Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utredning om beräkningar av statens inkomster och utgifter

Kommittédirektiv 1994:40

Utredning om beräkningar av statens inkomster och utgifter

Innehåll

Dir. 1994:40

Beslut vid regeringssammanträde den 19 maj 1994 


Sammanfattning av uppdraget


En särskild utredare tillkallas för att se över och föreslå förbättringar i frågan om beräkningar och analyser av statens inkomster, uppföljning av statens utgifter samt budgetprognoser.
Bakgrund


Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt sin instruktion (SFS 1988:80, ändrad senast 1993:99) göra två beräkningar per år avseende statsbudgetens inkomster för nästkommande budgetår som underlag för inkomstberäkningarna i budget- respektive kompletteringspropositionen.


RRV skall vidare regelbundet göra prognoser över utfallet av statsbudgeten och redovisa statsbudgetens utfall för det senaste budgetåret.
RRV skall i samband med budgetprognoserna och enligt ett särskilt uppdrag även göra prognoser över statens lånebehov.
Utgångspunkter för uppdraget


För utformningen av den ekonomiska politiken är det av stor vikt att regering och riksdag har ett så korrekt och fullständigt underlag som möjligt för beräkningar och bedömningar av statens finanser såväl på kort sikt som lång sikt. Detta gäller prognoser av såväl statens inkomster som utgifter.


Det är angeläget att beräkningarna följs upp på ett sådant sätt att de kan tjäna som underlag för eventuella förändringar av den ekonomiska politiken.


De beräkningar och analyser som presenteras har stor betydelse också för andra intressenter. Det är därför angeläget att t.ex. statens upplåningsbehov kan redovisas på ett korrekt och lättöverskådligt sätt även för att underlätta bl.a. de finansiella marknadernas funktion.


Stora regelförändringar, såsom bl.a. skattereformens genomförande åren 1990 och 1991, har inneburit ökade krav på metodförbättringar vad avser inkomstberäkningarna. Behovet att kartlägga och analysera effekterna av förändringar i beteendemönstret hos skattskyldiga och betalningsmottagare har ökat.


Det finns, bl.a. mot denna bakgrund, behov av en översyn av inkomstberäkningar och budgetprognoser. Översynen bör innefatta både beräkningarnas precision och de analysmetoder som används i samband med redovisningen av bl.a.
förändringarna mellan olika beräkningstillfällen.


Utöver den fortlöpande metodutveckling som sker inom ramen för RRV:s beräkningsarbete har RRV påbörjat ett arbete med att utveckla beräknings-
och analysmodeller. I det arbetet ingår även att förbättra kvaliteten i de grunddata från bl.a. statliga myndigheter som RRV är beroende av för sina beräkningar. Det är angeläget att detta utvecklingsarbete drivs vidare. Samtidigt är informationsflödet när det gäller prognoser och beräkningar av olika slag mycket omfattande och inbegriper ett stort antal centrala producenter och användare. Det finns därför skäl att se över användarbehov och produktionsmetoder i ett vidare perspektiv för att effektivisera samverkan mellan informationslämnare och prognos- och statistikproducenter.
Uppdragets inriktning


En särskild utredare skall se över och föreslå förbättringar vad gäller beräkningar, analyser och prognoser av statens inkomster, uppföljning av statens utgifter och prognoser av statsbudgeten och statens lånebehov.


Utredaren skall även kartlägga olika användares behov av information och särskilt studera användarkraven med avseende på precision, detaljeringsgrad, tillförlitlighet och analys samt beräkna kostnaderna för att tillmötesgå kraven. Därefter skall utredaren studera i vilken mån nuvarande beräkningsförfarande motsvarar de skilda användarbehoven.
Utredaren skall därför särskilt studera följande:
-         Antaganden. Möjligheterna att i större utsträckning utnyttja



utfallsdata som en indikator för den ekonomiska utvecklingen bör prövas.
-         Prognosmetoder. Felkällor i prognoserna bör kartläggas. Förslag



till förbättringar bör tas fram.
-         Informationsinsamling. Informationsinsamlingen och samarbetet



mellan berörda myndigheter bör studeras.
-         Presentation och analys. Förslag till hur presentation och



analys av beräkningsresultaten kan förbättras bör lämnas.
-         Förslag till utformning av en löpande kvalitetsredovisning bör



tas fram.


