Den tidigare och nuvarande regeringens uttalanden i frågan om svenskt deltagande i Europeiska monetära unionens

KU-anmälan 1994/95:13 (500-1994/95) av Peter Eriksson (mp)

Peter Eriksson
Riksdagsledamot (mp)
1995-08-01
Dnr 500-1994/95

SVENSKT DELTAGANDE I EMU

Frågan om svenskt deltagande i EU:s tänkta valutaunion var före folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU lika aktuell som idag. Dock är det lika oklart som tidigare om Sverige enligt avtalet med EU har rätt att självständigt besluta om ett inträde eller om vi är bundna av att gå in i EMU den dag Sverige uppfyller konvergenskriterierna. Före folkomröstningen hävdade många företrädare för ja-sidan, bl a dåvarande Europaminister Ulf Dinkelspiel, att Sverige självständigt kan fatta detta beslut eftersom det klargjorts i avtalet. Idag, efter inträdet i EU, hävdar den nuvarande statsministern Ingvar Carlsson samma sak.

Alltfler andra bedömare menar dock att Sverige enligt avtalet är tvingat att gå in i valutaunionen då vi uppfyller konvergenskriterierna. Uppenbarligen anser EU-kommissionen detta liksom många svenska sakkunniga, t ex professor Ulf Bernitz, enligt Sydsvenska Dagbladet 20/7 -95. Vidare anser Ulf Bernitz att den tyska författningsdomstolens omtalade beslut i frågan inte alls innebär att Tyskland har rätt att säga nej till deltagande i tredje fasen av EMU.

Jag önskar att konstitutionsutskottet genomför en granskning av sakförhållandena, dvs vad som sägs i avtalet, i de danska och brittiska undantagen som kopplats till Maastrichtfördraget, i den tyska författningsdomstolens beslut m.m. och hur detta sammantaget bör tolkas för svensk del. Dessutom vill jag att KU granskar de uttalanden som tidigare statsrådet Dinkelspiel och nuvarande statsministern Carlsson gjort i frågan. Har de ljugit eller vilselett svenska folket? Är det riktigt när Sydsvenska dagbladet hävdar att Ingvar Carlsson ljugit när han hänvisat till ett hemligstämplat protokoll i avtalet som en garanti för att Sverige kan avstå från deltagande i EMU.

Jag vill också att KU undersöker vad en svensk vägran att delta i EMU innebär juridiskt i det fall då detta måste ses som ett avtalsbrott. Vilka följder får det? Blir detta i så fall en fråga för EU:s domstol? Vilka sanktionsmöjligheter har domstolen o.s.v.

Jag menar att Sverige inte bör delta i EU:s tänkta valutaunion. Ett deltagande innebär i förlängningen det helt avgörande steget från en självständig stat till en delstat i en stormakt. Jag menar också att det sannolikt blir till stor skada för Europas ekonomier om valutaunionen kommer till stånd. Det är dock av stort värde för diskussionen att sakförhållandena klargörs så att riksdagen och svenska folket vet vad en svensk vägran att delta innebär och om svenska folket blivit fört bakom ljuset.

Peter Eriksson