Granskning av infrastrukturministerns ledning och hantering av ärendet kring nedstägningen av Lantmäteriets arkiv

KU-anmälan 2024/25:35 (1003-2024/25) av MIKAEL LARSSON (C)

MIKAEL LARSSON
Riksdagsledamot (C)
2025-01-31
Dnr 1003-2024/25

Granskning av infrastrukturministerns ledning och hantering av ärendet kring nedstägningen av Lantmäteriets arkiv

I maj 2024 stängdes Lantmäteriets arkiv plötsligt ned och en rad myndigheter, kommuner och andra som förlitar sig på tillgången till arkivuppgifterna fick utan förvarning det betydligt svårare att få tillgång till nödvändiga underlag till projektplanering, byggprojekt och andra samhällsviktiga och -nyttiga verksamheter. Anledningen till nedstängningen uppgavs av Lantmäteriet vara att man upptäckt brister i hanteringen av utlämnandet av allmänna handlingar på grund av att sekretessbelagd information fanns tillgänglig i vissa av myndighetens externa digitala tjänster.

Lantmäteriet kunde av säkerhetsskäl inte uttala sig om vilken typ av information som lämnat ut, eller vilken skada ett sådant utlämnande eventuellt åsamkat samhället. Man kunde därför heller inte uppge vem eller vilka som laddat ned sekretessbelagd information.

Såsom bland andra Expressen rapporterat var detta emellertid inte en ny upptäckt under våren 2024, utan ett problem som varit välkänt inom myndigheten under flera års tid. Flera höga chefer har under lång tid lyft problemen och varit tydliga med vilka åtgärder som skulle komma att bli nödvändiga. Myndigheten har trots denna vetskap högst medvetet prioriterat kundnöjdhet och tillgänglighet framför säkerhet och integritet. Här är det också avgörande att komma ihåg att Lantmäteriet är en beredskapsmyndighet, med särskild betydelse för samhällets civila beredskap. Beredskapsmyndigheter ska till exempel ha god förmåga att bl.a. motstå hot och risker och förebygga sårbarheter. De konsekvenser denna hantering haft för Sveriges säkerhet är svår att överblicka.

Som en konsekvens av hanteringen av nedstängningen och de omständigheter som ledde till detta meddelade regeringen att Lantmäteriets generaldirektör inte längre hade regeringens förtroende, och hon fick lämna sin post. I Expressens utförliga rapportering har det emellertid framkommit att generaldirektören, trots att hon medger att hon inte varit fullt transparent med regeringen i fråga om de problem man varit medveten om under en längre tid, ändå ansåg att man på departementet förstod såväl problemets omfattning som dess seriositet.

Mot bakgrund av dessa uppgifter, och frågans allvar, vill jag att konstitutionsutskottet granskar infrastrukturminister Andreas Carlsons ledning och hantering av ärendet i fråga, inklusive vad – och när - han fått tillräcklig vetskap och information om problemet och dess omfattning.

Mikael Larsson