Granskning av justitieministerns och utrikesministerns hantering av rättegången mot Joakim Medin

KU-anmälan 2026/27:19 (342-2026/27) av HÅKAN SVENNELING (V)

HÅKAN SVENNELING
Riksdagsledamot (V)
2026-10-12
Dnr 342-2026/27

Granskning av justitieministerns och utrikesministerns hantering av rättegången mot Joakim Medin

Den svenske journalisten Joakim Medin greps i Istanbul den 27 mars 2025 när han reste till Turkiet för att rapportera om den politiska utvecklingen i landet med anledning av protesterna mot gripandet av Istanbuls borgarmästare Ekrem İmamoğlu. Turkiska åklagare har därefter väckt åtal med anklagelser om bland annat medlemskap i en terroristorganisation och spridning av terrorpropaganda, anklagelser som enligt åtalet är kopplade till hans journalistiska arbete och rapportering om den kurdiska frågan. Medin och hans försvar bestrider samtliga anklagelser och menar att åtalet bygger på legitim journalistisk verksamhet. Fallet har väckt omfattande internationell kritik från pressfrihetsorganisationer samt från Europaparlamentet, som har krävt att åtalet läggs ned.

Efter 51 dagar i turkiskt fängelse släpptes Joakim Medin den 17 maj 2025. I samband med frisläppandet dömdes Medin till en villkorlig dom på elva månader och sju dagar för åtalspunkten ”förolämpning av presidenten”. De andra delarna av åtalet kvarstod, även om Medin tilläts resa hem till Sverige.

Turkiet begärde rättshjälp från Sverige. Justitiedepartementet behandlade Turkiets begäran och avslog förfrågan. Enligt departementets översättning handlade frågan om utlämning av Joakim Medin till Turkiet, trots att han fått lämna landet efter den tidigare domen.

I efterhand har det visat sig att översättningen av begäran från Turkiet varit felaktig och att Turkiets begäran avsåg rättshjälp i form av förhör från Sverige till den turkiska rättegången, ett förhör som Joakim Medin ställt sig positiv till att medverka till. Men då Justitiedepartementet avslog den turkiska ansökan var ett förhör från Sverige inte möjligt. I efterhand har justitieminister Gunnar Strömmer erkänt att det blivit fel i översättningen och möjligtvis i beslutet. Som en konsekvens av Regeringens agerande har den turkiska rättegången blivit uppskjuten vid ett flertal tillfällen.

I efterhand har det visat sig att Sverige sen tidigare känt till att Turkiet haft en efterlysning på Joakim Medin och fjorton andra svenskar.

Jag vill att Konstitutionsutskottet ska granska justitieministerns och utrikesministerns agerande. Att utskottet ska granska kommunikationen mellan Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet gällande Joakim Medins fall. Varför det uppstod en annan uppfattning att den turkiska förfrågan avsåg utlämning snarare än det som rapporterat tydligt och klart i media att det avsåg rättshjälp.

Jag vill att Konstitutionsutskottet ska granska om det är rätt av Regeringen att inte informera svenska medborgare som uppenbarligen inte begått handlingar som är brottsliga i Sverige att man har kännedom att det finns en efterlysning på rörande dem.

Det kan också vara relevant att granska om det finns liknande fall inom myndighetens verksamhet där bristande översättningen i sig leder till felaktiga beslutsunderlag.

Håkan Svenneling