Tilläggsdirektiv till Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A), Informationsteknik i miljöarbetet

Kommittédirektiv 1995:104

Tilläggsdirektiv till Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A), Informationsteknik i miljöarbetet

Innehåll

• Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1995
• Bakgrund
• Uppdraget
• Genomförande och redovisning

Dir. 1995:104

Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1995

Sammanfattning av uppdraget

Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) får i uppdrag att utarbeta förslag till en samlad strategi för kopplingen mellan informationsteknik (IT) och miljön och lämna förslag till åtgärder som främjar användningen av IT inom miljöområdet.

Bakgrund

Den alltmer utbredda användningen av IT på senare år har givit olika samhällssektorer, inte bara ökad snabbhet och ökad precision utan också ökade valmöjligheter inom en rad olika områden. När denna möjlighet utnyttjas påverkas miljön i många fall direkt eller indirekt. Ofta diskuteras miljönyttan med den ökande IT-användningen. Elektronisk post och information via nätet kan ge mindre pappersförbrukning, effektivare kommunikation kan bidra till energihushållning etc. Ökad IT-användning ger vidare förutsättningar för att snabbt och effektivt sprida kunskaper om miljöproblemen och deras orsaker. I det konkreta miljöarbetet finns redan i dag olika användningsområden. IT är t.ex. en förutsättning för den översyn och datainsamling som utförs i den moderna miljöövervakningen. IT spelar också en betydelsefull roll i samhällsplaneringen. Den information som finns i fastighetsdatasystemet kan utnyttjas inom olika samhällssektorer. En omvandling av allmänna kartor till digitala kartdatabaser pågår. Därmed möjliggörs uppbyggnad av geografiska informationssystem (GIS). Utveckling, samordning och IT-perspektivet vad gäller geografiska data , GIS m.m. kommer att tas upp i en nyligen tillsatt interdepartemental arbetsgrupp under Miljödeparte-mentets ledning. Dessa frågor bör emellertid också bevakas ur miljösynpunkt. Det pågår ett antal övergripande aktiviteter när det gäller IT-användningen inom ramen för t.ex. IT-kommissionen, Ungdomens IT-råd och Toppledarforum. När det gäller mer miljörelaterade aktiviteter har Statens naturvårdsverk utarbetat en egen IT-strategi som innehåller följande prioriterade områden:
- IT för extern informationspridning; målgruppanpassad förmedling av kunskap med hjälp av IT.
- Naturvårdsverkets interna informationssystem; intern uppbyggnad och samverkan så att gemensam information görs tillgänglig för alla.
- IT för uppföljning och utvärdering; ökat IT-användande för Naturvårdsverkets uppföljning av miljötillståndet och av hur miljöarbetet bedrivs.
- Verksamhetsstöd.
- Extern samverkan; samverkan i IT-utnyttjandet med intressenterna så att informationshanteringen bedrivs på ett effektivt sätt.
- Kvalitetssäkring; kvalitetsdeklarerad information.

Miljöfrågorna blir alltmer komplexa och som en följd av detta ställs det större krav på att eventuella orsaksamband analyseras och på databearbetning. I det dagliga miljöarbetet hos myndigheter och andra ökar exempelvis behovet av en effektivare samordning av miljödata. Ökad IT-användning samt en bättre samordning kan leda till ökad effektivitet för berörda aktörer i miljöarbetet. En samlad strategi skall utarbetas vad gäller för användningen av IT inom miljöområdet. Uppdrag att utarbeta förslag till en sådan strategi skall därför ges till Miljövårdsberedningen.

Uppdraget

Miljövårdsberedningen skall lägga förslag om hur informationsutbyte och informationsförmedling till gagn för miljön bäst skall kunna utvecklas. En viktig del i miljöarbetet är spridning och tillgodogörande av information. Som en följd av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janerio och undertecknandet av Agenda 21 år 1992 kommer miljöarbetet allt mer att utföras på regional och lokal nivå. Miljöfrågorna kommer också att få ökad betydelse inom de olika samhällssektorerna och inom undervisningen. Det är därför viktigt med en fungerande informationsförmedling mellan stat, kommun, frivilliga organisationer, näringsliv och allmänheten när det gäller t.ex. nationell och internationell miljöpolitik, miljötillståndet, miljöarbetet i landet etc. Beredningen skall även lägga förslag om utvecklingen av konferenssystem för dialog och debatt som rör miljö- och miljöpolitik. Beredningen skall vidare belysa vilka effekter utnyttjandet av IT inom andra samhällssektorer kan få för miljön, dels vilka effekter utnyttjandet av IT inom miljöområdet kan få på samhället i stort och på miljöarbetet. Beredningen skall slutligen lägga förslag om hur utnyttjande, tillgänglighet och utbyte av miljödata kan förbättras genom att samordnas och effektiviseras. Beredningen skall härvid belysa och i sina förslag beakta juridiska frågor t.ex. kring bestämmelserna om allmän handling, offentlighet och sekretess samt upphovsrätt och prissättning. I beredningens förslag skall även ingå ansvarsfördelning, drifts- och underhållsansvar, varvid de mest kostnadseffektiva lösningarna skall eftersträvas. Om förslag läggs som innebär ökade resursanspråk skall förslag till finansiering redovisas.

Genomförande och redovisning

Miljövårdsberedningen skall utföra uppdraget inom ramen för sin ordinarie verksamhet (Dir.1995:22). Utredningen skall utföras i fortlöpande samråd med berörda myndigheter, kommittéer och utredningar däribland IT-utredningen (Ju 1994:05) och Ny datalag m.m. (1995:91), Regeringens IT-kommission och arbetsgruppen kring geografiska data.

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 april 1996. En delredovisning skall lämnas senast den 1 oktober 1995 som underlag för regeringens överväganden i IT-frågor.