Bättre insyn och kontroll i yrkeshögskolan
Innehåll
Dir. 2026:121
En särskild utredare ska föreslå de åtgärder som krävs för att
säkerställa att utbildning i yrkeshögskolan håller en god kvalitet och att statsbidraget för yrkeshögskoleutbildning endast används till det som det är avsett för. Syftet är att ge Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) bättre förutsättningar
för insyn och kontroll av statsbidraget och en bättre verktygslåda för att motverka att oseriösa aktörer verkar inom
yrkeshögskolan.
Utredaren ska bl.a.
* analysera och föreslå en modell för hur och när enskilda utbildningsanordnare i yrkeshögskolan och dess ägar- och ledningskrets ska kunna kontrolleras ytterligare,
* analysera och föreslå fler sanktionsmöjligheter för MYH,
* analysera om regleringen för avskiljande av studerande inom yrkeshögskolan även ska omfatta enskilda utbildningsanordnare och i så fall föreslå en modell för prövning av avskiljande av
studerande för enskilda utbildningsanordnare,
* analysera och föreslå bestämmelser om disciplinära åtgärder inom yrkeshögskolan, och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
I betänkandet Framtidens yrkeshögskola (SOU 2023:31)
karaktäriseras yrkeshögskolans särart av att den bl.a.
erbjuder eftergymnasiala utbildningar anpassade utifrån arbetslivets behov, flexibilitet i förhållande till efterfrågan, ett betydande inflytande från arbetslivet, lärande i arbete (LIA) och ett självreglerande system.
Regeringen anser att yrkeshögskolan särart ska beaktas och vara en viktig utgångspunkt för de förslag som lämnas av utredaren. De senaste årens utbyggnad av yrkeshögskolan och ökad välfärdsbrottslighet ställer nya krav på kontroll av statsbidrag till yrkeshögskolan och på utbildningsanordnare som bedriver yrkeshögskoleutbildning. Det nuvarande regelverket för yrkeshögskolan är inte anpassat efter dagens förutsättningar och ger inte heller den ansvariga myndigheten tillräckliga möjligheter att mota oseriösa och kriminella aktörer.
Enligt det nuvarande regelverket fattar MYH beslut om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan (1 kap. 4 §
förordningen [2009:130] om yrkeshögskolan). Utbildningarna kan
anordnas av statliga universitet och högskolor, andra statliga
myndigheter, kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska personer (4 § lagen [2009:128] om yrkeshögskolan).
Andelen enskilda utbildningsanordnare utgör i dag ca 65 procent av alla utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan.
I dag har MYH begränsade möjligheter att kontrollera enskilda utbildningsanordnare. Regeringen har nyligen förstärkt regelverket genom att bl.a. införa bestämmelser som syftar till att motverka oseriösa aktörer och minska risken för felaktiga utbetalningar av statlig finansiering.
Bestämmelserna träder i kraft i april 2027, se t.ex. 5 kap.
8 c, 10 och 11 §§ förordningen om yrkeshögskolan. Regelverket har också förstärkts genom att vissa förutsättningar hos utbildningsanordnarna måste föreligga för att utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan, se 1 kap. 3 § samma förordning. MYH saknar dock möjligheten att inför beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan närmare kontrollera utbildningsanordnaren och dess ägare. Det finns därför behov av att uppdatera yrkeshögskolans regelverk för att möjliggöra en bättre tillsyn och kontroll för att bl.a. motverka oseriösa
aktörer att verka inom yrkeshögskolan, samtidigt som yrkeshögskolans särart bibehålls.
Det saknas i dag en komplett bild över vilka utbildningsanordnarna är inom yrkeshögskolan och hur utvecklingen har sett ut sedan yrkeshögskolan inrättades 2009.
För att kunna föreslå förändringar för tillsyn och kontroll bedömer regeringen att kunskapen om vilka yrkeshögskolans aktörer är i dag utgör en viktig grund. Det är också viktigt att ha kunskap om vilka av dessa som bedriver många yrkeshögskoleutbildningar och vilka som tar emot mest statsbidrag.