Utredaren bör också utreda och föreslå områden inom prognosverksamheten där ett utökat samarbete mellan RRV och Riksgäldskontoret, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Riksskatteverket bör övervägas.


De olika verksamheterna som omfattas av i utredningsuppdraget är följande:
Inkomstberäkningarna


Beträffande inkomstberäkningarna skall utredaren se över beräkningarna och prognosmetoderna och särskilt studera beräkningarnas precision och tillförlitlighet. Utredaren skall även bedöma kvaliteten på grunddata och ange hur de i förekommande fall kan förbättras.  Utredaren skall även se över de analyser som görs samt de metoder för att bl.a. förklara avvikelser mellan olika beräkningar som nyttjas.
Utgiftsuppföljning


Utredaren skall se över hur den löpande uppföljningen av utgifterna sker och hur denna används i analyserna av den statsfinansiella utvecklingen.
Utredaren skall även analysera metoderna för utgiftsfördelningen inom t.ex. realekonomiska områden och ändamål. Utredaren skall även lämna förslag om hur statsmakternas löpande utgiftsuppföljning kan utvecklas.


Inom Finansdepartementet pågår ett utvecklingsarbete rörande en förbättrad styrning, budgetering och redovisning av statens finanser och verksamheten. Utredaren bör fortlöpande hålla sig informerad om arbetet i de delar som har beröring med föreliggande uppdrag.
Budgetprognoserna


Utredaren skall se över arbetet med budgetprognoserna (inklusive beräkning av statens lånebehov) samt i förekommande fall föreslå förbättringar i prognosmetoder, beräkningsförfaranden och kvalitet i grunddata.


Det är angeläget att prognoser och bedömningar är väl sammanlänkade med bedömningen av den ekonomiska utvecklingen.
För samtliga delar gäller därför att utredaren skall studera hur de beräkningar som RRV gör för de olika utgiftsanslagen och inkomsttitlarna kan kopplas till den makroekonomiska bedömning som görs bl.a. av Konjunktur-
institutet och Finansdepartementet. I detta ingår att värdera både metoder och kompetens för en sådan koppling. En av de frågor som skall analyseras är hur dessa utfall skall kunna utgöra en snabb indikator på eventuella förändringar i den ekonomiska utvecklingen.
Vidare skall kraven på och formerna för samarbetet mellan RRV och de uppgiftslämnande myndigheterna studeras.


Utredaren skall redovisa sina slutsatser och analyser samt lämna förslag till förändringar och förbättringar av beräkningarna och analyserna.


Utredaren skall som kunskapsgrund för sitt arbete bl.a. inhämta erfarenheter från motsvarande verksamheter i andra jämförbara länder.
Utredningsarbetet


Utredaren skall bedriva sitt arbete i nära samarbete med RRV. Vidare skall utredaren samråda med Konjunkturinstitutet och Riksgäldskontoret.
Arbetet bör bedrivas i kontakt med Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, andra myndigheter samt Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet vars uppgiftslämnande är av stor betydelse för nu aktuella beräkningar och prognoser samt med vissa expertfunktioner inom Finansdepartementet.


Utredaren skall beakta de särskilda krav som ett eventuellt svenskt medlemskap i EU kan komma att ställa.


Utredaren skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).


Vidare skall utredaren beakta regeringens kommande uppdrag till RRV att utreda förutsättningarna för RRV att ta över arbetet med de långsiktiga konsekvenskalkylerna (LK).


Det står utredaren fritt att överväga också andra frågor som har nära samband med utredningsuppdraget.


Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 mars 1995.