Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Statligt stöd till partier som tidigare varit representerade i riksdagen

Kommittédirektiv 1997:73

Statligt stöd till partier som tidigare varit representerade i riksdagen

Innehåll

Dir. 1997:73

Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över reglerna om det statliga partistödet till de politiska partier som tidigare varit representerade i riksdagen och lämna förslag till de förändringar i regelverket som utredaren finner behövliga.

Bakgrund

Offentligt stöd till de politiska partiernas verksamhet infördes i Sverige år 1965. Sverige var ett av de första länderna i världen att införa ett sådant system. Det statliga stödet regleras numera i lagen (1972:625) om statligt stöd åt politiska partier (partistödslagen). Stödet enligt partistödslagen lämnas antingen som partistöd eller kanslistöd.

Partistödet lämnas som mandatbidrag och är för närvarande 282 450 kr per år.

Kanslistödet lämnas som dels grundstöd, dels tilläggsstöd. Grundstödet lämnas i första hand till partier som vid val till riksdagen fått minst fyra procent av rösterna i landet. Helt grundstöd utgör i dag 4 928 200 kr. För partier som är representerade i riksdagen men som inte fått fyra procent av rösterna gäller särskilda regler för stödet. Tilläggsstöd lämnas med 13 850 kr för varje vunnet mandat, om partiet är företrätt i regeringen och annars med 20 650 kr.

I vissa fall trappas stödet till partierna av, vilket framgår av 3 och 9 §§ partistödslagen.

Det avtrappade partistödet bestäms i förhållande till utgången av de två närmast föregående ordinarie valen. Har ett parti inte blivit företrätt i riksdagen räknas i stället för mandat det antal hela tiondels procentenheter röster över 2,5 procent som partiet erhållit i valet i landet.

Kanslistödet lämnas med ett reducerat grundbelopp för partier som vid ett riksdagsval får minst fyra procent av rösterna i landet men vid nästa val får en lägre andel. Första året lämnas 75 procent, andra året lämnas 50 procent, tredje och fjärde året lämnas 25 procent av helt grundstöd.

För partier som inte får minst fyra procent av rösterna men ändå blir representerade i riksdagen gäller särskilda regler för det avtrappade stödet.

Stödet till de politiska partierna i olika former bygger enligt förarbetena på följande principer (SOU 1972:62, prop. 1972:126, bet. 1972:KU55).
1. Bidragen bör lämnas endast till partier som har ett inte obetydligt stöd i väljarkåren.
2. Bidragen bör beräknas schematiskt och fördelas enligt fasta regler, som inte tillåter någon skönsmässig prövning.
3. Bidragen bör stå i relation till partiernas storlek.
4. Någon offentlig kontroll av hur medlen används bör inte förekomma.

Partistödets avtrappningsregler bör utredas

När konstitutionsutskottet behandlade frågor om partistöd i samband med den förra budgetpropositionen uttalade sig utskottet (bet. 1996/97:KU1) även beträffande det avtrappade stödet. Utskottet anförde att bestämmelserna har tillämpats ett antal år. Det kan enligt utskottet finnas skäl att se över om bestämmelserna fungerat som tänkt eller om lagstiftningen kan behöva kompletteras med ytterligare villkor för att ett parti skall få del av stödet. En grundläggande förutsättning för utformningen av bestämmelserna måste dock även fortsättningsvis vara att någon statlig kontroll av hur stödet används inte får förekomma och att någon skönsmässig prövning av bidragen inte tillåts. Det anförda gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 1996/97:85).

Regeringen delar riksdagens uppfattning att det nu finns behov av en översyn av reglerna om avtrappat partistöd. En särskild utredare bör därför tillsättas med uppdrag att se över reglerna.

Uppdraget

Den särskilda utredaren skall utvärdera bestämmelserna om det avtrappade stödet enligt partistödslagen. Det är särskilt angeläget är att studera hur stödet fungerat i de fall ett parti inte har blivit representerat i riksdagen och fått ett väsentligt lägre stöd bland väljarna än vad det fick vid det förra valet. En förutsättning för att partistöd skall kunna lämnas är att partiet är en s.k. juridisk person. Utredaren skall därför särskilt undersöka hur partistödet fungerar i de fall ett parti upplöses eller det på annat sätt förlorar sin ställning som rättssubjekt.

Mot bakgrund av utredarens utvärdering skall frågan om behovet av förändringar i det gällande regelverket övervägas. Därvid skall de principer som gäller för stödet i dag tjäna som utgångspunkt.

Utredaren har inom de nu angivna ramarna stor frihet att lägga fram de förslag som föranleds av utredarens ställningstagande.

Avslutande riktlinjer

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).

Arbetet skall vara avslutat före 1997 års utgång.