* kartlägga och redovisa vilka specifika aktörer som är utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan i dag samt hur antalet aktörer och fördelningen mellan statliga, regionala, kommunala och enskilda utbildningsanordnare har förändrats från 2009 fram till i dag, och
* föreslå hur information om vilka specifika aktörer som är utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan löpande ska kunna redovisas, även på koncernnivå.
I dag är det inte utbildningsanordnaren som godkänns av MYH utan det MYH fattar beslut om är i stället vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan (2 § 1 förordningen [2011:1162]
med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan). I den prövningen ingår en bedömning av utbildningsanordnaren enligt 1 kap. 3 § förordningen om yrkeshögskolan. Besluten om att en viss utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och beslut om statsbidrag eller särskilda medel är tidsbegränsade. De krav som ställs för att få bedriva yrkeshögskoleutbildning enligt lagen och förordningen om yrkeshögskolan rör främst krav på själva utbildningen. Det finns dock vissa krav som avser utbildningsanordnaren. Dessa innebär bl.a. att utbildningsanordnaren ska ha den kompetens och de förutsättningar som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser och att de personer som anlitas av utbildningsanordnaren ska ha kompetens för den utbildning de ska bedriva (12 och 13 §§ lagen om yrkeshögskolan och 1 kap. 3 § förordningen om yrkeshögskolan).
Det har tidigare saknats en tydlig definition av vem som är att anse som utbildningsanordnare. Genom riksdagens beslut om ändring i 2 § lagen om yrkeshögskolan efter förslag i propositionen Framtidens yrkeshögskola (prop. 2025/26:173, bet. 2025/26:UbU17, rskr. 2025/26:250) definieras sedan den 1 juli 2026 utbildningsanordnare som den som har fått ett beslut enligt 7 § lagen om yrkeshögskolan om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan.
Regeringen fattade vidare den 29 maj 2026 beslut om ändringar i förordningen om yrkeshögskolan som träder i kraft den 1 april 2027. Genom dessa ändringar kommer regelverket att förstärkas bl.a. genom att det införs bestämmelser för att minska risken för felaktiga utbetalningar av statlig finansiering till utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan.
Det handlar bl.a. om att utbildningsanordnaren inte får vara i
likvidation, vara försatt i konkurs eller ha näringsförbud eller vissa typer av skulder för att få ingå i yrkeshögskolan.
Det kommer även att införas fler möjligheter för myndigheten att besluta om återkrav av statlig finansiering för yrkeshögskoleutbildning. Bland annat kommer utbildningsanordnaren av statsbidrag eller särskilda medel att
vara återbetalningsskyldig om bidraget eller medlen har lämnats på felaktig grund eller med för högt belopp, om bidraget eller medlen helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål de har lämnats för eller om det finns anledning att anta att bidraget eller medlen inte kommer att utnyttjas eller användas för det ändamål de har lämnats för.
I dag görs en ägar- och ledningsprövning vid ansökan om godkännande som enskild huvudman för en skolenhet eller förskolenhet enligt skollagen (2010:800). Prövningen avser enskilda som vill driva fristående skolor och förskolor och genomförs för att säkerställa bl.a. lämplighet, ekonomisk stabilitet och insikt i skollagstiftningen. Det är Skolinspektionen som beslutar om godkännande av enskild som huvudman för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och fritidshem.
Prövningen omfattar bl.a. om den enskilde har tillräcklig insikt i de gällande föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten, liksom ekonomiska och övriga förutsättningar att
följa de föreskrifter som gäller för verksamheten. Det krävs vidare att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. Med lämplig avses t.ex. viljan och förmågan att fullgöra skyldigheterna mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse (2 kap. 5 § skollagen). I en juridisk person omfattar prövningen styrelsen, ledningen och ägare med betydande inflytande (2 kap. 5 a §).
Regleringen av ägar- och ledningsprövningen i skollagen har införts successivt. De nya krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för godkännande av enskilda huvudmän att bedriva verksamhet inom skolväsendet som infördes
den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:158) motiverades med att sådana krav kan motverka en utveckling med etablering av oseriösa företag liknande den som har skett när det gäller stöd och service till vissa funktionshindrade. Även regleringen på det området har skärpts.
