Inrättande av en civil utrikesunderrättelsetjänst
Kommittédirektiv 2025:92
Inrättande av en civil utrikesunderrättelsetjänst
Innehåll
- Kommittédirektiv
- Beslut vid regeringssammanträde den 23 oktober 2025
- En reformerad underrättelseverksamhet
- Uppdraget att inrätta den nya myndigheten
- De uppgifter och förmågor som ska överföras till den nya myndigheten i enlighet med utredningens förslag är
- Därtill ska myndigheten
- Utredaren ska därför
- Bemanning
- Utredaren ska därför
- Insyn och kontroll
- Åtgärder i övrigt
- Utredaren ska därför
- Konsekvensbeskrivningar
- Kontakter och redovisning av uppdraget
Kommittédirektiv
Inrättande av en civil utrikesunderrättelsetjänst
Beslut vid regeringssammanträde den 23 oktober 2025
Sammanfattning
En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med uppgift att bedriva civil utrikesunderrättelsetjänst. Myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Det är av stor vikt att inrättandet genomförs skyndsamt men på ett sådant sätt att underrättelseverksamhetens funktionalitet och den strategiska förvarningsförmågan upprätthålls. Utredaren ska bl.a. * föreslå hur myndighetens instruktion och regleringsbrev ska utformas, * bemanna myndigheten, och * vidta de ytterligare åtgärder som krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet och lokaliserad i Stockholms län. Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar och ska slutredovisas senast den 31 december 2026.En reformerad underrättelseverksamhet
Den 26 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen om en översyn av underrättelseverksamheten (dir. 2023:150). Utredningen tog namnet Underrättelseutredningen och redovisade den 13 juni 2025 betänkandet En reformerad underrättelseverksamhet (SOU 2025:78). Utredningen lade fram följande huvudsakliga överväganden och förslag för att inrätta en ny civil utrikesunderrättelsetjänst: Ett skärpt säkerhetspolitiskt läge, en bred och komplex hotbild, den snabba tekniska utvecklingen samt Sveriges Natomedlemskap motiverar en mer specialiserad, men samtidigt mer samordnad och stärkt, svensk underrättelseverksamhet. Nya och ökade krav, både vad avser civil utrikesunderrättelsetjänst och militär underrättelsetjänst, är för differentierade för att på ett ändamålsenligt sätt rymmas inom nuvarande Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) inom Försvarsmakten. Styrningen och ledningen av Must, som lyder under regeringen och överbefälhavaren (ÖB), medför utmaningar. Mot denna bakgrund föreslås inrättandet av en ny civil utrikesunderrättelsetjänst under regeringen samtidigt som den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten integreras och utvecklas inom Försvarsmakten enligt ÖB:s närmare bestämmande. Denna reformprocess bör inledas skyndsamt med målbilden att den nya myndigheten ska starta sin verksamhet i januari 2027. Ett nödvändigt tekniklyft behöver genomföras för den samlade underrättelseverksamheten. En gemensam och stärkt digital förmåga innebär krav på förändrade arbetssätt, behov av nya kompetenser samt att de rättsliga förutsättningarna behöver ses över. Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstansernas synpunkter har beaktats i det fortsatta arbetet. Flera remissinstanser har framfört viktiga synpunkter bl.a. följande. Chefen för den nya myndigheten bör inte vara nationell underrättelsechef. Regeringen delar denna uppfattning. Det finns ett behov av underrättelsedelgivning till en bred mottagarkrets inom totalförsvaret. Regeringen delar denna uppfattning. Det är viktigt att den civila utrikesunderrättelsetjänstens uppdrag att sammanställa en samlad underrättelsebedömning samtidigt tillåter varje myndighet att redovisa en självständig bedömning. Detta har även framförts av utredaren. Regeringen delar denna uppfattning. Flera remissinstanser har också framfört synpunkter på tidsplanen. Regeringen konstaterar att de senaste årens allvarliga säkerhetspolitiska läge inneburit att flera totalförsvarsmyndigheter genomfört eller genomför ett omfattande förmågehöjande förändringsarbete under pressade tidsförhållanden. Regeringen delar i allt väsentligt huvudslutsatserna i betänkandet om behovet av en underrättelsereform syftande till att etablera en civil utrikesunderrättelsetjänst, i form av en ny myndighet, och en stärkt och i Försvarsmakten integrerad militär underrättelsetjänst. Dessutom delar regeringen utredningens slutsats om nödvändigheten av ett tekniklyft där den nya civila utrikesunderrättelsetjänsten liksom Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Säkerhetspolisen kommer att ha centrala roller utifrån sina respektive uppgifter. