläppsminskning på drygt 2 miljoner ton fram till år 2030 när skattesänkningar på drivmedel räknas in.

Klimatministern fick uttryckligen frågan om förslagen innebär att Sverige kommer att klara klimatmålen till 2030. Svaret blev då att förändringen innebär att vi lever upp till Sveriges klimatmål till 2030 utifrån de parametrar regeringen kan räkna på just nu.

Regeringen presenterade inga beräkningar för sina slutsatser. När beräkningarna efterfrågades av journalister ville regeringen inte redovisa dessa.

Därefter har uppgifter från SVT visat att det är underlag från Naturvårdsverket som ligger till grund för Finansdepartementets beräkningar av utsläppseffekten. Underlaget innehåller dock två scenarier som Naturvårdsverket bedömer vara lika sannolika. I det ena scenariot innebär den nya höjda reduktionsplikten att Sverige klarar EU:s klimatmål på marginalen (underskottet i LULUCF ej inräknat). Men i det andra scenariot är Sverige fortfarande långt ifrån att klara målet. I intervjuer med SVT beskrev både klimatminister Romina Pourmokhtari och finansministern Elisabeth Svantesson scenariot där Sverige klarar klimatmålen för ett ”huvudscenario”. Enligt Naturvårdsverket har något ”huvudscenario” aldrig presenterats.

Ställd inför frågan hävdar klimatministern att hon inte kände till mer än ett ”huvudscenario”. Klimatministern hävdar att Naturvårdsverket presenterat scenarion till Regeringskansliet, som gjort beräkningar som sedan presenterats för ministern.

Under ett möte med miljö- och jordbruksutskottet den 1 oktober och pressträffen om Klimatredovisningen i 2025 års budgetproposition den 18 september valde klimatministern att nämna två scenarier – ett ”beslutsscenario” respektive ”känslighetsscenario”.

Detta agerande väcker en hel del frågor om regeringens hantering och om det är möjligt att statsråden inte känt till att det funnits olika senarior som visat vitt skilda utfall. Vidare måste frågan ställas hur beredningen i Regeringskansliet går till och vad ansvariga statsråd gör för att säkerställa att kvaliteten på beslutsunderlagen är fullgod och ger allmänheten en rättvisande bild av sakförhållandena som enligt regeringen ska leda till att Sverige når ESR-målet inom EU till 2030 (underskottet i LULUCF ej inräknat).

Med anledning av vad som beskrivits ovan bör konstitutionsutskottet granska regeringen och berörda statsråds hantering av ärendet med den nya reduktionsplikten.

Anna-Caren Sätherberg

Elin Söderberg

Kajsa Fredholm