Det behövs en prövning av de enskilda fysiska eller juridiska personer som äger eller driver utbildningarna inom yrkeshögskolan för att förhindra kriminella eller på annat sätt olämpliga aktörer att verka inom yrkeshögskolan. Då yrkeshögskolan skiljer sig från de utbildningar som regleras i
skollagen är det inte givet att en ägar- och ledningsprövning för denna utbildningsform bör utformas på motsvarande sätt som
i skollagen. Yrkeshögskolans särart bör vara vägledande vid framtagande av en reglering för kontroll av ägar- och ledningskretsen hos utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan.
Det är dock viktigt att modellen uppnår samma mål som ägar-
och ledningsprövningen inom skolväsendet.
* analysera och föreslå en modell för hur och när enskilda utbildningsanordnare i yrkeshögskolan och dess ägar- och ledningskrets, även fortlöpande, ska kunna kontrolleras för att säkerställa ekonomisk stabilitet, lämplighet och insikt i yrkeshögskolans regelverk, vilka personer i ägar- och ledningskretsen som bör ingå i en sådan kontroll, samt om det beslut som fattas efter en sådan kontroll ska vara tidsbegränsat,
* föreslå hur modellen bör förhålla sig till de beslut som fattas om att viss utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och till tillsynen av utbildningarna,
* analysera och föreslå hur en sådan modell även ska kunna kontrollera utländska fysiska och juridiska personer i ägar-
och ledningskretsen, dvs såväl personer inom EU/EES som utanför EU,
* beskriva vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för
en sådan modell och föreslå organisatorisk hemvist för kontrollen, liksom om det bör vara en eller flera befintliga myndigheter som ansvarar för hela eller delar av kontrollen,
* oavsett organisatorisk hemvist beskriva konsekvenserna för MYH vad gäller resurser, system och organisation,
* analysera konsekvenserna av ett införande av en modell för kontroll av ägar- och ledningskretsen hos såväl mindre som större enskilda utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan, och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget att se över MYH:s tillsyn, kvalitetsgranskning och sanktionsmöjligheter
MYH ska utöva tillsyn över och kvalitetsgranska de utbildningar som finns i yrkeshögskolan, de utbildningar inom yrkeshögskolan som bedrivs som uppdragsutbildning samt de utbildningar som stöd lämnas för, t.ex. konst- och kulturutbildningar och tolkutbildningar inom folkbildningen
(4 § förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan). Vid sin tillsyn kontrollerar MYH om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att besluta om åtgärder för att en utbildningsanordnare ska rätta de brister som framkommit (jfr 4 kap. 8 § förordningen om yrkeshögskolan). MYH ska vidare inom ramen för tillsynen ge råd och vägledning till utbildningsanordnaren (4 a §
förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan).
MYH:s kvalitetsgranskning syftar främst till att förbättra enskilda utbildningar och på så sätt öka utbildningarnas kvalitet. Kvaliteten ska granskas utifrån särskilda kvalitetskriterier (4 kap. 9 § förordningen om yrkeshögskolan). I maj 2025 fattade MYH beslut om nya kvalitetskriterier för kvalitetsgranskning av utbildningar inom yrkeshögskolan (se MYH 2024/2989). De nya kriterierna är sju till antalet och började gälla från och med granskningsåret 2026.
Både tillsynen och kvalitetsgranskningen inom yrkeshögskolan ska avse enskilda utbildningar. Kvalitetsgranskningen ska även
avse utbildningsanordnarens eget kvalitetsarbete och kan därutöver ha en övergripande karaktär utifrån olika teman (4 §
förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan).
MYH får återkalla ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan. Det kan ske om en utbildning inte längre uppfyller de krav som ställs för att en utbildning ska få ingå
i yrkeshögskolan, eller om utbildningsanordnaren eller någon annan som medverkar i anordnandet inte iakttar sina skyldigheter enligt förordningen om yrkeshögskolan. Innan myndigheten fattar ett beslut om återkallande ska utbildningsanordnaren ha fått tillfälle att avhjälpa bristerna
(1 kap. 7 § förordningen om yrkeshögskolan). Myndigheten har i dag även möjlighet att kräva tillbaka eller hålla inne utbetalningar av statsbidrag om någon bestämmelse eller villkor som gäller för bidraget i väsentlig mån har åsidosatts
(5 kap. 10 och 11 §§ förordningen om yrkeshögskolan). Som redogjorts för ovan har regeringen därtill beslutat om en förstärkning av regelverket genom att införa bestämmelser för att minska risken för felaktiga utbetalningar av statlig finansiering till utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan.
