Tilläggsdirektiv till bostadsrättsvärderingskommittén (Fi 1989:01) och fastighetsskatteutredningen (Fi1990:13)
Innehåll
Dir. 1991:60
Statsrådet Åsbrink anför.
Jag föreslår att bostadsrättsvärderingskommittén och fastighetsskatte utredningen ges tilläggsdirektiv i anledning av att skattereglerna
föreslås bli anpassade till den nya bostadsfinansieringen samt därmed
sammanhängande frågor. Vidare föreslår jag att ett närmare samarbete or ganiseras mellan de båda utredningarna.
Genom 1990 - 1991 års skattereform har i flera avseenden nya regler
införts på skatteområdet. Bl.a. har bostadsbeskattningsreglerna
förändrats i så måtto att skatt i ökad utsträckning nu tas ut genom
fastighetsskatt. En sådan omläggning har i sin helhet genomförts
beträffande egnahemmen för vilka fastighetsskatten har ersatt
schablonintäktsbeskattningen. Vissa hyresintäkter och andra intäkter
från sådana fastigheter redovisas i inkomstslaget kapital, där också
ränteavdragen görs.
Vad avser allmännyttiga och liknande bostadsföretag samt vissa bostads rättsföreningar har förändringarna emellertid hittills inte innefattat
schablonintäktsbeskattningen. Den schablonintäkt som påförs dessa bo stadsföretag redovisas dock numera i inkomstslaget näringsverksamhet.
Enligt direktiven för bostadsrättsvärderingskommittén (Fi 1989:01), BVK,
är kommittén oförhindrad att behandla frågan om huruvida denna
beskattningsmetod skall användas även fortsättningsvis (jfr dir.
1989:27).
Huvuduppgiften för BVK är emellertid att finna en bättre metod än den
nuvarande för fastighetstaxering av sådana flerfamiljshus som ägs av bo-
stadsrättsföreningar. I direktiven betonas det angelägna i att den typ
av taxeringsvärden som föreslås skall kunna användas som underlag för
fastighetsskatt.
Uttaget av fastighetsskatt sker på basis av taxeringsvärdet. Det pågår
även en översyn av underlaget för fastighetsbeskattningen som utförs av
fastighetsskatteutredningen (Fi 1990:13), FSU. Enligt sina direktiv
(dir. 1990:58) skall FSU bl.a. belysa effekterna av olika
beskattningsunderlag i bostadspolitiska, fördelningsmässiga och andra
hänseenden. Därvid påpekas att analysen bör beakta den prispåverkan som
bostadssubventioneringen kan ge upphov till.
Riksdagen har nyligen antagit ett nytt bostadsfinansieringssystem som
skall tillämpas från och med den 1 januari 1992. Systemet omfattar såväl
egnahem som hyreshus och bostadsrättshus. Det nya systemet förutsätter
att reglerna för både den löpande beskattningen och realisationsvinstbe skattningen justeras i vissa avseenden.
Inom finansdepartementet har mot denna bakgrund utarbetats en promemoria
om skatteregler för ny bostadsfinansiering (Ds 1991:38) som kommer att
presenteras inom kort. Promemorian kommer att remissbehandlas under
sommaren 1991 och avsikten är att dess förslag, efter sedvanlig
beredning, skall leda till lagstiftning senare under året.
De förändrade reglerna om bostadsfinansieringen utgör i sig ett nytt
moment att analysera i BVKs och FSUs arbete. Därtill kommer de före slagna justeringarna i skattereglerna som utarbetats inom finansdepar tementet. Eftersom båda utredningarna arbetar på att undersöka basen för
bostadsskatteuttaget, om än med olika utgångspunkter och inriktning,
anser jag det vara en fördel om deras analyser av de nytillkomna om ständigheterna kan samordnas. Jag finner därför anledning att ge dem
gemensamma tilläggsdirektiv.
Delvis ändrade regler för realisationsvinstberäkningen I promemorian om skatteregler för ny bostadsfinansiering föreslås åt gärder för att anpassa den löpande beskattningen till det nya finan-
sieringssystemet. Således lämnas där förslag till regler om skattebe handlingen av investeringsbidrag, skattekompenserande räntebidrag,
realräntebidrag och räntelån.
I promemorian aktualiseras även utformningen av realisationsvinstbe-s kattningen vid avyttring av bostadsrätter. Därvid behandlas också frågor
som inte omedelbart betingas av den nya bostadsfinansieringen, även om
det finns ett samband. Det förslag jag nu syftar på gäller slopad genom syn vid tillämpning av den s.k. huvudregeln som gäller vid realisations-
vinstberäkningen. Någon förändring föreslås däremot inte för beräkning
av realisationsvinst enligt takreglerna. Jag skall i korthet förklara
vad detta innebär.
