Översyn av tandvårdsutbildningarna m. m.
Kommittédirektiv 1987:43
Översyn av tandvårdsutbildningarna m. m.
Innehåll
- Beslut vid regeringssammanträde 1987-10-15
- Mitt förslag
- Den särskilda utredaren bör överväga
- Bakgrund
- Vård enligt tandvårdslagens intentioner
- Aktuella uppdrag av intresse för utredningen
- Tandvårdsutbildningar
- Uppdraget
- Ramar för utredarens arbete
- Hemställan
- Vidare hemställer jag att regeringen beslutar
- Beslut
Beslut vid regeringssammanträde 1987-10-15
Chefen för utbildningsdepartementet anför
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att se över tandvårdsutbildningarna m. m.Den särskilda utredaren bör överväga
/k/ om /-k/ den tandvårdsutbildning som för närvarande ges inom högskolan motsvarar den utbildning som bedöms nödvändig mot bakgrund av den förbättrade tandhälsan, /k/ om, /-k/ mot denna bakgrund, innehållet i utbildningarna behöver ändras /k/ om /-k/ eventuella förändringsbehov vad gäller utbildningarnas innehåll bör föranleda ändringar av utbildningarnas längd, dimensionering och förkunskapskrav /k/ om /-k/ tandvårdsutbildningarna i vissa delar kan integreras utan att avkall görs på kvaliteten i respektive utbildning /k/ på vilket sätt /-k/ den odontologiska forskningsorganisationen i landet som helhet lämpligast ges en storlek motsvarande tre fjärdedelar av den nuvarande.Bakgrund
Tandvården i framtiden
Den framtida tandvårdens inriktning har behandlats i en rad utredningar både nationellt och internationellt. Gemensamt för dessa utredningar är att de visar på en bättre tandhälsa hos befolkningen, fler äldre med egna tänder och ett framtida stort behov av förebyggande tandvård för att förhindra att tandsjukdomar uppstår och att redan uppnådda behandlingsresultat äventyras. I universitets- och högskoleämbetets rapport 1985:7 "Tandläkarutbildningen och den odontologiska forskningsorganisationens omfattning" sammanfattas utvecklingen inom den svenska tandvården på följande sätt:-- En ökande andel av den yngre befolkningen kommmer att ha ett minskande tandvårdsbehov.
-- Mindre delar av befolkningen, riskgrupperna i alla åldrar, kommer fortsättningsvis att ha ett omfattande behov av avancerad tandvård.
-- Tandläkarna kommer i större utsträckning än nu att fungera som arbetsledare i ett tandvårdslag, där delar av den förebyggande vården delegeras till annan tandvårdspersonal.
-- Vid sidan av karies och tandlossning kommer andra orala sjukdomar och störningar, vars behandling i dag är eftersatt, att kräva odontologiska, diagnostiska och terapeutiska insatser. Detta innebär att allmäntandläkaren ställs inför mera kvalificerade arbetsuppgifter än för närvarande och att nya diagnos- och terapimetoder kommer till användning. Arbetsledningsansvaret kan komma att utvidgas till att omfatta större arbetslag med annorlunda arbetsfördelning än den som nu råder. Sammanfattningsvis säger rapporten att kommande förändringar i folkhälsan på tandvårdsområdet medför ett behov av modernisering av tandvårdsutbildningarna. Utbildning för sådan behandling som fått minskad omfattning eller andra åtgärder som fått minskad betydelse för tandhälsan bör totalt sett också få minskat utrymme i tandläkarutbildningen. I motsvarande mån bör sådana utbildningsmoment ges ökad omfattning som förbereder för behandling eller andra insatser som kan få ökad betydelse i den framtida tandvården.
