Fråga om utrikesminister Margot Wallströms samråd med EU-nämnden angående ståndpunkt om EU:s militära operation i Medelhavet

KU-anmälan 2015/16:29 (1232-2015/16) av Ulrika Karlsson (M)

ULRIKA KARLSSON
Riksdagsledamot (M)
2016-01-27
Dnr 1232-2015/16

Granskning av utrikesminister Margot Wallströms bristfälliga samråd med riksdagens EU-nämnd angående ståndpunkt om EU:s militära operation i Medelhavet.

Regeringens hantering av EU-politiken har kantats av bristande intern samordning och usel eller ingen förankring. Den bristfälliga interna samordningen har många gånger lett till handlingsförlamning i EU-arbetet och otydlighet inför riksdagens EU-nämnd. Moderaterna har i EU-nämnden vid upprepade tillfällen påtalat bristande underlag, för korta tidsfrister och otydliga mandat. Vi har även sett exempel på att regeringen ignorerar EU-nämndens ställningstaganden eller underlåter att uppfylla samrådsskyldigheten och helt enkelt rundar riksdagen. Trots upprepade, uttalade krav på kvalitetssäkring och tydlighet, kritik från KU gällande bristande uppfyllelse av samrådsskyldighet och vikten av att regeringen fullföljer EU-nämndens mandat ser vi ingen bättring från regeringen. Regeringens agerande i och gentemot EU-nämnden är inte bara ett uttryck för nonchalans gentemot riksdagen utan riskerar även Sveriges inflytande i EU. Moderaterna begär därför genom nio anmälningar att konstitutionsutskottet gör en bred granskning av regeringens hantering av EU-politiken med utgångspunkt i regeringens agerande gentemot riksdagen.

Den 18 maj 2015 skickade regeringen frågan om upprättande av Europeiska unionens militära operation i södra centrala Medelhavet (EUNAVFOR MED) till riksdagens EU-nämnd för skriftligt samråd. EU-nämnden fick då mindre än två timmar på sig att lämna eventuella synpunkter. Om EU-nämndens ledamöter inte lämnar några synpunkter så erhåller regeringen mandat för sin ståndpunkt genom så kallat tyst medgivande. Den korta tidsfristen som gavs den 18 maj 2015 var inte en engångsföreteelse. Vid flera tillfällen har EU-nämnden fått mindre än två timmar på sig att ta ställning, vilket inte kan anses vara rimlig tid (jämför exempelvis skriftligt samråd den 28 april 2015, den 18 maj 2015 och den 2 september 2015).

EU-nämndens beslut genom skriftliga samråd har ökat de senaste åren. Under detta riksdagsår har dessutom ett flertal beslut som skulle tas på EU-nämndens möten skjutits upp till skriftliga samråd. Detta eftersom regeringens underlag har varit så dåligt förberedda att krav framställts om att beslutet ska tas senare. EUnämndens ledamöter har alltså att hantera bristfälliga och dåligt förberedda underlag från regeringen både vid EU-nämndens möten och vid skriftliga samråd, men även ett ökande antal skriftliga samråd.

Frågan från den 18 maj 2015 visar även att skriftliga samråd tenderar att gälla allt större och viktigare frågor, där samråd under ett av EU-nämndens möten hade varit lämpligare. Möjligheten att ställa frågor för att få klarhet i det mandat som regeringen söker blir lidande när samrådet sker skriftligen.

KU har tidigare uttryckt att utskottet förutsätter att regeringen noggrant överväger behovet av att företrädesvis begära att beslutspunkter tas bort från A-punktslistor inför rådsmöten där samråd inte kan slutföras under en skälig tidsrymd (bet 2009/10: KU20 s. 39). Det är alltså fullt möjligt för regeringen att begära att vissa beslut tas bort från rådets möte ifall man bedömer att frågan är så pass viktig eller känslig att den kräver mer tid än ett par timmar för EU-nämnden att ta ställning till.

Med anledning av vad som anförts bör konstitutionsutskottet granska om utrikesminister Margot Wallström (S) brustit i uppfyllandet av sina grundlagsstadgade informations- och samrådsskyldigheter gentemot riksdagen genom att inte ge EU-nämndens ledamöter rimlig tidsfrist för att ta ställning.

Ulrika Karlsson