Utredning om märkningssystemet för vissa oljeprodukter samt kartläggning av den utveckling som sker inom området n utveckling som sker inom området

Kommittédirektiv 1993:138

Utredning om märkningssystemet för vissa oljeprodukter samt kartläggning av den utveckling som sker inom området n utveckling som sker inom området

Innehåll

• Mitt förslag
• Bakgrund
• Uppdraget
• Hemställan
• Regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Dir. 1993:138

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utvärdera märkningssystemet för vissa oljeprodukter samt att kartlägga den utveckling som sker inom området.

Bakgrund

För oljeprodukter utgår skatt i form av energiskatt och koldioxidskatt och i förekommande fall även svavelskatt.

Riksdagen beslöt i december 1992 att kilometerskatten för dieseloljedrivna fordon skulle avskaffas den 1 oktober 1993 och ersättas med en särskild skatt på dieselolja. Denna skatt skulle dock enbart tas ut på sådan olja som används för framdrivande av personbil, buss och lastbil. För att skilja denna olja från olja som används för andra ändamål beslöt riksdagen att ett märkningssystem skulle införas. Märkningen skulle göras på den olja som inte omfattas av dieseloljeskatten (lågbeskattad olja) nämligen olja som huvudsakligen används för uppvärmningsändamål och för drift av traktorer, motorredskap och fritidsbåtar.

I lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter (dieseloljeskattelagen) anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka märkämnen som skall användas och vilka mängder som skall tillsättas.

I betänkandet "Skatt på dieselolja" (SOU 1992:53) angavs att följande krav borde ställas på de tillsatsämnen som skall användas vid märkning av oljeprodukter
- Lätt att hantera
- Goda egenskaper även vid låga temperaturer
- Minimum av hälsovådliga och miljöfarliga effekter
- Lätt att kontrollera vid poliskontroller och ge tillförlitliga utslag
- Stabilt och enkelt att hantera vid laboratoriekontroller
- Lätt att urskilja även vid små mängder i oljevolymen
- Svårt att avlägsna från oljeprodukten

Med anledning av Riksdagens beslut att lågbeskattad olja skulle märkas på visst sätt har regeringen efter sedvanlig beredning inom regeringskansliet i förordningen (1993:187) om märkning av vissa oljeprodukter m.m. föreskrivit att märkämnet N-etyl-N-[2-(1-isobutoxietoxi) etyl](4-fenylazofenyl)amin (produktnamn Solvent Yellow 124) och att ett stabilt blått färgämne, som är ett derivat av 1,4-diamino- antrakinon skall användas. Märkämnet skall tillsättas till en mängd av minst 5 och högst 6 mg per liter. Färgämnet skall tillsättas i sådan mängd att oljan får en klar grön färg. Till grund för regeringens beslut låg Riksskatteverkets rapport "PM angående utformningen av ett svenskt system för märkning av lågbeskattade oljeprodukter" samt remissbehandlingen av densamma.

De flesta västeuropeiska länder har, precis som Sverige, betydande skatteskillnader mellan olja för uppvärmningsändamål och dieselolja för fordonsdrift och försöker därför hindra undandragande av skatt genom olika typer av märkningssystem av oljeprodukter. EG-kommissionen väntas inom kort föreslå vissa gemensamma regler om märkämnen m.m. som skall kunna användas parallellt med nationella märkmetoder. Numera har även Norge, som tidigare var det enda landet tillsammans med Sverige som hade kilometerskatt, övergått till dieseloljeskatt och därmed märkning av lågbeskattad olja.

Uppdraget

En förutsättning för att i praktiken kunna ha ett system med olika skatt på samma produkt beroende på användningssätt är, såsom också gäller i andra länder med differentierad skatt, att den lågbeskattade oljan märks på något sätt.

Det svenska märkningssystemet måste kunna användas jämsides med de system som används i våra grannländer och tillsammans med den märkningen som skall gälla inom EU.

Det märk- och färgämne som f.n. används i Sverige har valts bl.a. för att undvika onödiga risker för hälsa och miljö. I samband med framförallt yrkesmässig användning av dieselbränsle där märk- och färgämnet tillsatts har hälsoeffekter påtalats. Det är därför angeläget med en fördjupad studie som klargör huruvida den riskbedömning som hittills gjorts är riktig. För detta ändamål bör en särskild utredare tillkallas. Utredaren bör härutöver kartlägga utvecklingen av oljemärkning och hithörande testmetoder som pågår i andra länder och inom EU och i vidare bemärkelse utvärdera det nuvarande systemet för märkning av oljor. Även andra tillsatsers effekter på hälsa och miljö bör studeras. Eventuella förslag till förändringar skall utgå från att märkningssystemet skall vara kvar. Förslagen skall dessutom uppfylla tidigare nämnda krav på tillsatsämnen, varvid särskilt hälso- och miljöaspekterna bör beaktas.

Dieseloljeskattelagens tillämpningsområde ses f.n. över av Utredningen (Fi 1992:15) om teknisk översyn av energibeskattningen. Användningsområdet för märkt, lågbeskattad, dieselolja är för närvarande vidare enligt svenska regler jämfört med vad som gäller enligt de bestämmelser på mineraloljeområdet som EG har antagit. Eftersom det skattepliktiga områdets omfattning har betydelse för märkningen bör samråd äga rum med nämnda energiskatteutredning. Utredaren bör bedöma effekterna i olika hänseenden av en begränsning av rätten att använda lågbeskattad olja.

Utredaren bör samråda med berörda myndigheter och beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) samt i direktiven angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av maj månad 1994. Utredaren bör dock med förtur redovisa den fördjupade studien såvitt gäller de nu föreskrivna märk- och färgämnenas hälsoeffekter och med beaktande av tidigare nämnda krav på tillsatsämnen föreslå de åtgärder som studien kan påkalla.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om skatter

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att utvärdera märkningssystemet för vissa oljeprodukter och att kartlägga den utveckling som sker inom området samt

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.