Ändringarna träder i kraft den 1 april 2027. Vidare ska ett beslut om statsbidrag eller särskilda medel för en utbildning upphöra att gälla, om ett beslut om att en utbildning ska ingå
i yrkeshögskolan återkallas (5 kap. 9 § förordningen om yrkeshögskolan). MYH har i några enstaka fall återkallat beslut om att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan. Detta har skett efter att anordnaren inte åtgärdat allvarliga brister trots upprepade tillsynsbeslut.
Andra tillsynsmyndigheter, t.ex. Skolinspektionen, har fler sanktionsmöjligheter än vad MYH har, såsom möjligheten att rikta en anmärkning eller ett föreläggande, som även under vissa förutsättningar kan förenas med vite, mot en huvudman om
det t.ex. finns brister i utbildningen (26 kap. 10, 11 och 27 §§ skollagen). MYH har identifierat ett behov av att kunna vidta exempelvis sådana åtgärder, innan ett eventuellt återkallande av beslut om att ingå i yrkeshögskolan.
Regeringen anser att det är av stor vikt att den granskning och kontroll som MYH genomför både säkerställer yrkeshögskoleutbildning med god kvalitet och ger MYH de rätta förutsättningarna och verktygen för att kunna genomföra tillsyn och följa upp att statsbidraget också används enbart till yrkeshögskoleutbildning. I detta ingår även att säkerställa att MYH har förutsättningar att kontrollera uppgifter av central betydelse för statsbidraget som t.ex.
studerandes faktiska studier samt att MYH vid behov kan inhämta uppgifter från andra relevanta aktörer, exempelvis Skatteverket och CSN, för att kunna bedriva en effektiv tillsyn. Härvid kan frågor om dataskydd och sekretess komma att aktualiseras. MYH behöver vidare ha möjlighet till insyn och kontroll när utbildningsanordnaren har slutit avtal med någon annan om att denne ska utföra uppgifter inom utbildningen.
* analysera om MYH:s nuvarande tillsyn och kvalitetsgranskning
är tillräcklig, ändamålsenlig och kostnadseffektiv för att både säkerställa en god kvalitet i yrkeshögskoleutbildningen och mota oseriösa aktörer,
* analysera och vid behov lämna dels förslag på verktyg för att MYH bättre ska kunna följa upp att statsbidraget används på det sätt det är avsett, dels förslag på nya eller ändrade regler om sekretess och behandling av personuppgifter
* analysera och föreslå fler sanktionsmöjligheter för MYH, när
och hur dessa ska kunna användas och vid behov föreslå andra verktyg i tillsynen,
* utreda vilka konsekvenser eventuella förslag får för MYH och
andra aktörer, och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Vid beräkning av statsbidrag eller särskilda medel ska MYH särskilt beakta de faktiska kostnaderna för utbildningen
(5 kap. 6 § förordningen om yrkeshögskolan). Då yrkeshögskoleutbildningarna skiljer sig åt både vad gäller omfattning, längd och inriktning använder sig MYH av schabloner vid beräkningen. Utbildning kan bedrivas på olika sätt och det är viktigt att säkerställa att det är den mest ändamålsenliga utbildningen som bedrivs. För att motverka att oseriösa aktörer söker sig till yrkeshögskolan och för att säkerställa att statsbidrag eller särskilda medel relaterar till de faktiska kostnaderna behöver regelverket ses över.
* analysera om den nuvarande regleringen, som innebär att MYH ska beakta de faktiska kostnaderna för en utbildning, behöver förändras, och i så fall föreslå de ändringar som motar oseriösa aktörer och säkerställer en utbildning av god kvalitet, och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget att reglera disciplinära åtgärder och avskiljande av
studerande
I takt med att yrkeshögskolan har byggts ut med fler studerande och allt fler utbildningar anordnas av privata utförare finns det behov av att uppdatera regelverket för yrkeshögskolan vad gäller både disciplinära åtgärder och avskiljande av studerande.