Vård enligt tandvårdslagens intentioner
I den tandvårdslag (1985:125) som trädde i kraft den 1 januari 1986 anges målet för tandvården som en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor. I lagen förutsätts att patienterna ges en adekvat förebyggande och reparativ vård och att behandlingen skall baseras på de tekniska och terapeutiska landvinningar som gjorts under de senare åren. Dessutom har tandvårdslagen definierat vad tandvården skall bestå av. Vårdområdet består förutom av tänder, även av tandkött, slemhinnor, munhåla och käkmuskler, vilket innebär ett vidgat vårdområde jämfört med tidigare. I lagen ställs specificerade krav på den tandvård som utförs både vad gäller dess kvalitet och det sätt på vilket den ges till patienterna. Dessa lagstadgade krav måste beaktas i den odontologiska utbildningen i betydligt större omfattning än tidigare. Genom lagen får de kliniskt verksamma personalkategorierna inom tandvården vidgat ansvar och ställs inför ökade krav inte minst beträffande det psykologiska omhändertagandet av patienterna. I den framtida tandvårdande verksamheten måste, av såväl kvalitetsmässiga som ekonomiska skäl, alla kategorier av vårdgivande personal utnyttjas på ett betydligt effektivare sätt inom ramen för dess kompetens.Aktuella uppdrag av intresse för utredningen
Den 23 april 1987 gav regeringen ett uppdrag till riksförsäkringsverket att se över nuvarande ersättningssystem inom tandvårdsförsäkringen för att genom den stärka den förebyggande vården. I direktiven står bl.a. att taxan "bör stimulera till rationaliseringar och optimalt resursutnyttjande t.ex. genom ökat utnyttjande av andra personalkategorier än tandläkare". Tilläggsdirektiv till utredningen för översyn av vissa ansvarsfrågor inom hälso- och sjukvården (T-ÖVA) Utredningen behandlar behörighetsregleringen för den assisterande tandvårdspersonalen. Betänkandet (Ds S 1986:10) Behörighetsreglering för assisterande tandvårdspersonal har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet. I utredningen föreslås bl.a. legitimation för tandhygienister och slopande av 8 § i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården. (Bestämmelserna i lagen anger bl. a. tandhygienisternas och tandsköterskornas yrkesställning i förhållande till tandläkarna. Deras uppgift är att biträda tandläkarna. Någon motsvarande generell regel avseende personal inom den övriga hälso- och sjukvården finns inte.) Utredningar hos socialstyrelsen m. m. Den 5 december 1985 fick socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att tandhygienisterna i viss utsträckning skall komma att svara för regelbundna tandvårdsbesök samt inventera och följa den försöksverksamhet som pågår inom området. Uppdraget skall redovisas till socialdepartementet i december 1987. Socialstyrelsen presenterade den 11 september 1987 en tillgångsprognos på tandläkare fram till år 2025. Styrelsen kommer under hösten även att presentera en prognos över tillgången på tandhygienister. Statens förhandlingsnämnd gavs i uppdrag av regeringen den 23 maj 1979 att förhandla med berörda kommuner och landstingskommuner om bl.a. kommunalisering av den tandvård som bedrivs i statlig regi. Avtal har träffats med Västerbottens läns landsting medan förhandlingar pågår med Stockholms läns landsting och Göteborgs kommun. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) gavs i uppdrag av regeringen den 18 juni 1987 att redovisa förslag till en försöksutbildning på tandhygienistområdet, med beaktande av vad som anförts i proposition 1986/87:100, bil. 10, UbU 18, rskr. 157. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 1987.Tandvårdsutbildningar
Inom högskolan finns två tandvårdsutbildningar-- tandläkarlinjen 180 poäng
-- tandhygienistlinjen 40 poäng. Tandläkarlinjen finns vid karolinska institutet samt universiteten i Göteborg och Umeå och har budgetåret 1987/88 260 nybörjarplatser sammanlagt. Tandhygienistlinjen, som är en kommunal högskoleutbildning, finns på tolv orter och har 173 nybörjarplatser under budgetåret 1987/88. I gymnasieskolan finns det budgetåret 1987/88 två tandvårdsutbildningar
-- Tandteknikerutbildningen, som är en treårig specialkurs inom gymnasieskolan, finns på fyra skolor i landet och omfattar 78 nybörjarplatser.
-- Tandsköterskeutbildningen, som är en tvåårig specialkurs inom gymnasieskolan, finns på 21 skolor och omfattar 554 platser.