De nuvarande reglerna om beräkning av realisationsvinst vid avyttring av
bostadsrätt enligt huvudregeln innebär i praktiken att den vinst som
uppkommer sedan anskaffningspriset avräknats från försäljningssumman,
skall justeras på ett visst sätt mot bostadsrättsföreningens
förmögenhetsförhållanden. Hänsyn skall nämligen tas till den förändring
som inträffat i föreningens förmögenhet mellan tidpunkten för
anskaffandet och tidpunkten för avyttringen av bostadsrätten. Om
föreningens skulder mellan dessa tidpunkter har ökat, skall
realisationsvinsten öka med bostadsrättens del därav. Har före ningsskulderna minskat, nedjusteras i stället realisa-tionsvinsten på
motsatt vis. Dessa genomsynsregler innefattar också regler om avdrags rätt för den skattskyldige för dennes andel av föreningens kostnader för
ny-, till- och ombyggnader samt för vissa värdehöjande åtgärder.
En alternativ metod för beräkning av realisationsvinsten är takreglerna.
De innebär att vinsten beräknas som en viss procentuell andel av
försäljningssumman. Även i detta fall justeras vinsten med avseende på
föreningens förmögenhetsförhållanden, dock med den skillnaden att det
avgörande här enbart är förhållandena vid avyttringstillfället.
Genomsynsreglerna tar således hänsyn till de ekonomiska förpliktelser
som bostadsrättshavaren ikläder sig genom att vara medlem i en bo-stads rättsförening. Metoden hade delvis sin motsvarighet redan enligt de
äldre reglerna, genom avdragsrätt för kapitaltillskott till föreningen.
Det nya som tillförts lagstiftningen med genomsynen är i princip att
även kapitalöverföringar från föreningen till medlemmen blir beskattade
vid avyttring av bostadsrätten.
Promemorians förslag om att slopa genomsynen vid tillämpning av
huvudregeln vid realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter har moti verats av främst de praktiska komplikationer som uppkommer. I första
hand avses de svårigheter som är förknippade med den enskildes avdrags rätt för sin andel av vissa föreningsutgifter, nämligen dels
möjligheterna att få fram ett korrekt underlag, dels de många gånger
besvärliga bedömningar som är nödvändiga. I den nyss nämnda promemorian
har motiven för förslaget att i visst avseende slopa genomsynen närmare
utvecklats.
Promemorians förslag kan leda till otillfredsställande effekter på grund
av att resultatet av vinstberäkningen i vissa fall inte blir helt
korrekt om den sker enligt en huvudregel utan genomsyn. Detta gäller om
förhållandena är sådana att de avgifter för den löpande verksamheten som
de boende betalar till bostadsrättsföreningen (årsavgiften) varit högre
eller lägre än vad som - sett i ett längre tidsperspektiv - är
nödvändigt för att finansiera det löpande underhållet inklusive normal
fondering för inre och yttre underhåll av större beskaffenhet. I det
avseendet kan genomsynsreglerna sägas innebära att konsekvenserna av för
höga resp. för låga avgifter korrigeras genom beskattningsreglerna.
Detta bortfaller i och med en slopad genomsyn, vilket i princip innebär
ökade möjligheter för föreningarna att skattefritt finansiera
bostadsrättshavarnas kostnader genom upptagande av lån.
Enligt min mening kan det vara motiverat att låta utreda om de skatte mässiga och ekonomiska effekterna som följer av att man slopar genom synen vid tillämpningen av huvudregeln för realisationsvinstbeskatt ningen kan motverkas på annat sätt.
Jag har tidigare redogjort för BVK:s uppdrag. Utredningen har under sin
verksamhet kommit att beröra såväl inkomstskatte- som fastighets taxeringsfrågor. Mot bakgrund av uppdraget finner jag det lämpligt att
uppdra åt BVK att utreda frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att
motverka de inte önskvärda skattemässiga och ekonomiska effekterna av
slopad genomsyn.
Även vissa övriga förslag i promemorian om skatteregler för ny bostads finansiering kan väcka frågor som jag anser att både BVK och FSU bör
ägna gemensam uppmärksamhet åt genom samråd. Det utredningsarbete som
jag nu åsyftar bör inriktas på att undersöka i vilken mån de föreslagna
justeringarna i skattereglerna förändrar utredningarnas analyser. Även
de konsekvenser som omläggningen av bostadsfinansieringen får inom resp.
utrednings verksamhetsområde bör redovisas. Redogörelsen kan lämnas
separat i resp. utredningsbetänkande.
Jag vill i detta sammanhang också framhålla att de förslag FSU kan komma
att lägga fram rörande underlaget för fastighetsskatten också bör
omfatta flerfamiljshus som ägs av bostadsrättsföreningar. Även av denna
anledning finns det därför skäl för ett nära samarbete mellan de båda
utredningarna i sådana frågor.
Eftersom dessa tilläggsdirektiv kommer att förorsaka utredningarna ett
visst merarbete är det motiverat att förlänga den tid inom vilken deras
hela uppdrag skall vara slutförda. Härvid bör beaktas att promemorian om
skatteregler för ny bostadsfinansiering kan leda till lagstiftning först
under slutet av år 1991. Av dessa skäl bör senaste tidpunkt för
slutredovisning av utredningsuppdragen bestämmas till den 1 februari
1992.
Jag hemställer att regeringen utvidgar bostadsrättsvärderingskommitténs
och fastighetsskatteutredningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har
anfört.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