Av 19 § lagen om yrkeshögskolan framgår att tre situationer kan leda till ett avskiljande. Det rör sig om situationer där den studerande lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Därutöver krävs att det förhållande som ligger till grund för avskiljandet bedöms utgöra en påtaglig risk för
att den studerande kan komma att skada någon annan person eller värdefull egendom i utbildningen. Ett avskiljande är en ingripande åtgärd som alltså bara kan komma i fråga vid ytterst allvarliga förhållanden.
Nuvarande bestämmelser om avskiljande i yrkeshögskolan gäller endast för yrkeshögskoleutbildningar med statliga, kommunala och regionala utbildningsanordnare. Samma reglering gäller studerande på statliga högskolor och universitet (4 kap. 6 §
högskolelagen [1992:1434]).
Det är Högskolans avskiljandenämnd som prövar ett avskiljande efter en skriftlig anmälan av utbildningsanordnaren (7 kap.
1 § förordningen om yrkeshögskolan). Nämndens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (20 § lagen om yrkeshögskolan).
Antalet offentliga utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan har minskat och de enskilda utbildningsanordnarna har ökat sedan starten av yrkeshögskolan. Det innebär att fler utbildningsanordnare i dag är hänvisade till civilrättsliga lösningar för avskiljande. MYH menar att det utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv är rimligt att alla studerande och anordnare omfattas av samma regelverk. Myndigheten anser därför att en reglering om avskiljande även från utbildningar som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare bör övervägas
(Rapport 2026. Utveckla yrkeshögskolans kurser för omställning
[U2026/00150]).
* analysera om regleringen för avskiljande av studerande inom yrkeshögskolan även ska omfatta enskilda utbildningsanordnare och i så fall föreslå en modell för prövning av avskiljande av
studerande för enskilda utbildningsanordnare, och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Bör det införas bestämmelser om disciplinära åtgärder i yrkeshögskolan och en ny grund för avskiljande av studerande?
I promemorian Utökad registerkontroll inom utbildningsväsendet
och ny grund för avskiljande (U2025/01126) lämnas förslag om en ny grund för avskiljande av studerande inom yrkeshögskolan.
Promemorians förslag innebär att en studerande ska kunna avskiljas från en yrkeshögskoleutbildning om han eller hon varit föremål för beslut om disciplinära åtgärder som grundar sig på ordningsstörande beteende.
I 10 kap. 1 § högskoleförordningen (1993:100) regleras att universitet och högskolor får vidta vissa disciplinära åtgärder mot studenter som fuskar (vilseleder vid examination), stör verksamheten eller trakasserar andra.
Motsvarande reglering om disciplinära åtgärder finns inte i regelverket för yrkeshögskolan. Inom utbildningar i yrkeshögskolan är det i stället upp till de olika utbildningsanordnarna att besluta om ordningsregler och disciplinära åtgärder. Förslaget som läggs fram i promemorian om en ny grund för avskiljande utgår från de disciplinära åtgärder som fattats med stöd av utbildningsanordnarens egna regler och inte med stöd av författning. I promemorian görs dock bedömningen att det i det fortsatta beredningsarbetet finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser om disciplinära åtgärder i yrkeshögskolan innan förslaget om en ny avskiljandegrund införs.
* Utredaren ska därför
* analysera och föreslå bestämmelser om disciplinära åtgärder inom yrkeshögskolan liknande de som finns för statliga universitet och högskolor enligt högskolelagen och högskoleförordningen,
* analysera och vid behov föreslå om regleringen av de disciplinära åtgärderna även ska omfatta enskilda utbildningsanordnare,
* analysera och vid behov föreslå om det i lagen om yrkeshögskolan bör införas en ny grund för avskiljande av studerande i enlighet med förslaget i promemorian Utökade registerkontroller inom utbildningsväsendet och en ny grund för avskiljande av studenter (U2025/01126), och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
MYH har även uppgifter i fråga om utbildning inom folkbildningen som rör tolkning och teckenspråk.