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget understryker nödvändigheten av att snabbt höja det svenska underrättelsesystemets samlade förmåga. Det är viktigt att reformen av svensk underrättelsetjänst genomförs skyndsamt. Det måste samtidigt ske på ett säkert och ansvarsfullt sätt, med beaktande av funktionalitet och de särskilda skyddsvärdena. En ny civil utrikesunderrättelsetjänst behöver därför i linje med utredningens förslag byggas upp stegvis. Mot denna bakgrund ges en utredare följande uppdrag.Uppdraget att inrätta den nya myndigheten
Myndighetens uppdrag, ekonomi och organisation
Den nya civila utrikesunderrättelsetjänsten ska bedriva sin verksamhet enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet. Myndigheten ska genom inhämtning, bearbetning, analys och delgivning ge stöd till svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik samt i övrigt kartlägga yttre hot mot Sverige. Den nya myndigheten ska överta vissa uppgifter och förmågor från nuvarande Must. En stor del av Försvarsmaktens försvarsunderrättelseuppdrag och delar av omvärldsbevakningsuppdraget ska inordnas i den nya myndigheten. I förhållande till den verksamhet som för närvarande bedrivs av Must ska den nya myndigheten även utveckla och ansvara för ett antal nya uppgifter.De uppgifter och förmågor som ska överföras till den nya myndigheten i enlighet med utredningens förslag är
de delar av försvarsunderrättelseuppdraget som omfattar säkerhetspolitiska frågor,partnersamarbeten med motsvarande utrikesunderrättelsetjänster,
inhämtningsförmågor som hanterar nationella behov och inhämtning via öppna och kommersiellt tillgängliga källor (OSINT-förmåga), samt Kontoret för särskild inhämtning (KSI).
Därtill ska myndigheten
ha i uppgift att, med en kvalificerad förmåga, inhämta information från öppna och kommersiellt tillgängliga källor inklusive förmåga att genomföra myndighetsgemensamma upphandlingar av kommersiellt tillgängliga data och förmågor,med hänsyn till beslutade och kommande regeringsuppdrag och i samverkan med Regeringskansliet, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk ha en central roll och delta i arbetet med att bygga en gemensam digital förmåga för underrättelseverksamheten,
bidra till att samlade nationella underrättelsebedömningar tas fram i viktigare frågor med bäring på svenska säkerhetspolitiska ställningstaganden, och ha ett samordningsansvar för underrättelse- och säkerhetstjänsternas utlandsnärvaro. Myndighetens uppdrag ska utformas så att det på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt särskilt beaktar regeringens, Regeringskansliets, Försvarsmaktens, Försvarets radioanstalts, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Säkerhetspolisens uppdrag och behov, internationell interoperabilitet med partners och allierade samt säkerställer ett fungerande underrättelsesystem i alla beredskaps- och konfliktnivåer. Försvarsmakten ska fortsatt bedriva militär underrättelsetjänst som omfattar militärstrategisk, operativ, taktisk och militärteknisk verksamhet. Försvarsmakten ska fortsatt bedriva försvarsunderrättelseverksamhet enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet. Utredaren ska samråda med försvarsunderrättelsemyndigheterna kring uppgiftsfördelning och inriktningsrätt. Det är av stor vikt att inrättandet genomförs skyndsamt och på ett sådant sätt att underrättelseverksamhetens funktionalitet, säkerhet och den strategiska förvarningsförmågan upprätthålls. Myndigheten ska vara lokaliserad till Stockholms län och vara en enrådighetsmyndighet. Myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2027.