Tolkutbildning inom folkbildningen omfattar utbildningar till kontakttolk, teckenspråks- och dövblindtolk samt skrivtolk som
drivs av folkhögskolor och studieförbund. MYH har i uppgift att pröva frågor om statsbidrag enligt förordningen (2012:140)
om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk, främja utvecklingen av tolk- och teckenspråksutbildningarna, ha tillsyn och granska utbildningarna samt informera och sprida kunskap om utbudet av
utbildningar (2-4 och 9 a §§ förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan). Samtidigt har Folkbildningsrådet ett ansvar för folkhögskolorna och studieförbunden som anordnare av utbildningarna.
Enligt 2 § förordningen om statsbidrag för viss utbildning som
rör tolkning och teckenspråk får statsbidrag lämnas till kontakttolkutbildning och utbildning av lärare, språkhandledare och bedömare för kontakttolkar, utbildning av tolkar för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade eller personer med dövblindhet och teckenspråklärarutbildning, om folkhögskolan eller studieförbundet har beviljats statsbidrag enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Grundförutsättningen för att MYH ska kunna bevilja statsbidrag till en folkhögskola eller ett studieförbund för en tolk- eller teckenspråksutbildning är därmed att Folkbildningsrådet först funnit att folkhögskolan eller studieförbundet uppfyller kraven enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen, och beviljat verksamheten statsbidrag. Folkbildningsrådets beslut om statsbidrag ska, enligt samma förordning, innehålla uppgifter om de villkor som
är förenade med bidraget och ordningen för utbetalningen. Det finns därmed en uppdelning mellan Folkbildningsrådet och MYH som förenklat kan sägas innebära att MYH har ansvar över utbildningarnas genomförande och Folkbildningsrådet över själva anordnarna. Det finns därutöver även vissa överlappande
områden. MYH har till exempel ansvar för att följa upp hur det
statsbidrag som myndigheten beviljar till dessa utbildningsanordnare används. MYH har också möjlighet att kräva tillbaka utbetalade medel om det beviljade statsbidraget
inte använts på ett korrekt sätt. På motsvarande sätt styr också Folkbildningsrådet i sina villkor över vissa frågor som rör tolkutbildningarna.
MYH ska alltså pröva frågor om statsbidrag enligt förordningen
om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk, men MYH kan i dag inte hantera personuppgifter för deltagare i tolkutbildningar på det sätt som myndigheten kan göra för studerande på konst- och kulturutbildningar. När det gäller sådana utbildningar ansvarar MYH bl.a. för ett register över uppgifter om studerande i konst- och kulturutbildningar och dessa studerandes studieresultat, betyg, intyg och utbildningsbevis (2 § 6 förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan). MYH ser dock ett stort behov av att kunna kontrollera personuppgifter även för deltagare i tolkutbildningarna, vilket framgår av en hemställan som inkommit till Utbildningsdepartementet
(U2025/02057). Det handlar dels om att kunna föra ett korrekt och uppdaterat register över deltagare som har genomgått utbildningar eller kurser med godkänt resultat, eller fått sina kunskaper prövade eller validerade, dels om att kunna kontrollera att deltagarna verkligen finns och deltar i utbildningarna. Detta behövs dessutom för att förbättra möjligheterna till uppföljning, utvärdering och statistik.
* analysera och föreslå vad som krävs för att MYH ska kunna hantera personuppgifter för de tolkutbildningar som MYH beslutar om statsbidrag för och föra register över sådana personuppgifter, och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Utredaren ska redovisa en konsekvensutredning för sina förslag
i enlighet med vad som framgår av kommittéförordningen
(1998:1474) och förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.
Utredaren ska inhämta synpunkter från MYH och andra relevanta aktörer. Utredaren ska även hålla sig informerad om och ta hänsyn till relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, utredningsväsendet och andra myndigheter, såsom exempelvis Utredningen om att motverka felaktiga utbetalningar till företag och civilsamhället (Fi 2025:06), samt andra berörda aktörer.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2028.
(Utbildningsdepartementet)
